Västerås, Smäcken. Runsignum: Vs 11
Från 299 kr
En läroverksklass har samlats utanför entrén till dåv. Växjö läroverk, numera Norrtullskolan, 1875. Trol. den avgångsklass som Esaias Ekedahl (1856-1928) senare lektor och domprost i Växjö, tillhörde. Student 1876.
Den 2 juni 1908 kunde domprost John Personne inviga Westmanska BB i Linköping. Staden hade nu fått ett tidsenligt barnbördshus. Anläggning kunde realiseras med hjälp av donerade medel från Henric Westman, stadens stora välgörare. För byggnadens ritningar stod Janne Lundin.
Av tiden bleknat porträtt av gossen Nils Sjöbring. Enda barn till Pehr Sjöbring och makan Maria Sofia Rogberg. Vid tiden för bilden innehade fadern tjänsten som domprost i Linköping.
Systrarna Maria, Sofia och Helga står uppsträckta inför Georg Gleerups kamera. Flickorna är döttrar till professor Carl Vilhelm Linder och makan Ulrika Wallenberg. Fadern kom vidare att bli domprost i Linköping.
Porträtt av Per Sjöbring. Domprost i Linköping under perioden 1867-1878. Sistnämnda år flyttade han till Kalmar för att bli biskop. Gift 1852 med Maria Sofia Rogberg, bördig från Uppsala.
Linköpingsfotografen Didrik von Essen återkom ofta till griftegårdens stilla atmosfär. Fotografierna använde han även som förlagor för sitt parallella måleri. Här viloplatsens pampiga mittgång med domprost Sven Lidmans gravvård i fonden. Foto omkring år 1900.
Två biskopar (en blivande), troligen i aulan till Växjö högre allmänna läroverk, ca 1955. Fr.v.: biskop Elis Malmeström (biskop i Växjö stift 1950-1962) och domprost Ivar Hylander (biskop i Luleå stift 1956-1966).
Gruppfoto, Växjö, ca 1905. Fr.v.: Fru Ahnstrand, domprost Henning, dr Södergren, fru Söderqvist, okänd, fru Arcadius, rektor Andersson, borgmästare Bergendahl, fru Andersson, fröken Henning, notarie Ekelundh, fröken Andersson, Alf Andersson, rektor Arcadius, Birgit Andersson och domprostinnan Henning.
"Hedersdoktorerna under studentkårsuppvaktningen" på Universitetshuset trappa - professor Natan Lindqvist, direktor Yngve Rudberg, professor Nils Ahnlund, kontraktsprost Albert Nordberg, kyrkoherde Gustaf Ankar, professor G O Rosenqvist, domprost Gunnar Brundin, lektor Emilia Fogelklou Norlind, professor Fredrik Paasche och professor H S Nyberg
"Nykterhetens apostel" Peter Wieselgren, okänt årtal. Född 1800 i Vislanda socken, Småland. Död 1877 i Göteborg. Begrav på Stampens kyrkogård i Göteborg. Domprost i Göteborg 1857-1877 samtidigt kyrkoherde i Fässberg/Kållered. Bodde på sommaren i Fässbergs Prästgård.
Domprost Lars Laurenius porträtterad i Linköping något av 1860-talets första år. Efter omfattande studier i Uppsala hade han 1824 återvänt till sin hembygd för en lektorstjänst vid Linköpings gymnasium. Påföljande år blev han även erbjuden kyrkoherdeämbetet i Slaka. Tjänsten innehade han i tio år för att 1835 "transporteras" till Landeryd för samma roll. Efter ytterligare tiotalet år i Landeryd utsågs han till domprost i Linköping.
15-åriga Anna Linder porträtterad i hemstaden Linköping 1882 eller möjligtvis 1883. Dotter i domprost Carl Vilhelm Linder och makan Ulrika Wallenbergs barnrika äktenskap. I vuxen ålder lärarinna vid Linköpings Elementarläroverk för flickor och 1893 examinerad vid Högre lärarinnesemininariet i Stockholm. Vidare seminarieadjunkt och lektor i Landskrona och senare Kalmar. Från 1927 åter boende i Linköping.
Porträtt av biskop Johan (John) Personne. Efter teologiska studier och doktorsgrad i Uppsala, inflyttade han till Linköping år 1897 för tjänsten som stiftets domprost. Han var då sedan 1885 gift med Nanna von Knorring, bördig från Hudiksvall. Personnes egenskaper bar honom vidare mot biskopsutnämning, ett ämbete han bar från 1910 till sin död 1926.
Flickan Anna Björnström porträtterad i Maria Tesch ateljé i Linköping. Dotter till domprost Johan Herman Björnström och makan Anna De la Gardie. Familjen var bosatt i Västerås men hade anknytning till Linköping genom Anna De la Gardies föräldrar, landshövding Robert De la Gardie och dennes maka Mathilde von Kraemer.
Domprost Sven Lidmans gravvård på Linköpings griftegård. Den förtjänstfulle Lidman gavs efter sin död 1845 ett ståtligt minnestecken på en värdig plats för sin sista vila. Före griftegårdens utvidgning och tillkommen bebyggelse utgjorde graven en avslutande accent vid mittgångens södra ände. Graven kom vidare att tjäna som familjegrav. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.