Bilder visar troligen en del utav arbetet med vägbygget. Här lastas grus från ett mindre grustag. Vägen på västra sidan av Öresjö byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Arbetslaget på bilden är okänd, Rudolf Johansson från Läresbo, Hjärtum 1898-04-17, okänd, August Andersson från Läresbo, okänd, okänd, okänd
Från 299 kr
LyJ 1 Tillverkad av Nohab i Trollhättan 1914. Vid järnvägsspåret mellan Lysekil och Smedberg. Banbyggnaden startade i juni 1911 och som entreprenör var ingenjören Joh. Svensson. Arbetet bedrevs i rask takt och 14 juni 1913 invigdes banan av landshövdingen G Lagerbring. Samma dag öppnades banan för allmän trafik.
Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Norra Hagen i bakgrunden kan man skymta Örsbos soldattorp, Arbetslaget på bilden består av Johan Augustsson från Hagarna Djurhult, okänd, Ernst Johansson från Läresbo (Lunnebergsmaden), okänd, Erik Johansson Svenningsdalen Djurhult, mannen i bakgrunden är okänd
Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Fredskogen (Läresbo) i bakgrunden syns Ängen under Lärsbo (Ängestöva), Arbetslaget på bilden består av August Larsson från Fredskogen med söner. Från vänster August Larsson, David, Linus och Karl.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: Kurt Madell och Kjell Strömkvist studerar ritningen. Bild 2: "Blommen" borrar och skjuter. Entreprenör som ofta togs in för sprängningsarbeten. Bild 3: Kurt Madell på schaktbotten "Det ser riktigt bra ut!". Vägavdelningens D 7:a i bakgrunden. Bild 4: Hämtning av grus vid Stora Stenstrand. Scania 111 från vägavdelningen, samt Volvo N88 och Volvo BM 846 som tillhörde skjutfältet. Bild 5: Gruset lossas vid byggplatsen. Kjell Strömkvist och Sven Johansson utanför bilen. Bild 6: Staffan Löding och maskinföraren Sven Johansson med sin Caterpillar D7. Milregnr: 54815, 207794
Brevkort, "Nidingens fyrar. Onsala.", daterat 1905. (Bild 2 med text.) Redan när danskarna anlade en fyrplats på detta flacka skär byggdes två fyrar - världens första dubbelfyr - bestående av två vippfyrar. Ett stenhus med vaktstuga och förråd uppfördes också. Anläggningen blev Sveriges första fyr när Halland blev svenskt 1645. Nidingen utmärker sig även genom att 1766 bli den första svenska fyrplatsen med mistsignalstation och den första fasta fyrplatsen i världen med ordnad mistsignalering. De sexkantiga dubbelfyrarna av sten, som står där än idag, uppfördes 1832 tillsammans med ett bostadshus och en ny klockstapel. Styrman H. Lund från Onsala var entreprenör för byggandet. Ytterligare en sak var Nidingen först med, denna gång ur ett västkustperspektiv: 1916 försågs fyrpersonalen där med en motorbåt istället för den gängse lilla segelbåten. 1946 restes en tredje fyr på Nidingen vilken ersatte de gamla och drevs med elektricitet istället för olja och fotogen, som då hade använts de senaste 100 åren.
Vinjetterat porträtt av Linköpings stora entreprenör, Jonn O. Nilson. Född under enkla förhållanden på Sturkö i Blekinge kom han till Linköping i september månad 1874 för en tjänst som handelsbetjänt. Han blev snart egen handlare och inledde en anmärkningsvärd levnadsbana med initiativ och ledarskap inom en mängd verksamheter. Hans utbyggnad av vattenkraft ledde till att Linköping kunde elektrifieras från 1902. Hans företag bakom detta, Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings AB, kom senare att ombildas till den kommunala energikoncernen Tekniska verken. Linköpings Linnefabrik, Hjulsbro tråddrageri, Hackefors porslin och Nordstjernans knäckebröd är exempel på andra företag han grundade eller satt sin prägel på. Som direktör för järnvägsbolaget Östra Centralbanan var han delaktig i att Linköping spårmässigt kunde knytas till landets sydöstra delar. Slutligen bör nämnas hans bildande av Sydsvenska Banken, där han var direktör till hög ålder. Från 1886 var han gift med Agnes Düring.
Porträtt av Linköpings stora entreprenör, Jonn O Nilson. Född under enkla förhållanden på Sturkö i Blekinge kom han till Linköping i september månad 1874 för en tjänst som handelsbetjänt. Han blev snart egen handlare och inledde en anmärkningsvärd levnadsbana inom en mängd verksamheter. Hans utbyggnad av vattenkraft ledde till att Linköping kunde elektrifieras från 1902. Hans företag bakom detta, Linköpings Elektriska Kraft & Belysnings AB, kom senare att ombildas till den kommunala energikoncernen Tekniska verken. Linköpings Linnefabrik, Hjulsbro tråddrageri, Hackefors porslin och Nordstjernans knäckebröd är exempel på andra företag han grundade eller satt sin prägel på. Som direktör för järnvägsbolaget Östra Centralbanan var han delaktig i att Linköping spårmässigt kunde knytas till landets sydöstra delar. Slutligen bör nämnas hans bildande av Sydsvenska Banken, där han var direktör till hög ålder. Från 1886 var han gift med Agnes Düring.
Verkstad, skylt för entreprenörer.
Landskrona - Kävlinge - Sjöbo Järnväg, LKSJ- anläggning. Ångloket " Maria ". Lokets historik: 1876 - 1890 Entreprenør Hillen, Grave, Arnhem/NL 1891 - 92 Jernbaneanlæg mellem Østrup og Løgstør på Hobro - Løgstør for Gunnerson, Hoffmann & Hansen. 1892 - 94 Anlæg af Viborg - Ålestrup for Gunnerson, Hoffmann & Hansen. 1896 Jernbaneanlæg mellem Svendborg og Langå på Svendborg - Nyborg Banen for Hoffmann & Gunnerson. 1898 Anlæg af andet spor ved Ringsted for Hoffmann & Gunnerson. 1899 - 1902 Anlæg af grusbanen Farum _ Lillerød og grustransporter mellem Farum og Lillerød for Johannsen & Såbye. 1903 - 04 Anlæg af Kävlinge - Sjöbo Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1906 - 07 Anlæg af Kävlinge - Barsebäck Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1908 - 11 Anlæg af Varberg - Ätrans Järnväg for Såbye & Lerche. 1914 - 17 Anlæg af Borås - Ulricehamn Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1921 - 25 Sporlægning på Midtsjællandsbanens sydlige del mellem Ringsted og Næstved. Bodilsen, Dombernowsky & Sandager. 1927 Anlæg af Røde Kro - Løgumkloster for Bodilsen & Sandager. Bemærkninger Kun kedlen har byggeår 1876. Rammens byggeår er 1878. Viborg - Ålestrup var færdig 1893, men lokoet flyttedes først 1894. Andetsporsanlægget ved Ringsted er formentlig strækningen mellem Viby S. og Frederikslund. Anlæg af grusbanen Farum _ Lillerød 1899 - 1902 dækker muligvis også gruskørsel til firmaets arbejder på Nordbanen? Formentlig deltog lokoet også i grusbanens fra Farums anlæg. Kontrakterne 1906 - 07 og 1914 - 17 er ikke helt sikre. Anlæg 1913 - 16 af Trollhättan - Nossebro Järnväg for Såbye & Lerche er også set, men passer næppe da denne bane havde sporvidden 891 mm. Kun i Trollhättan var der normalspor. Dombernowsky & Sandager ændrede 1921 navn til Bodilsen, Dombernowsky & Sandager. Niels Munch
neg 1389 a, Starrkärr sn, Stynaborg vid Grolandasjön. Foto: Gustaf Ewald 1953.
neg 1389 b, Starrkärr sn, Stynaborg vid Grolandasjön. Foto: Gustaf Ewald 1953.
neg 1389 c , Starrkärr sn, Stynaborg vid Grolandasjön. Foto: Gustaf Ewald 1953.
'Unge, hona, av större korsnäbb i boet, grankvist synlig. :: :: Se även fotonr. 3420.'
'Smålom, enligt text på baksidan, trycker på boet. Vy över vatten (våtmark eller Vänern sjö). Barrskog i fonden. :: :: Ingår i serie med fotonr. 3495-3511.'
'2 roskarlar bland stenblock/berghäll. Samma motiv som fotonr. 3468. :: :: Se serie med fotonr. 3466-3476.'
'Tjäder, ungfågel, tryckande bland stenblock och lite gräs. Närbild. :: :: Ingår i serie med fotonr. 3495-3511.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.