Frimärksförlaga till frimärket Nobelpriset 1901. WC Röntgen (1845 - 1923) i fysik, RFA Sully- Prudhomme (1839 - 1907) i litteratur, EA von Behring (1854 - 1917) i medicin, JH vant Hoff (1852 - 1911). Förslagsteckningar. (I Postmusei samlingar). Ej antaget förslag utfört av Mark Sylwan. Valör 25 öre.
Från 299 kr
Herrsällskap på trappa. Längst ned till vänster i bilden står John Hertzberg. I övrigt på bilden finns herrarna: Borelius (1889-1985, längst ned till höger, professor i fysik KTH), Rosenhall, Tullström, Gummesson, Lindhe och Johnsson. (För mer info: se ytterligare text på bildens baksida)
Utdrag ur utställningstext: Ingenjör Gustaf Dalén är internationellt mest välkänd i en lång rad av svenska fyrkonstruktörer. 1912 fick han Nobelpriset i fysik för sin uppfinning av "självverkande regulatorer att i kombination med gasackumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar".
Jan Jonssons 9-mannaband, fotograferad på Rotundan. Den 27 juli 1950. Överst till vänster Militärmusiker Nils Berger, trumpet. Jansson, altsax och fiol. Nedre sicksackraden från vänster. Sven Nordqvist, piano. Rune Kempe, bas. Lärare i matte, fysik och kemi på Praktiska realskolan. Jan Jonsson, tenorsax. Ernst "Ärtan" Ihrén, trummor. Arne Stenberg, trumpet. Gunnar Cyrén, altsax. Orkestern bildades 1947 och upphörde 1952.
Frimärksförlaga till frimärket Nobelpriset 1901, utgivet 9/12. WC Röntgen (1845 - 1923) i fysik, RFA Sully- Prudhomme (1839 - 1907) i litteratur, EA von Behring (1854 - 1917) i medicin, JH vant Hoff (1852 - 1911). Förslagsteckningar. (I Postmusei samlingar). Ej antaget förslag utfört av Mark Sylwan. Valör 25 öre.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1951. Motiv av Christopher Polhem: 1661-1751 "Den svenska mekanikens fader" Reparerade och förbättrade det medeltida uret i Uppsala domkyrka Polhemslåset, Stjärnsundsverket Konstmästare i Falun Kommersråd Ledamot av Kgl. Vetenskapsakademien
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tyskland, 1926. Motiv av J. Wolfgang von Goethe Författare Skald Naturvetenskapsman 1749-1832
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Elektronmikroskop vid Forskningsinstitutet för Fysik. Längst till höger glödkatod, kondensor och objektivbord, därefter objektiv, mellanlins och okular (detta instrument har förstoring i tre steg). Längst till vänster fluorescensskärm för slutbilden samt plåthållare. För mer info se:Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 932.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kromosomer (försedda med små trådformiga utskott) från en lilja. Förstoring c:a 6000 gånger. Preparat och upptagning: I. Elvers. Bilden erhållen med elektronmikroskopet vid Forskningsinstitutet för Fysik. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 931.
Södra folkskolan i Varberg, senare Rosenfredsskolan, troligen relativt nybyggd eftersom ett par skjul står framför skolan. Bilden är tagen från nordost. Skolan byggdes av byggmästare Johannes Nilsson enligt Lars Kellmans ritningar och invigdes i november 1910. Där fanns från början 23 lärosalar med speciella utrymmen för bl a fysik, kemi, teckning och slöjd, en stor aula och gymnastiksal. Åt skolvaktmästaren fanns en bostad. Byggnaden var försedd med både centralvärme och elektriskt ljus.
Prosten Christian Stenhammar blickar myndigt mot oss från en helt annan tid. Född 1783 har han levt ett långt liv som nu går mot sitt slut redan före avskaffandet av ståndsriksdagen, vatten och brödstraff, svenska kolonier och annat som känns väldigt avlägset. Han beskrivs varit spränglärd tillika stockkonservativ. Som stöd för hans intellektuella läggning kan listas hans utnämning till teologie doktor och docent i fysik, medlemskap i Vetenskapsakademien, representantskap vid riksdagen och skriftställare inom så skilda ämnen som historia, politik, geografi, fysik, zoologi och botanik. Som exempel på hans samhällsbevarande önskan som politiker kan hans reformkritik mot lika arvsrätt och avskaffandet av kroppsstraff nämnas. Han växte upp i Västra Eds kyrkoherdeboställe som näst yngst av faderns 14 barn. Efter gymnasiestudier i Linköping skrev han i februari månad 1801 in sig vid Uppsala universitet vilket bland annat kom att leda till hans nämnda docentur i fysik. Från 1811 var han anställd som adjunkt och sedermera lektor och rektor vid Linköpings gymnasium. Parallellt var han även så kallad prebendekyrkoherde i Törnevalla. År 1830 bröt han upp från tjänsten i Linköping, som han ansåg ha "förslöat tanke och kraft" för att istället slå sig ned som kyrkoherde i Häradshammar på Vikbolandet. Där kom han vid sidan av rikspolitiken och botaniska resor bli kvar som nitisk församlingspräst livet ut.
På emblemet på dräkten kan man läsa FGJX. Tillsammans med fotot löst liggande blad med följande text: Detta kort är taget 1923 då denna grupp av duktiga gymnaster från Samrealskolan reste till Göteborg på utställning. Under ledning av Agda Knutsson t.h. och Erik Nilsson t.v. lärare vid skolan i fysik, gav de uppvisning i gymnastik, enda gruppen från Halland. I nedersta raden synes ytterst Ulla g. Fältström, nr 4 Margot Skantze. I andra raden ytterst Astrid Nilsson, den vackra tösen som hade hattaffär på Storgatan till- sammans med sin syster Dagny gift Stehn. Lokalen är Samrealskolans gymnastiksal.
Bilden är från Svensk Läraretidning 1903, där dr Bergman deltagit i ett stort lärarmöte. Sannolikt folkskolinspektören, mm, dr Carl Gustaf Bergman, med text ur Svenskt Porträttgalleri: "F. i Stenkumla, Gotl. län, 1840«/4. Student i Uppsala 1860; fil. kand. 1867; fil. dokt. 1869. Adj. o. hufvudlär. i fysik o. kemi vid Nya elementarskolan i Stockholm 1868 â 71; studierektor vid Beskowska skolan därstädes 1871 â 88; ledamot af Folkskoleöfverstyrelsen 1880 â 1887; folkskoleinspektör i Sthlm fr. 1888. Ledamot af Riksdagens 2:a kammare 1888â90." Avled 1905.
Bilden är från Svensk Läraretidning 1903, där dr Bergman deltagit i ett stort lärarmöte. Sannolikt folkskolinspektören, mm, dr Carl Gustaf Bergman, med text ur Svenskt Porträttgalleri: "F. i Stenkumla, Gotl. län, 1840«/4. Student i Uppsala 1860; fil. kand. 1867; fil. dokt. 1869. Adj. o. hufvudlär. i fysik o. kemi vid Nya elementarskolan i Stockholm 1868 — 71; studierektor vid Beskowska skolan därstädes 1871 — 88; ledamot af Folkskoleöfverstyrelsen 1880 — 1887; folkskoleinspektör i Sthlm fr. 1888. Ledamot af Riksdagens 2:a kammare 1888—90." Avled 1905.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.