Fd kyrkoherdebostaden i Gävle, rum 102.
Från 299 kr
Fd kyrkoherdebostaden i Gävle sedd från sydväst.
Fd kyrkoherdebostaden i Gävle, sedd från sydväst.
Vy över Åbyn, taget från Hamrångekyrkan. Kyrkoherdeboställets uthus längst ner till höger.
Nicolaiskolans skolgård och S:t Nicolai kyrkoherdeboställe i Nyköping
Kyrkoherdebostället "Mangården från landsvägen. I mitten manbyggningen, på sidorna i symmetriskt snett läge.
jordbruksbebyggelse
Kyrkoherdebostället i Söderåkra. Huvudbyggningen mot landsvägen, uppförd under tidigt 1800-tal, möjligen 1804. Portalkolonnerna tillkomna under senare restaurering.
Klara kyrkogård mot norra fasaden av Klara Västra Kyrkogata nr 16, Klara församlings kyrkoherdeboställe.
Västerut mot gårdssidan av Klara Västra Kyrkogata nr 16, Klara församlings kyrkoherdeboställe.
ShJ Söderhamn -Bergvikens Järnväg Gamla stationshuset. Östra delen av gamla banans stationshus i Söderhamn,stationshuset längst till vänster på bilden och kyrkoherdebostället längst till höger sedda från Rådhuset.
ShJ Söderhamn -Bergvikens Järnväg Gamla stationshuset. Östra delen av gamla banans stationshus i Söderhamn,stationshuset längst till vänster på bilden och kyrkoherdebostället längst till höger sedda från Rådhuset
Risinge prästgård. ÖG SRI2:59A
Kyrkoherdebostället i Sund, Södra Vi socken, Sevede härad i Småland, Kalmar län. En tvåvånings träbyggnad vars förstukvist är övervuxen med klängväxter. På trappan står tre kvinnor och ett barn. På gårdsplanen en gräsbevuxen rundel.
Kyrkoherde Carl Reinhold Siegbahn (1802-1872) med makan Agnes Christina Enelius (1819-1908). Här porträtterade i norrköpingsfotografen John Eschrichts ateljé omkring 1865. Vid tiden för bilden var makarna bosatta i Smedby kyrkoherdeboställe med anledning av Carl Reinholds tjänst i Vånga församling.
Prästgården sedd från trädgården 1920. Som ett unikum kan nämnas att Prästgården under medeltiden och fram på 1800-talet ej räknades till stadens område. Enligt Kungl. Maj:ts utslag den 14 mars 1879 förordnades att kyrkoherdebostället med 1880 års ingång judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skulle skiljas från Luttra socken och Vartofta härad samt att i stället förenas med Falköpings stad. Som vederlag skulle staden under 20 år till Luttra kommun erlägga ett belopp, motsvarande kommunalutskylderna för prästgården.
Kyrkoherdeboställe i Ekshärad socken, Älvdals härad, Värmland. Bostadshuset i två våningar med två flyglar ligger inbäddat i grönska. På gårdsplanen står en flaggstång. Gården är inramad av en frodig häck och staket. Vid grinden står två kvinnor och en hund. I bakgrunden skogsbeklätt berg.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Gerlachska huset stod klart 1891 i korsningen Västra Vallgatan-Bäckgatan, kv Trädgården. Byggherre var den förmögne ingenjör Hugo Gerlach. Nilsson anställdes som förman till bygget, snart efter att han kommit till Varberg. Arkitekter var Hans Hedlund och Yngve Rasmusson (som även ritat det s k Tomtehuset i Göteborg). Fasaden mot Bäckgatan uppvisar tysk nyrenässans med rusticering, kraftfulla gesimser och portik runt huvudentrén samt piano nobile, dvs den övre vånings fasad har ett mer nobelt utseende än bottenvåningen. Tidstypiskt är fönstrens t-indelning och att även andra arkitekturstilar blandas in, såsom barock och klassicism. Nedanför den stora trädgården ligger Gerlachs stallar. På vänster sida ligger kyrkoherdebostället, kv Prästgården, och nedanför det skymtar Gerlachs elverk. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot stallarna för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp hemmet. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv.
Råshult
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.