Sista reserv-underbefälsutbildningen vid I 7, Karlskrona grenadjärregemente 1927. Utbildningsinstruktör: Furir Hugo Gustavsson (Gunnfalk) I 7, t.v. Medhjälpare: Furir Landström t.h. Övriga (vpl): Lundberg (I 7), Ohlsson (I 7), Andersson (I 11), Svensson (I 11), Bengtsson (I 16), Stål (I 16), Larsson (I 24), Kull (I 24), 142 Åkesson (1 25), samt 58 Åkesson (1 25). Samtliga blev vicekorpraler 1929. I bakgrunden skymtar ett torp, trol. i utkanterna av Karlskrona.
Från 299 kr
detaljhandel, buss, diversehandel
Linköpings Folkets hus invigdes av stadsminister Tage Erlander den 12 december 1953. Våren 1954 fullföljde konstnären Nils Wedel sitt konstverk "Samhället av idag" i foajén på Foljets hus. Ursprungligen kallades verket "Arbete och fritid". Målningen uppfördes i en vaxmålningsteknik, kallad Nawax, som Wedel själv uppfunnit. På bilden ses konstnären tioll höger och på huk sitter hand medhjälpare Niels Henry Mörck. Konst. Målning. Offentlig konst. Konstverk. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gruppbild av den fulltaliga personalen vid Liljeholmens Stubinfabrik 1892, föregångaren till ASEA Kabel i Västberga. Fotot togs som födelsedagspresent till den 27-årige verkmästaren August Jansson.Hans far, John Jansson, hade lett fabriken från dess grundande 1870. Den låg vid Trekanten på Tunnelbanestationens plats.Redan i slutet av 1870-talet inleddes tillverkning av tågvirke vid sidan av stubinfabrikationen.På 80-talet startades den avdelning för elektrisk ledningsmateriel som skulle leva vidare. Vid starten hade John Jansson två medhjälpare: Oskar Falk (mannen nr 2 från höger i andra sittande raden) och verkmästare August Janssons faster Charlotte (kvinnan nr 2 från höger i andra raden).
arkitektur, i staden
Uppspänt tält på kälke s.k. tältkälke i snöigt fjällandskap. Forskningsresan som leddes av meteorogen Johan Wilhem Sandström i beskrivs av den då 19-åriga systerdottern och medhjälparen Thea Ahlberg i STF.S Årsbok 1928: " ...Men det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kunde laga mat och äta därinne. Sängkläderna bestodo av Svenska turistföreningens lätta ejderdunssovsäckar, helt och hållet insydda i vattentät batist för att icke suga till sig det kondensationsvatten, som alltid uppstår under kaffekokning och matlagning inomhus vid låg temperatur. Dessutom fanns en anordning, genom vilken det mesta av ångan fick sitt utlopp i ett vinkelböjt rör av bleckplåt uppe vid taket. ..."
Karats
Härlunda socken. Från Milsmaden, Gunnar Andersson sitter på självbindaren, det är kafferast tillsammans med medhjälparna Karin, hennes lillebror Erik Jansson samt Berta och Ellen Andersson.
residenset boquete, kaffebjudning, grapefrukttest, fotografi, photograph
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.