Härnösands domkyrka omkring 1815. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn ,två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Från 299 kr
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum .Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösasnds domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn ,två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Domkyrkan, exteriör. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn ,två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn,två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Domkyrkan, Härnösand. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Vykort. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn ,två mindre torn och västfasad med pelarrad.En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Exteriör från västra Kungsgatan, domkyrkan.; Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn,t vå mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Restaurering av Domkyrkan. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad .En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum .Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Härnösands domkyrka. Arkitekt Johan Adolf Hawerman. Nyklassistisk stil. Vitputsad stenkyrka med ett mittorn, två mindre torn och västfasad med pelarrad. En del inventarier från den äldre kyrkan bland annat altartavlan från 1700-talet.Treskeppigt kyrkorum. Orgel från 1731 av Johan Caliman med barockfasad av Magnus Granlund från Hudiksvall
Gällersta konfirmander, 10 flickor, 8 pojkar och pastor Frantzén i Gällersta kyrkrum.
Lärkstaden, del av stadsdelen Östermalm. Lärkstaden planerades av Per Hallman i en friare form för sammanbyggda enfamiljshus med bakomliggande trädgårdar. Området bebyggdes 1909-18. Här ligger bl.a. Engelbrektskyrkan. Engelbrektskyrkan är uppförd av granit och tegel och monumentalt belägen på en höjd. Den är ritad av Lars Israel Wahlman och invigdes 1914. Den komplicerade byggnadskroppen innesluter ett korsformigt kyrkorum. Det smala tornet är placerat i vinkeln mellan sydfasaden och södra korsarmen.
Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Konfirmation i Betlehemskyrkan med pastor Önneby. Maj 1945. När Gävle Missionsförsamling 1972 beslutade riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E. A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehems-kyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.
Betlehemskyrkans konfirmander, juni 1948. När Gävle Missionsförsamling 1972 beslutade riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Gävle Missionsförsamlings första bönhus Södra bönhuset, byggdes 1855 vid Södermalmstorg.
Betlehemskyrkans konfirmander. Juni 1948. Gävle Missionsförsamling beslutade 1972 att riva sin otidsenliga kyrka, ville inte allmänheten förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet, invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin, hade en församlingssal rymmande 2.500 personer, med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet. Gävle Missionsförsamlings första bönhus Södra bönhuset, byggdes 1855 vid Södermalmstorg.
Betlehemskyrkan väckelsekampanj. 13 mars 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Gävle Missionsförsamling beslutade 1972 riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin. Hade en församlingssal rymmande 2.500 personer med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.