Västra gaveln till huset i Widebergska trädgården. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Från 299 kr
Östra gaveln i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det parodiskt ordensliknande sällskapet Wiknings-Commissionen, som under en period höll årliga sommarfester i trädgården. Etablissemanget Wernerska trädgården hade från senare hälften av 1800-talet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra tills ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna vartefter för nöjelpalatset och i än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Huset i Widebergska gården sett från söder. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
En fontän i mittersta delen i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Haglund & söner AB. Firman etablerades år 1885 av fabrikör Svante Haglund. År 1908 ombildades företaget till aktiebolag, då tvenne söner inträdde i firman . Styrelsens verkställande direktör är Josef Haglund och disponent Titus Haglund. Verksamheten omfattar tillverkning av gardiner och mekaniska rullgardinskäppar. Sedan 1903 bedriver firman även en grosshandel med möbeltyger, stoppningsmaterial, mattor och gardiner. (Ur beskrivning över Skaraborgs län, utg. 1941)
Joh. Aug. Nordlander, född 7-1-79, i Vik, Torsåkers socken, Ångermanland. Flyttade 1880 med sina föräldrar till Hernösand. Student där 1899. Inträdde s. å. i Hernösands Ensk. Bank (Dir Fritz Ossbake). Pensionerad av Ats. Svenska H.A. 1939 som Kontrollör på Örebro-avdeln. Gift 1919 m. Lisa Johansson. Fotograf Broman Öjebyn.
Text i fotoalbum: "Utbildningstiden. 29.4. 1915 Rekryten Depot Grenadier Regiment 2 Krekow by Stettin 18.6. 1915 till fronten 22.6.1915 inträdt i ! kompaniet Landwehr Inf. Regt. 34, 6. Gem. Landw. Inf. Brigade 31.10.1915 hemförlofvad till Off. Asp. kurs 15.11.1915-25.1.1916 Off. Asp. Ausbildungs kurs, Lockstedter Lager 4 Komp. 23.2.1916 Tillbaka till fronten 26.2.1916 Tillbaka till regementet vid Olai, 22. Landw. Div. 19.1.1918 hemma i Stockholm Befodringar 23.10.1915 überzähliger Gefreiter vid fronten 16.12.1915 überzähliger Unteroffizier i Lockstedter Lager 15.1.1916 überzähliger Vizefeldwebel i Lockstedter Lager 18.1.1916 utnämnd till Offizier Aspirant i Lockstedter Lager 14.4.1916 ansökan att bli vald till officer 13.7.1916 befodrad till Leutnant der Reserve enligt meddelande från Grosses Haupquartier af den 4.7.1916"
Herrcykel. Fotografens ant:Idrottsmagasinet. Firman startades av J. Levien 1893. Efter några år hade rörelsen växt och flyttade till fastigheten beläget i hörnet Kungsgatan och Östra Torggatan. 1913 ombildades företaget till aktiebolag. 1925 inträdde direktör Ronge aom bolagets ledare. Bolagets verksamhet omfattade främst sportartiklar men sålde även cyklar med egna märket "Tellus", cykeldelar, motorcyklar, radio, vapen och ammunition. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Pokal, eventuellt tillverkad av kohorn. Fotografens ant:Idrottsmagasinet. Firman startades av J. Levien 1893. Efter några år hade rörelsen växt och flyttade till fastigheten beläget i hörnet Kungsgatan och Östra Torggatan. 1913 ombildades företaget till aktiebolag. 1925 inträdde direktör Ronge som bolagets ledare. Bolagets verksamhet omfattade främst sportartiklar men sålde även cyklar med egna märket "Tellus", cykeldelar, motorcyklar, radio, vapen och ammunition. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Varumagasinets avdelning för herrkläder. Fotografens ant:Varumagasinet. Företaget grundades i en liten lokal i hörnet av Östra Torggatan och Tingvallagatan av Erik Wallin. Efter några år inträdde Alfred Andersson som delägare och samtidigt ombildades den till aktiebolag. De första åren såldes endast manufakturvaror men 1915 utökades rörelsen med en särskild avdelning för herrkläder och herrkiperingsartiklar och 1924 med eget skrädderi. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Porträtt av Ernst August Schelsinger. Född i Norrköping 1857 som son till handlaren Isak Meyer Schlesinger och hustrun Josephine Benecke. Vid 18 års ålder inträdde han som volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter påföljande militär utbildning vid Krigsskolan återvände han till regementet 1879 och erhöll underlöjtnants grad. Efter en sedvanlig karriär nådde han kaptens grad 1897 och var som detta i tjänst tills han på egen begäran begärde avsked 1907. I sitt privata liv var han från 1904 gift med Anna Ragnhild Kant. Efter dennes död gifte han om sig med Jane Johnson. Makarna var bosatta i Stockholm.
Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.