Änkefru Christina Callerstedt i vadstenafotografen Carl Helge Gustafssons ateljé. För stunden kompletterad med en knyppeldyna, typisk för Vadstena och rimligtvis även för den avfotograferade. Fotografiet är inte daterat men togs rimligtvis någon tid under 1880-talets första hälft. Christina hade då passerat 50 och varit änka i gått och väl 10 år.
Från 299 kr
Övre raden fr. v: bagare Adolf Cederlund, bankkassör Ander, C.H. Gustafsson, den fjärde okänd (möjligen Sigurd Johansson). Damer, mellersta raden: damen i svart okänd, fröken Hilma Skoglund i randig blus, syster till C.H. Gustafssons svärmoder. Nedre raden: fru Augusta Cederlund, fröken Olga Svensson (gift Lundström), fru Hillevi Gustafsson, fru Axelina Johansson (mor till fru Hillevi Gustafsson).
Övre raden fr.v. 1. bagare Adolf Cederlund, 2. bankkassör Ander, 3. C.H. Gustafsson, den fjärde möjligen Sigurd Johansson (Klutis). Damer, mellersta raden: 1. damen i svart okänd, 2. fröken Hilma Skoglund i randig blus, syster till C.H. Gustafssons svärmoder. Nedre raden: 1. fru Augusta Cederlund, 2. fröken Olga Svensson (gift Lundström), 3. fru Hillevi Gustafsson, 4. fru Axelina Johansson (mor till fru Hillevi Gustafsson).
Isflottning på Roxen i februari 1953. Vatten djupet på Roxen uppgavs till 30 cm vilket inte minskar respekten för Olle Gustafssons skicklighet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Banvakt K G Gustafssons barn. Från vänster: Ester, född 1886, Hanna, född 1881 (gift Berglund), hennes son Sixten, Einar, född 1900, Holger, född 1905, Judith, Viola och Mary, alla barn till Hanna. Gustafsson var banvakt i stuga nr 98, mellan Lenninge och Granbo, numera bortriven.
Nisbethska gården. Den från början en våning höga byggnaden uppfördes sannolikt några år in på 1700-talet av lanträntmästare Thomas Hithon. Byggnaden fick en övervåning och förskönades i slutet av 1700-talet. Namnet på byggnaden kommer från överste J G Nisbeth som ägde gården på 1800-talet. Kortet avbildar en vy över korsningen Nygatan- Läroverksgatan. På fasaden mot Läroverksgatan ser man reklam för halstabletter samt Holgers bosättning, en affär med glas och porslin vilken enligt skylten finns belägen på Läroverksgatan 2. På Nygatan ses en G. Gustafssons urmakeri och en manufakturaffär.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.