vykort
Från 299 kr
När den nya kyrkan i Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades av bland andra ortens hembygdsförening. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av korabsid, som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Bild från antikvarisk kontroll av Hägerstad ödekyrka 1930. Då som synes i ett höggradigt förfall. Från att församlingens nya kyrka blivit färdig 1866 kom den gamla kyrkan att betraktas som överloppsfastighet och man undandrog sig kostsamt underhåll. Ett slutligt öde drabbade byggnaden år 1895, då allt trävirke som takstolar och inredning såldes och vidare bortfördes. Därefter stod kyrkorummet oskyddat och var att betrakta som ruin. Upplysningsvis har ruinen i senare skede återställts och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
När den nya kyrkan för Sjösås församling stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg,Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.[1] Eftersom kyrkan var tornlös hängde kyrkklockorna i en enkel klockstapel av trä. Dessa överfördes till den nya kyrkan. 1931 uppfördes en ny klockstapel och klockor anskaffades .
Hanhals medeltida kyrkoruin, interiör, norra ingången med förhall. Nr: 148.
Hospitalskyrkan invid Hospitalstorgets södra sida. Vid tiden för bilden stadd i förfall eller möjligtvis under påbörjad rivning, varför bilden kan antas vara tagen kort före kyrkans demolering 1897. Tills dess hade upplysningsvis Östergötlands museum från 1886 disponerat kyrkobyggnaden för sina samlingar. Beslutet att riva kyrkan väckte debatt i Linköping. Bland förslagen fanns att förlägga stadens brandstation till området. Flertalet kvarstående byggnader från hospitalepoken fanns att tillgå och själva kyrkan nämndes kunna bli ett förnämligt redskapshus med plats för stall och "slangtorkningsinrättning i tornet". Av förslagen för återanvändning blev som bekant intet. En hållen tomtauktion vanns av byggmästaren Anders Ohlsson, som vidare lät uppföra det imposanta Hospitalstorget 2 på platsen.
Efter att den nya kyrkan i Hägerstad stod klar 1866 kom församlingens gamla kyrkorum i förfall. År 1893 besöktes platsen av personal från Riksantikvarieämbetet som fann att den gamla vittrade kyrkan fortfarande inrymde värdefulla inventarier. Följden blev att predikstolen och två medeltida altarskåp överlämnades till Historiska museet i Stockholm. Därefter iordningställdes kyrkan till ruin. Under 1930-talet kom en första restaurering igång. Murarna restes och byggnaden sattes under tak. En mer genomgripande upprustning kom under ingenjör Ture Jangviks ledning att genomföras från 1976. Här en serie bilder som visar kyrkans status 1974.
Den gamla kyrkan i Å upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. Det skulle dröja till 1970 innan en genomgripande räddningsinsats sattes in. Ett av flera problem man stod inför var att kyrkan inte grundlagts på frostfritt djup. Nya grundmurar måste till för att stabilisera gavelväggarna och själva gavelröstena stadgas med strävor. Gavlarna gavs även pågjutet skydd mot väta. Här några exempel ur dokumentationen som gjordes kort före arbetets början.
När den nuvarande stenkyrkan i Sjösås byggdes under senare delen av 1400-talet behöll man sakristian, som alltså utgör kyrkans äldsta del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Sjösås gamla kyrka - Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten, uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som alltså utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by 1865, övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Sjösås gamla kyrka. Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.
Promotor, professor Knut B Westman talar under promotionsmiddagen i Universitetshusets förhall
Örebro teater den 27 april 1937. En bild från teaterfoajén (förrummet) som man passerar innan man kommer in i teatersalongen. Dörren rakt fram leder till parkettplatserna på teatersalongens golv, och trappan till höger leder upp till teaterläktarna. De nedmonterade annonstavlorna vittnar om att teatern nyligen har stängts; nämligen år 1936 p.g.a. ekonomiska svårigheter.
lampa, utklädnader, man, hallar, girlanger, lykta, flicka, lyktor, hall, kvinnor, utklädnad, lampor, lut-förhallar, girlang, flickor, kvinna, män, lut-förhall, barn
Gunnebos trädgård inramades tidigare av trästaket och balustrader av trä. De förföll snabbt och försvann men de gamla staketen och balustraderna återskapades i vår tid till sitt ursprungliga utseende.
Tureborg Ture Malmgren, grundare av tidningen Bohusläningen är borgens upphovsman. Bygget, som påbörjades 1899 och pågick till 1912, blev aldrig helt klart. Efter Ture Malmgrens död 1922 fick borgen förfalla och 1950 förstördes den av eld.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.