Man kan lätt sörja rivningen av Repslagaregatan 34 i Linköping. En tröst kan vara att den påföljande fastigheten ger husrum till så många fler och att det nya husets arkitektoniska värden kommer att uppskattas i högre grad med tiden. Det mesta har ju sin tid. Tomtaffären till bildens fastighet gjordes upp år 1906 och kort därpå lät garnhandlaren Carl Ferdinand Pettersson uppföra huset för sig och sin familj. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Från 299 kr
Stora Åby kyrka 1970. Vy mot norr. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
En hjärtlig lyckönskning till slöjdlärarinna Anna Jonsson i Skedevi med anledning av Anna-dagen 1903. Namnsdagsfirande hade vid tiden stort genomslag. Till 1901 års nya namnlängd hade omkring 150 gamla helgonnamn strukits ur almanackan och ersatts med inte färre än 177 namn av mer modernt snitt. Antalet kvinnonamn ökade från 79 till 134, även om just Anna sannolikt funnits med i den äldre. Brevkortets motiv visar restaurangen till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping.
Vykort som avbildar en av de två saluhallar som vid tiden låg invid Nya torget i Norrköping. Hallen på bilden uppfördes 1899 av AB Norrköping Saluhall efter ritningar av arkitekt John Franzén och stadsarkitekt Karl Flodin. Byggnaden låg då som alltjämt vid korsningen mellan Kristinagatan och Trädgårdsgatan. Ett krav på bättre hantering av kött och fisk i slutet av 1800-talet ledde till uppförandet av fyra saluhallar i staden.
Utsikt över Kisa 1902. Detta år invigdes Östra centralbanan, där linjen Slätmon-Hultsfred drogs genom orten, vilket kom att få avgörande betydelse för dess fortsatta utveckling. Ett exempel på framtidstro skymtas i bildens vänsterkant, där nytt affärshus är under uppförade på den så kallade Paristomten. Det mörka, oputsade huset till höger om bygget är Kullagården, för dagens betraktare mer känt som Café Columbia. Till höger i bild ligger det vid tiden helt nya stationshuset.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast, bortom träden, ligger godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
S/S Ejdern har lagt till vid bryggan i Sandvik en sommardag 1902. Vid tiden hade sommarvillor börjat uppföras på orten. Fabrikörer, handlare och andra linköpingsbor med ekonomiska möjligheter önskade ett sommarliv för sin familj och vänner. Färden mellan staden och Sandvik gick helst båtledes och efterhand skapades ekonomi för passagerartrafik. S/S Ejdern var byggd 1880 på Göteborgs Mekaniska Werkstad. Från 1898 och några år in på det nya seklet gick hon i trafik på Roxen.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
Motiv mot del av Stora torget i Linköping. Vy mot väster. Enligt påskrift togs bilden i juni månad 1884. Närmast till vänster ses del av makarna Qvilléns gård. Handlare Lars Eriksson öppnade sin butik i hörnhuset 1880. Till höger Hushållningssällskapets fastighet. Byggnaden uppfördes efter att en tidigare fastighet raserats i en eldsvåda 1864. Länge drevs Sahlström bokhandel i gatuplanet, etablerad av Peter Mathias Sahlström. I bildens övre högra hörn skymtar domkyrkans nya torn som vid tiden höll på att färdigställas.
Brevkort med återgivning av Liljeholmen i Blåviks socken. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Denne hade 1653 samlat sitt stora gårdsinnehav och gjort Ringshult till sätesgård, vilket han i samband med den nya huvudbyggnadens tillkomst ändrat namnet till Liljeholmen. Vid tiden för bilden ägdes säteriet av Esbjörn Pontin på Schedevi men brukades av Johan August Hörling med hustrun Hedda Sofia Karlsdotter. Möjligtvis är det dem med barn och gårdsfolk vi skymtar på bilden.
Linköpings brandstation 1930. Vid tiden hade det gått 15 år sedan stadens brandväsen fått detta lyft. Den nya brandstationen ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse.
Motiv från Nygård norr om Linköping. Vid tiden för bilden hade området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade trakten med start år 1964. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Skäggetorp för cirka 10 000 invånare. Bilden visar gårdens spannmålsmagasin som var en av få byggnader i området som undandrog sig rivning. Byggnaden kom vidare att nedmonteras och fördes 1967 till Gamla Linköping.
Vy mot Klockrike kyrkby vid 1900-talets början. Ortens nuvarande kyrka stod färdig 1826, helgad åt prinsessan, sedermera drottning, Josefina av Leuchtenberg. Den nya kyrkan hade även byggts gemensamt av Klockrike och Brunneby församlingar och tillhör ännu en av länets större landsbygdstempel. Längst till vänster i bilden tornar folkskolan och i förgrunden lägenheten Lugnets två hus som fungerat som klockareboställe och skola men vi tiden inrymde speceri- och diversehandel.
Stora Åby kyrka 1970. Vy från väst. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
Interiör från den vid tiden helt nyuppförda nya teatern i Linköping. Äntligen hade staden fått ett värdigt "Thalia-tempel". Få om än någon teaterintresserad sörjde det gamla Assemblée- och spektakelhuset som tidigare och nödtorftigt stått till buds. Salongen beskrevs vid öppnandet vara ganska enkel men särdeles smakfullt dekorerad i vitt och guld, med mörkröda väggar och brunröda stolar. Teatern hade även försetts med moderniteter som centralvärme och elektrisk belysning.
Telefontornet i rimfrost, slutet av 1800-talet. På taket till den nya telefonstationen vid Malmskillnadsgatan i Stockholm byggdes 1886 ett jättestort torn i järn. Därifrån gick 4000 telefontrådar ut över hustaken i staden. Stationen var världens största i sitt slag och Stockholm den telefontätaste staden i världen vid den här tiden. Telefontornet stod kvar till 1953 då det måste rivas efter en eldsvåda. Tornet brann den 23 juli 1952.
"Att enligt av Hudiksvalls Nyheters Nya Aktiebolag för mig, Notarius Publicus i Hudiksvall, företedd tryckerijournal, däri noggranna anteck- ningar dagligen gjorts, tidningen Hudiksvalls Nyheter, uplaga A. och B. varje utgivningsdag under tiden från om med den 1 januari till och med den 30 juni 1926 tillsammans utgår i en medelupplag av 5017 stycken exemplar, det varder härigenom på begäran till bevis meddelat, Hudiksvall den 2 juni 1926. " Ex officio: (går ej att uttyda namnet)
Sunne Anderssons föräldrahem. Tälle krog (Kantakrogen) var en gång i tiden en plats där man kunde övernatta och byta hästar för de som var på resande fot med häst och vagn. Troligen var den byggd på 1500-talet. Byggnaden var K-märkt men den revs när nya vägen till Askersund byggdes. Resterna i våningen finns i dag hos Hallsbergs hembygdförening. 10 juli 1953. Se även bild OLM-1953-78
Porträtt av Adolf Köhler. Glassliparmästare vid Reijmyre glasbruk. Gift första gången med Lydia Maria Nordmark. Äktenskapet resulterade i sonen Gustaf, född 1880. Hustrun avled dock redan i midsommartid 1881 i lungsot. Omgift 1882 med Amanda, född Hultgren. År 1887 sadlade Köhler om och flyttade med familjen till Byle i Västra Vingåker för att bli handlare. Hans nya utkomst tycks varit framgångsrik. Med tiden kom han att vara ägare av Bondestad följt av Lunda och Åsen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.