Framför gamla Tullkammaren ca: 1923. Fr.v. "Sticke-gubben, Sköld, A Stenberg, G Dahlgren, O Persson, E Persson, B Stenberg, O H Persson, A Baardson. Text från "Bilder fr. v. bygd" nr. 2 Kopian o. negativ är reprofotograferade. Bilden som är inläst kommer från ett album som finns hos C.Estmar.
Från 299 kr
Det finns kvar en ödekyrkogård efter den äldre kyrkan. Nuvarande bygd torde härröra från medeltiden.Den nygotiska stenkyrkan med torn och smalare tresidigt kor är byggd 1895 efter Folke Zettervalls ritningar och ersatte en medeltida träkyrka på annan plats. Dopfunten härrör från ca 1200.
Statens Järnvägar, SJ Y Motorvagn, Stationen byggd 1874 envånings station i sten. Det ursprungliga stationshuset byggdes i början av 1900-talet om. Godsmagasin. Viadukt över banan i södra delen av bangården bygd 1914. Lokstall. Vattentorn byggt 1906, nu rivet.Stationen anlades 1874. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. I det gröna lilla skåpet fanns det smörjkanna för växlarna.
Statens Järnvägar, SJ Y Motorvagn, Stationen byggd 1874 envånings station i sten. Det ursprungliga stationshuset byggdes i början av 1900-talet om. Godsmagasin. Viadukt över banan i södra delen av bangården bygd 1914. Lokstall. Vattentorn byggt 1906, nu rivet.Stationen anlades 1874. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943.
Kyrkan börjades att byggas 1890 och invigningen skedde 24 okt. 1892. (fr. Fbg,s Fotoklubbs "Bilder från vår bygd" nr. 13). En kopia (00351:2) som gåva från W E Erlandsson, Kvidinge, skänkt till f.d. S:t Lars med nr 3544. En kopia (00351:3) f.d. S:t Lars med nr 3439. 18930424 beslöt kyrkorådet att överföra gamla kyrkans altartavla till nya kyrkan. På fotot saknas Blackstadius målning.
Gruppbild från byggandet av Falkenbergs första båtslip 1927. Slipen låg ungefär på den plats där varvet senare kom att ligga. I bakgrunden ser man valskvarnen och längre bort samrealskolan. Fr.v. förmannen GUSTAVSSON från Skåne, därefter i över raden JOHANSSON Anders, JOHANSSON John, ERIKSSON Oskar, NILSSON Henrik, KARLSSON Algot, HENRIKSSON Eric, BENGTSSON Arvid och KARLSSON Elis. Nedre raden fr. v. BENGTSSON Hjalmar LUNDGREN Karl, JOHANSSON Adolf, ENGSTRÖM Helge, QVARFORDH Henry, CARLSSON Gunnar, BENGTSSON Gustaf, OLOFSSON August, JOHANSSON Karl och HENRIKSSON Johan. Uppgift från Fotoklubbens häfte Bilder från vår bygd nr 11.
bilder, påsiktsbild, fotografi
'Monterad varg sedd från sidan. :: :: Text till bilden: ''Vargen är utan tvifvel Europas glupskaste rofdjur. Stark och närgången utbreder han på mången bygd inom vårt land skräck och fasa under långa vinternätter. I Lappland är vargen renhjordens farligaste fiende. I det mellersta Sverige rasar han ofta förfärligt bland den betande boskapen. Stundom angriper han till och med mennskan. Uthungrad till ytterlighet bortröfvar han sjelfa gårdshunden, ja, då skonar han ej ens sin egen art. Lyckligtvis är vargen af naturen feg. Annars skulle den förödelse, han anställer, bli långt fruktansvärdare. Utom denna stora, vilda hundart har Skandinavien två till, nemligen fjellracken och den vanliga räfven.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Översvämning av Veselången - en utdikad sjö på gränsen mellan Veddige i Halland och Horred i Västergötland. Höstackarna, som sticker upp ur vattnet, har inte hunnit bärgas i tid. Sjön Veselången sänktes 1855-1865 och blev då hälften så lång som tidigare. 1883 var den fortfarande sjö, då dess namn i ett lexikon ("Namn och bygd" av C M Rosenberg) beskrevs som stammande från 1300-talet (Uisulang) och kan tolkas som "långsjön i maden". Stammen anses vara vis-, som även finns i Viskan, och "visa" lär här betyda "fuktig ängsmark". Sjön har alltså dikats ut senare för att vinna odlingsmark, men fortfarande översvämmas dessa vid perioder med högt vattenflöde i Viskan, så Veselången återuppstår då i någon mening.
Jordbruksbebyggelse i Fässberg, Mölndal. På bilden ser du Torsgården och Västergården i Fässbergs by. Till höger syns en del av Frölundagatan. Här är en gammal bygd, där människor bott sedan urminnes tid. Namnet Fässberg är också uråldrigt, sannolikt från järnåldern. På den tiden stod havet mycket högre än nu. En havsvik gick då in i dalgången mellan Balltorp och Fässberg. Vattnet var så pass djupt, att båtar kunde användas i viken. Just här vid Fässberg fanns ett ställe, där man kunde "fästa" båtarna med en fånglina, som också kallades "fästa". Av detta har sedan namnet Fässberg uppkommit. Fässberg skulle då betyda "en förtöjningsplats vid berget". Berget, där båtarna fastgjordes, kallas numera Jordlunden eller mera allmänt Jolen. På 1200-talet byggdes här i närheten Fässbergs gamla kyrka. Då blev Fässberg det gemensamma namnet på socknen, som senare blivit Mölndals stad. Här är en bördig jordbruksbygd. Åkrarna har ju ursprungligen varit gammal havsbotten.
Bladåker
Offerdal 164:1
Offerdal 185:1
Offerdal 172:1
Offerdal 85:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.