Utsikt från Kvarnbygatan på en plats strax söder om Hallandsbanan mot Mölndalsbro. I bakgrunden ses Fässbergs kyrka. Eftersom man ser en spårvagn måste kortet vara taget tidigast 1907. Det kan ej vara taget senare än 1910 (jämför: MMF1996_1420 som är postat 1910-09-23).
Från 299 kr
Vykort "Motiv från Fässberg" postat 23/9 1910. Utsikt från Kvarnbygatan på en plats strax söder om Hallandsbanan mot Mölndalsbro. I bakgrunden ses Fässbergs kyrka. Eftersom man ser en spårvagn måste kortet vara taget tidigast 1907, Det kan ej vara taget senare än 1910 (se även MMF1996_1415).
Vykort "Mölndal Torget" postat den 18/7 1902. Utsikt från Gamla torget mot Forsebron, Götaforsliden och Forsåkersgatan (idag Norra Forsåkersgatan). På andra sidan bron ser man Götaforsliden 6, 4 och 2 (Roten M 1, 2, 3) jämte Egens hus och Sveaborg, Kvarnfallet 27 eller Roten M 4 och Forsåkersgatan 2A. Till höger ses Kvarnbygatan 4 (Byggnad 213).
Vykort "Parti af Torget. Mölndal", med handskrivet Helsningar Reinhold, postat den 7/1 1902. Man ser Gamla torget från sydväst. Till höger ses Kvarnbygatan 39, därefter följer "Såget", på vars plats senare Gamla stadshuset (Kvarnbygatan 43) byggdes. Därefter ses Grönsiskas hus och Malmgrens (Kvarnbygatan 45).
Vykort "Parti från Mölndal" postat den 28/3 1906. Man ser en del av Pixbovägen strax öster om Grevedämmets skola. Man ser Roten I 17, 18, 4 och 2 (Pixbovägen 17, 18, 4 och 2). Fotot är taget en söndag då det var lågvatten.
Ett vykort på Apelgården - Kålleredgården, postat 1907 från Göteborg. Motivet är på promenerande, uppklädda sommargäster (musiker från Stora Teatern i Göteborg), som vandrar på en äng. De brukade hyra stugor under sommarperioderna av bl.a ”Mor Annas” (Anna Augustdotter, gift Bengtsson) och andra gårdar. I bakgrunden skymtar Apelgården 1:17 "Snickarns", i dag Apelgården 1:11 på Kålleredgårdsvägen 14. Tillhör en serie vykort inköpta från Tradera på 2010-talet.
Beslag till remtyg? Fornfynd från båtgrav. Ett trearmat toppbeslag av förgylld brons med en runt kanten pånitad bård av niello-inlagt silver. Djurornamenten gjutna och efteråt något uppskurna, silverbården däremot har ett mönster, som har skurits i det tunna silverblocket sedan detta anbringats på bronsbelsget: där silverbeslaget nu är skadat syns nämligen hur verktyget ibland skurit ned även i bronsen. Alla försänkta fält och cirkellinjer på silvred har en gång varit helt utfyllda med niello. Mitt på beslaget ett försänkt runt fält utan förgyllning, vilket helt täckts av toppknappen. För dennas stift är uttaget ett stort hål i entrum och intill detta finnes hål efter tre små järnstift, varmed toppbeslaget varit fästat: ett stift sitter kvar. Ett liknande stift finnes vid ytterändan av varje arm. Beslaget är starkt förböjt och har flera huggmärken, varav ett tvärs över en arm gående torde vara gjort med finare eggredskap, möjligen ett svärd, andra sannolikt med en spade. Armarnas längd (från centrum räknat) 6,5 cm; bredd vid ytterändarna 1,8 cm, beslagets tjocklek 0,1 cm.
Fynd från båtgrav i Nabberör, från vendeltid. Ett trearmat toppbeslag av förgylld brons med en runt kanten pånitad bård av niello-inlagt silver. Djurornamenten gjutna och efteråt något uppskurna, silverbården däremot har ett mönster, som har skurits i det tunna silverblocket sedan detta anbringats på bronsbelsget: där silverbeslaget nu är skadat syns nämligen hur verktyget ibland skurit ned även i bronsen. Alla försänkta fält och cirkellinjer på silvred har en gång varit helt utfyllda med niello. Mitt på beslaget ett försänkt runt fält utan förgyllning, vilket helt täckts av toppknappen. För dennas stift är uttaget ett stort hål i entrum och intill detta finnes hål efter tre små järnstift, varmed toppbeslaget varit fästat: ett stift sitter kvar. Ett liknande stift finnes vid ytterändan av varje arm. Beslaget är starkt förböjt och har flera huggmärken, varav ett tvärs över en arm gående torde vara gjort med finare eggredskap, möjligen ett svärd, andra sannolikt med en spade. Armarnas längd (från centrum räknat) 6,5 cm; bredd vid ytterändarna 1,8 cm, beslagets tjocklek 0,1 cm.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.