Rumsinteriör. Fru Helén Ek, Kapten Jean Ek. Huset ägdes av AB Centralpalatset, tax tomt 120000, hus 300000, tomt 1082 m/2. Kapten Jean O. Ek, chef för 1:a komp. Kungl. Lifregementets grenadjärer.
Från 299 kr
Dam med paraply. Mars 1945. Gävle Portföljfabriken. Firman startade år 1917 av fabrikör Hj. Jakobson. Verksamheten omfattade tillverkning av väskor, portföljer, portmonnäer och plånböcker. Sedermera upptogs även tillverkning av provväskor och damväskor. Vid fabrikör Hj. Jakobsons frånfälle år 1937 övertogs rörelsen av sonen, Herbert Jakobson . Firman är inrymd i Centralpalatset vid Norra Centralgatan 6, där den förfogar över såväl verkstads- som affärslokaler. Reparationer utföras av olika inom branschen förekommande arbeten.
Telefonstation. 18 juni 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas. Gävle var en av de mest framsynta städerna. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt telefontorn år 1900. Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades också veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. 1901 flyttades delar av stationen till Televerkets hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Arbetarbladet.
Telefonstation. 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas, Gävle en av de mest framsynta städerna på området. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt torn år 1900. Även Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. Året efter att bilden togs flyttades delar av stationen till Televerkets nya hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Gefle Dagblad.
Trots att den så kallade Westmanska gården invid Stora torget i Linköping revs så sent som 1907, har påfallande få fotografier av huvudbyggnaden bevarats för eftervärlden. Här hade den i övrigt så skicklige fotografen Didrik von Essen uppenbara bekymmer med det sena kvällsljuset, men hans vy från 1901 ger oss ändå en god föreställning om hur bebyggelsen i torgets sydvästra del tog sig ut vid tiden. Gatuhuset mot torget torde uppförts kort efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700, som för övrigt startade i just denna gård. Gården blev under det sena 1700-talet säte för familjen Westmans blomstrande handelsrörelse och huvudbyggnaden bär tydliga spår av senare utförda om- och tillbyggnader för att bättre passa den förmögna släkten. Vid tiden för bilden ägdes stadsgården ännu av en Westman, den för Linköpings kulturliv så betydelsefulle Henric Westman, men han höll huset uthyrt och bodde själv på sin gård Valla väster om staden. I gatuplanet drevs i det centralt belägna huset som brukligt handel. Störst yta upptogs av AB Sundquists & Co, en snus- och tobaksaffär som drevs av änkefru Mathilda Ekström. I husets andra ände hade Tannefors Nya Valskvarn handel med mjöl, gryn och torrjäst, men plats gavs även för systrarna Lovisa Charlotta och Johanna Augusta Johanssons kaffeservering. I den storslagna montern mot hörnet av Bokhållaregatan gjorde fotografen Swen Swenssons reklam för sina alster. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.