Telegraf-och Ilgodsexpedition, Stins EJ Johansson, Stationsskrivare Karl Sandberg (sedermera Stins i Herrljunga) Kontorsbiträde C Björsten, Stationsskrivare Olof samuel Rogberg, Kontorsbiträde C Dahlberg (nu tillförordnad på IV distriktet), Stationsskrivare Manne Hellman (står vid väggen Stationskarl Grann den äldre (Synes i luckan)
Från 299 kr
Sjukskriven 526 Jakobsson på "luckan". Sjukskriven grp 1= var med i tjänsten, men befriad från delmoment, t ex löpning. Sjukskriven grp 2= på logementet. Man fick bara gå till matsalen vid måltider. De flesta blev dramatiskt friskare i slutet av veckan -- risk för att bli kvar över helgen!
En bil - cabriolet - med svärmorslucka står parkerad vid Gyllene Uttern. En person är på väg att kliva i på förarsidan. Bredvid, liksom i "luckan" sitter redan personer. Samtliga har en ljus mössa/hjälm på huvudet. En yngling står till vänster utmed en husvägg och tittar mot dem. Där står också en cykel. Bilen är utlandsregistrerad, möjligen A18-507.
Gävlefisks nybyggda fastighet. 20 oktober 1950. Bilden visar en s.k elevator för isblock (naturis) som tagits fram från isstacken till vänster och sköljts från spån i rundeln som är ett vattenkar. Elevatorn transporterar isblocken upp till luckan och faller sedan ner i en kross och blir till krossad is att ha i fisken.
Ladugårdens baksida med tröskhuset, vars öppningar byggts igen. Halmtaken är någorlunda i skick. På gavlarna finns breda vindskivor, vars ändar sticker upp över nocken formade som djurhuvuden, vilket var det gängse sättet att pryda ett halmtak i Lau. Framför ladporten står en vagn och utanför stallet ligger en stor gödselhög. Vid stallgaveln ser det ut att ligga löshö, som borde tagits in genom luckan där. Intill skymtar lammhusets/vagnbodens gavel.
Ladugården var imponerande och Masse tog en bild även från baksidan. Man ser att byggnaden innehåller 3 fähus genom de tre gödseldörrarna. Gissningsvis var det stall på gaveln och två kohus i mitten, sedan kom ladan. Frågan är om ladugården är totalt nybyggd? Den kan innehålla merparten av de gamla stenväggarna men med nya öppningar och foderloft, den lilla luckan längst t h verkar vara från det äldre skedet. Invid ladan står en halmstack som tydligen inte gick åt till taket.
Interiör från Gustaf Rahms affär på Brahegatan 61 i Gränna. Gustaf Rahm står till höger och lutar med höger arm mot disken under en skylt märkt: KAFFE. Han står vid luckan över gången som skiljer mellan butik och personalutrymmet. Bakom disk står Vilhelm Rahm och Axel Svensson lutade mot hyllorna i avslappnad stil. Till vänster på disken står en våg samt höga glasburkar med möjligen bönor, ärter och mjöl.
Masse har fotograferat brudluckan från vägen och ställt sig så lågt, att Bönde lucka ses igenom. Brudluckan är ursprunglig från 1200-talet, men återuppbyggd på 1780-talet efter att troligen varit raserad en period. Luckan är byggd i putsad kalksten med fint huggen omfattning med spetsig båge mot vägen. En dörr med omfattning av stående bräder leder besökaren in på kyrkogården. Stigluckan är täckt med ett brant faltak.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 4 KoS-byggnaden rum 403. Utrymmet mellan KoS-byggnaden och berg vid luckan i rum 403. Byggnaden är fristående i det utsprängda berget. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
'12 st ben. Enligt bildtext: Vänster sidas revben av swedenborgsvalen. Tvååkersfyndet samt revben jämte trenne fragment från Vrångafyndet. :: :: Bildtext i årstrycket: ''Vänster sidan revben nr. 1-6 ocj 10-12 (de ljusa) av swedenborgsvalen, Två-åkersfyndet, samt i luckan mellan nr. 6 och nr. 10 vänster sidas 9:de revben jämte tvenne fragment (de tre mörka) från Vånga-fyndet. :: :: Bilden med i artikel ''Grönlandsvalen från Guldheden och Swedenborgsvalen från Landerigatan'' av Orvar Nybelin i Göteborgs Naturhistoriska Museums Årstryck 1946 s. 109.'
Masse har stått på backkanten och tagit denna bild av Karlssons uthus. Dessa ladugårdsbyggnader var bland de största och ålderdomligaste i socknen vid förra sekelskiftet. Den långa bulladugården med agtak var mycket välbyggd. Den innehöll två fähus med varsin hoimd, hörum, i sin vänstra del och till höger om ladportarna låg ladan, utanför vilken det ligger en väldig halmstack. Ladugårdsflygeln till vänster innehöll en mängd funktioner. Troligen håller man på och kör in hö just här, höhäcken står på vägen under luckan till loftet. Man ser hur vägen ner till Nybro svänger ner här framför ladugården. Den gick vidare ner till grannparten, vars flygel skymtar till höger och därefter ner mot Närkån.
Här ser vi Lars Olssons (Olofssons) ladugård. Den har troligen haft agtak en gång, men senast omkring 1890 blivit ombyggd med foderloft och spåntak. Just att taket blivit så dåligt och lappats överallt med nya istuckna spån, visar att taket (och hela foderloftet) bör vara minst 25 år gammalt. Det var vanligt att man provisoriskt lagade spåntak så här, då kunde det hålla 5-10 år till. Annars bytte man ut en sektion i taget, vilket man kan se på ett spåntaks mörkhet. Ladugården innehöll lada längst till vänster, bara ladportarna är med här. Därefter följer en hoimd, luckan syns i väggen ovanför fjäderharven, och tillhörande kohus. I mitten med dubbeldörrarna var det nog stall med hoimd till höger. Längst till höger var det kanske ungnötshus, grishus mm.
Bönde lucka är en ursprunglig stiglucka vid kyrkogårdens nordöstra hörn. Den ser idag malplacerad ut, det finns ingen väg utanför. Men det sägs att på medeltiden gick stora vägen mot Garde på denna sida om kyrkan och att det här var huvudluckan till kyrkan. Luckan är byggd av kalksten med huggna hörnkedjor och portomfattningar. På sydöstra hörnkedjan finns ornament i form av ett pentagram inhugget. Portomfattningen mot kyrkogårdssidan är omgjord, den medeltida fint huggna bågen är borttagen, delar av den ligger på kyrkogårdsmuren. I stället har man gjort en rak avslutning med en bjälke som bär upp gavelspetsens murverk. Idag är här insatt en brädvägg med dörr, så att stigluckan bildar ett rum, i vilket man har förråd för kyrkogårdens skötsel.
Det här är en typisk ladugård för mindre bemedlade. Den innehöll troligen ett litet föhus i mitten för kanske 2 kor, 1-2 kalvar, en gris och några höns. Till höger ser det genom luckan ut att vara en hoimd, ett hörum, men det tog nog bara halva husdjupet. Till vänster var det lada, men utrymmet användes nog till diverse ändamål, inte bara till förvaring av sädeskärvar eller efter tröskningen halm. Byggnaden är en bulbyggnad, sannolikt byggd när detta ställe kom till på 1830-talet. Man har samlat på sig ved. En kärra av vanlig modell står framför ladan. Sådana drog man för hand, tex när man gick till stranden för fiske eller till åkern, den fungerade som en större skottkärra.
Den här är en av Masses tidigaste bilder. Det visar att han redan från början hade ett dokumentationssyfte med sitt fotograferande. Många av hans äldsta bilder visar byggnader eller företeelser som han visste var hotade och att det var bråttom med att ta en bild. Flistaksbyggnaden på Sunnkörke blev dock kvar, men inte med flisen i behåll, se Bild 1109. Men 2008 fick huset tillbaka sitt flistak efter en grundlig restaurering av hela takkonstruktionen. Så nu har Sunnkörke "varaktige Torsburgsflis" på taket! Det är obetydlig skillnad på huset idag jämfört med bilden. Luckan uppe på gaveln har dock bytts ut mot ett större fönster och vädringsluckorna har försetts med glasrutor. I bakgrunden skymtar brygghuset i sitt äldre utseende med bla faltak, se Bild 1110.
Eftersom tomten är inklämd mellan Lasusbackars rasbrant och Käldvägen och därför är synnerligen långsmal, låg ladugården och manbyggnaden i rad. Vi ser många och stora uthus trots att det här var en liten gård. Längst t v skymtar en stor tvärställd bullada under faltak i gott skick, sannolikt betydligt yngre än ladugården t h. Mot ladan står ett lite äldre stenhus under faltak, som kanske innehöll vagnbod och gris/lammhus. T h är den gamla ladugårrden, inte från 1700-talet, men äldst av ladugårdsbyggnaderna. Den innehöll två fähus med hoimd längst bort. Hönshus fanns också här med tanke på luckan vid marken. Faltaket börjar bli rätt taget. Längst t h skymtar en bulbod. Ladugården stod kvar till 1925, då man rev alltihop och byggde en ny på ladans plats.
Uppenbarligen var inte Jakob Karlsson och Alfred Olsson på Fie intresserade av smide, det ser ut som om man låtit smedjan förfalla. Som byggnadstyp är smedjan mycket ålderdomlig, så här såg järnålderns och vikingatidens bostadshus ut till formen och med ingång mitt på gaveln, fast de var större och var av trä. I denna smedja är sannolikt ässjan placerad i bakre högra hörnet med bälgen t v. När man öppnade luckan fick man ljus in till städet framför ässjan. Dubbeldörrar behövdes så man kunde få in stora saker som tex slädar. Denna smedja låg troligen i beteshagen söder om gårdstomten utanför bebyggelsen iom att smedjor ansågs som brandfarliga. Gässen har gått ut från tomten på en betesrunda i hagen.
Den vinklade ladugårdslängan med agtak var ovanlig, både för sin storlek och just för att den var vinklad. Agtäckta hus stod annars hörn i hörn, men var inte hopbyggda, för det var svårt att få tätt i vinkeln. Längan t v innehöll troligen två kohus. Det första hade sin hoimd, hörum, invid gaveln, luckan i väggen på framsidan visar det. Det andra kohuset hade troligen sin hoimd mot ladan och en lucka till denna inifrån ladans genomkörsel. Lada fanns således i byggnadens hörn med stora ladportar. Den lilla dörren i nästa länga kan gå till ett lamm- eller grishus. Därefter stall och portlider till vägen utanför. Vid gaveln t v står en liten bod med två dörrar. Ena delen hyste troligen ett dass, den andra kan ha varit hönshus. Byggnaderna ser hedenhösaktiga ut, men var kanske inte mer än kanske 60 år gamla när bilden togs. Bjärges Jakob Jakobsson hade ärvt gården och hustrun Stina var kommen från Kauparve.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.