Brassons syfabrik Hulu, Tvärred sannolikt på 1930-talet. Fr.v. Ruth Andersson, Evert Haglund, Eva Johansson-Bohlin, Thorild Johansson och Helhe[?] Haglund. Till h. Elin Andersson-Öberg, Inga Tholander-Sundin. Många som hörde till jordbruket fick arbete i socknens syfabriker och med lönsömnad hemma.
Från 299 kr
Tulebo Nordgård 1:2 "Fredrikssons", "Oskars" år 1980. Gårdshuset byggdes i början av 1900-talet och ersatte då en äldre byggnad. Ladugården ligger bakom. Efter att jordbruket utarrenderats så byggdes ladugården om till sommarbostäder. Många sommargäster från Göteborg bodde här på 1930 - 1960-talen. Siste jordbrukaren var Oskar Fredriksson. Här finns nu (år 2020) Nilento Studio (musikstudio).
Ladugård tillhörande Tulebo Nordgård 1:2 "Fredrikssons", "Oskars" år 1980. Efter att jordbruket utarrenderats så byggdes ladugården om till sommarbostäder. Många sommargäster från Göteborg bodde här på 1930 - 1960-talen. Siste jordbrukaren var Oskar Fredriksson. Här finns nu (år 2020) Nilento Studio (musikstudio).
fotografi, photograph@eng
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Argentina, 1948. Motiv av Jordbrukarfamilj i Argentina Jordbrukets dag 8 sept 1948
Koppoms pappersbruk sett från sydväst. Till vänster ses administrationsbyggnaden. Huset bakom, byggt i vinkel och försett med fem skorstenar, är jordbrukets ekonomihus.
Smeden Sture Flink stod i jordbrukets tjänst i sin ungdom, men blev mer och mer bilreparatör. Foto: Bertil Gardell ca 1965.
Porträtt av länsmaskinist John Carlsson i Linköping. Hans yrkestitel kan behöva förklaras och finner sitt behov i industrialismens alltmer ökade mekanisering inom jordbruket. Hushållningssällskapet i Östergötland hade inrättat tjänsten redan 1875 men indragit den under 1880-talet på grund av ekonomiska skäl. Behovet av stöd till jordbrukare vid uppsättningar och reparationer av jordbruksmaskiner kvarstod dock och år 1888 återinfördes tjänsten ånyo och från 1891 innehades den av den avbildade John Carlsson. År 1905 utgav han "Rådgifvare för maskinägare, smeder och skötare ....". Foto omkring 1900.
Skörden bärgas på Högåsa sommaren 1902. Bilden visar tydligt hur personalintensivt jordbruket ännu var före mekaniseringen under det nya seklets gång. Vad som inte syns är den förändring i arbetets organisation som gården likt många andra tillgodogjort sig under 1800-talets andra hälft. Högåsa ingick i säteriet Ljungs ägodomän och som en rationalisering av lantbruket hade man under nämnda period avvecklat gårdens torpare till fördel för statare, som utan egen jord att bruka nu var lantarbetare.
Mangårdsbyggnaden på Klockaregården i Onsala, med träd kantande tillfartsvägen i förgrunden. Till vänster ses en annan gårdsbyggnad. Klockaregården nämns redan i jordeboken 1569 och ligger i närheten av kyrkan. Här bodde klockarna, vars tjänst innehöll betydligt fler göromål än senare tiders kantorer, eller organister. 1903 erhöll Axel Kjöllerström organisttjänsten, men han kom att dela tjänsten med sin fru Anna i drygt 40 år. Avkastningen från jordbruket ingick i lönen, men senare upphörde lantbruket och jorden arrenderades ut till Ebbagården strax norrut.
Hästskjuts med barn, troligen Stretered. "Slädparti anordnades vintertid med Stretereds hästar. Här med hästar för vagntransporter. Sista gången detta förekom var vintern 42-43 då slädar anspändes med ardennerhästarna i jordbruket. När de åkande suttit upp på slädarna blev någon häst, som alla trodde var lugnet själv, jag tror det var Vanja, skrämd av facklorna och skenade iväg. En släde välte men ingen kom till skada. Jag Sune såg detta från rättarstugans fönster mot personalbyggnaden". Uppgiftslämnare Sune Ivarson.
Tolfta 198
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.