F.d. Kungl. Dramatiska teatern salong vid Kungsträdgårdsgatan. Detalj av prosceniet med Anders Lindebergs porträtt i olja.
Från 299 kr
Nybroplan, Dramaten (Dramatiska teatern). Utställning av franska teaterskisser i foajén. Regissör de Rigault visar utställningen för Dramatens chef Ragnar Josephson.
Visitkortsbild från teateruppsättningen Min ros i skogen på Dramatiska teatern i Stockholm 7 december 1867. Ur fotoalbum med inv.nr 1964/057.
Visitkortsbild från teateruppsättningen ”Min ros i skogen” på Dramatiska teatern i Stockholm 7 december 1867. Ur fotoalbum med inv.nr 1964/057.
Parti av Dramatiska Teaterns fasad mot Nybroplan. Mycket folk på teaterns trappa och balkong.
Nybroviken sedd från norra Blasieholmshamnen. Till vänster syns förstäven på ångf. Kalmarsund IX, i bakgrunden Dramatiska Teatern och Strandvägen.
Kvinna och pojke bland folk som betraktar segelbåt vid Nybroviken, Nybroplan med Kungliga Dramatiska Teatern i bakgrunden, Stockholm tidigast 1908
Nybroplan, Dramaten (Dramatiska teatern). Ensemblen samlas efter sommaren. Fr. v. troligtvis Elsa Carlsson, Dramatenchefen Ragnar Josephson och Inga Tidblad.
Skådespelarna Tora Teje, Jessie Wessel och Alf Sjöberg i uppsättningen Gömd på Kungliga Dramatiska Teatern år 1929
Dramaten (Dramatiska Teatern). Premiär av Graham Greenes (t.h.) pjäs "I sista rummet" på Lilla scenen. Andra fr. v. Inga Tidblad.
Soldater från officerskursen 1916-1917 på Militärhögskolan Karlberg marscherar mot Nybrokajen. I bakrunden syns Kungliga dramtiska teatern - Dramaten.
Vy västerut från Hovstallet vid Väpnargatan 1 mot Nybrohamnen 24 (Källaren Flaggen) och Nybrogatan 1 i fonden. Nuvarande Nybroplan med Dramaten (Dramatiska teatern).
En samling barn framför en port och en kvinna som tittar fram i ett fönster ovanför. Väggskylt med text "Tvätt Strykning". Kvarngatan 31, kv Brandmästaren, nuvarande Artillerigatan 41, Stockholm. Porten är enligt Ny Illustrerad tidning 14 januari 1871 "prydt med lemningar från Dramatiska Teatern." Ovanför porten sitter ett brandförsäkringsmärke.
En avfotograferad scen från vaxkabinettet Svenska Panoptikon vid Kungsträdgårdsgatan 18: "På maskeraden, en mördare överraskas av ett par gendarmer"
Bror August Palme, född den 17 december 1856 i Kalmar, död den 3 september 1924 i Annecy, Frankrike genom en olyckshändelse, var en svensk skådespelare. Han var kusin till Sven Palme. Palme var engagerad vid Dramatiska teatern i Stockholm 1885-1921. Han hade 1874-1885 anställningar vid Nya teatern i Stockholm, Svenska Teatern i Helsingfors och Stora teatern i Göteborg. Palme blev premiäraktör 1887. Hans spelstil utmärkte sig för ett lyriskt temperament, vars uttryck understöddes av hans mjuka, egendomligt beslöjade stämma. Även i karaktärsroller med komisk anstrykning åstadkom han fullgoda tolkningar. Hans spel var alltid naturligt och oftast träffande. Sin första större framgång vann han med en poetisk framställning av Ambrosius. Även må erinras om hans med lidelsefull styrka genomförda Ernesto i "Galeotto", den sanna komik han gjutit kring en sådan gestalt som den slappe och egoistiske självbedragaren Hjalmar Ekdal i Vildanden, hans utförande av huvudrollerna i August Strindbergs dramer Till Damaskus, Sista riddaren och Karl XII samt Jean i Fröken Julie, Tygesen i Geografi och kärlek, Falk i Kärlekens komedi, Laursen i Flykten, Anselmo i En veneziansk komedi och Lysimachus i Titus.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Norge, 1928. Motiv av Henrik Ibsen 1828-1906 Dramatisk författare 100-årsminne av hans födelse 1828-1928.
Hebbe, Signe, 1837-1925, operasångerska (sopran) och teater- pedagog, dotter till Wendela H. Efter teaterdebut 1855 och operadebut 1862 blev H. känd för dramatiskt/plastiskt ovanligt gestaltade roller, bl.a. Valentine i "Huge- notterna", Margareta i "Faust" och Fidelio. Sångkarriären 1860-83 över hela Europa följdes av en unik pedagoggärning 1877-1925 för operan, talscenen och filmen. H. var banbrytare för en realistisk spelstil i Norden. Hon var även en skicklig karikatyr- tecknare. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200264
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.