Statens Järnvägar, SJ Lokomotor Z65. Teknisk utrustning. Mätare
Från 299 kr
Svartingstorps Mjölkmagasin. Svartingstorps gård hade enbart jerseykor, som ger fetare mjölk än andra, och eget mejeri och egen butik.
Svartingstorps Mjölkmagasin i Kalmar. Svartingstorp hade bara jerseykor. Dessa kor ger fetare mjölk än andra vilket ansågs nyttigt. För barn var energitillskottet från mjölken extra viktigt.
Hastighetskontroll vid Risinge, 1959. Ingemar Karlsson och Lennart Baugert.
Näbbtorget, 1974
Grav utförd i grå kalksten på Gamla kyrkogården. I det runda fältet: änglahuvud med vingar. Text: Denna sten och graf hörer borgaren och metaren Nils Ingelqvist sampt des arfwingar till A:0 1740. Höjd: 111 cm, bredd: : 30cm, tjocklek: 7,5 cm.
fotografi
Edvard Svensson arbetade som mätare på propsgården 1877-1908, sedan i Ätran 1908-1912 och på Fajans Tegelbruk 1912-1932. Intervju med honom finns i museets arkiv, under samlingar&arkiv/intervjuer.
Mätare uppsatta på en vägg. Interiörfotografi från byggnad vid Soabs industrianläggning i Mölndals Kvarnby, år 2007. Anläggningen användes vid fototillfället av Hexion Speciality Chemicals Sweden AB.
Tydligen har man börjat etablera gårdsparten på västra sidan av vägen. Denna bulbyggnad med halmtak är inte så gammal även om taket ser rätt taget ut. Byggnaden kan vara tillkommen efter branden 1865, men även lite senare. Den är byggd i rätt klent virke, den är ganska hög och bred, med två mötare, stolpar på gaveln, vilket är vanligt på yngre byggnader, äldre hade bara en mötare i mitten. Det ser ut som man planerat att fortsätta att bygga åt höger, hammarbandet sticker ut uppe vid takfoten. Till vänster ligger kohuset, till höger stallet med hoimd, därefter ett portlider. Det ser lite ödsligt och övergivet ut som på de andra ladugårdsbilderna från denna part.
Interiör med cylindriska turbinliknande maskiner med mätare. På väggen hänger en tavla med skiftnycklar i olika storlek. Ledningar löper ut genom den välvda öppningen. Kraftverk? Meddela oss gärna om du har uppgifter kring motivet!
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall östra väggen, tryck- och temperatur armaturer för huvudvärmeväxlarna. P159 mätare, P236 rörinstallationer, P159 mätare & P236 rörinstallationer. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall västra väggen. Tryck- och temperaturarmaturer för huvudvärmeväxlarna. P159 mätare, P236 rörinstallationer, P159 mätare & P236 rörinstallationer. Spirorör installerades i samband med uttag av huvudväxlare 1992. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Här ser vi det mycket gamla huset från andra håller. Baksidan är blind, här finns bara en dörr, vilken kan ha gått till ett minimalt kök på husets baksida, iom att man lagade mat över öppen eld, behövde man inte kosta på sig ett fönster. Möjligen kan det vara ett igensatt fönster längst bort mot hörnet tillhörigt vardagsstugan. Salen hitåt har bara ett fönster på gaveln. Så fönsterfattiga var bostadshusen för 250-300 år sedan. Väggarnas bular är hellängdare utan skarvar, vilket också är ett mycket gammalt tecken. Dörrposterna fungerade här som mötare, stående stolpar där bularna skarvades.
På denna närbild kan man tydligt se hur bulladugården är byggd. Den har syllar och syllfoder och rätt breda bular. Mötare, dörrposter och rifoder (den tjockare bulen som bjälklaget vilar på) är inte så kraftiga. Längst till höger har man spikat på en lodstående planka. Dörren är av svaiptyp med en rätt liten svaip och en ganska stor underdörr. Man ser rätt få skador på virket, men ladugården har satt sig lite. Fönstren är isatta senare. Man kan också ana vastknaparna upp under agtaket, vilka bär den vågrätt liggande vastraften, som i sin tur håller emot agen.
Översvämning på varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm 1947. Fyra män, troligen brandmän, står runt en teknisk apparat med slangar och mätare. Mannen som sköter apparaten är klädd i uniformsjacka och mössa, hans byxor är uppkavlade. De övriga männen har bar överkropp, en av dem är tatuerad. I bakgrunden står en något äldre man i kavaj, skjorta och slips. Det är vatten på golvet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.