Ett av mångtaliga familjeporträtt ur Åtvidabergsfotografen Thorins dokumentation av boende inom godset Bjärka-Säbys ägosfär i början av förra seklet. Med ledning av påskriften "Gustafsson i Lilla Fallemo" hittar vi torparen Alfred Leonard Gustafsson Sving. Från sitt tillträde till torpet 1894 hade han ensam brukat platsen till 1902, då han under året städslat Hulda Lindblad som hushållerska. Med sig till torpet hade hon sina barn från ett tidigare äktenskap som lungsoten avrundat 1901. Sedan hade det gått som så ofta förrut, även om det i deras fall kom att ta sin tid att fullborda. Först i maj 1914 stod deras bröllopet. Odaterad bild från omkring 1908. Barnens tilltalsnamn har inte klargjorts för denna uppgift.
Från 299 kr
Hilma Ydén föddes i Skänninge 1845 och växte upp som boende i Allhelgona skolhus där fadern var lärare. Sommaren 1863, vid 18 års ålder, flyttade hon till Kisa och kom där att som mamsell ha husrum i ortens gästgiveri. Där blev hon kvar till hösten 1867. Detta år, i mitten av november månad, flyttade hon till Norrtälje och kom där att ingå i minuthandlare Anders Anderssons hushåll. Efter några år i Roslagens centralort var hon från slutet av år 1874 tillbaka i Östergötland. Ny boplats hade hon funnit i Motala och från 1879 var hon dessutom gift med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Det är omkring den tiden vi ser henne på fotografiet. Deras barnlösa äktenskap nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Porträtt av Dagmar Malm, dotter till grosshandlaren Maximilian Malm och dennes maka Julie, född Möller. Född i Göteborg 1873 blev hon faderslös 1886 och flyttade kort därefter med sin mor och sina syskon till Stockholm, där modern ingått nytt äktenskap med löjtnant Sten Edvard Gleerup. Enligt släkthistorien kom Dagmar att i sin nya hemstad ta pianolektioner av musikpedagogen Knut Bäck. Denne ska blivit upp över öronen förälskad men fått kämpa för att få sin kärlek besvarad. Efter flera års uppvaktning och löfte om att flytta till Göteborg kunde hymnens band äntligen knytas i juni månad 1897. Året därpå nedkom parets enda barn, dottern Lotty. Fotografiet är sannolikt taget på de blivande svärföräldrarnas sommarviste Hägerstad slott i Hannäs.
Porträtt av överste Wilhelm Reuterswärd. Född 1837 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Wilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Från 1869 gift med Carolina Adelaide Brändström, efter hennes död 1875 ingick han äktenskap med Carolina af Robson 1878. Reuterswärd inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1854. Avancerade i rang genom åren till att år 1890 bli överste och chef för Västgötadals regemente och Första livgrenadjärregementet i Linköping samma år. Erhöll avsked med tillstånd att kvarstå som överste i armén 1898. Har var även verkställande direktör för Hjälmare kanal- och slussverksaktiebolag samt vice ordförande i Örebro läns landsting under en tid. Död i maj månad 1899 i Stockholm.
Framför huvudbyggnaden till Norget i Viby ser vi gårdens arrendator Samuel Peter Samuelsson, sannolikt tillsammans med sina fyra barn; Karl Oskar, Peter Albin, Maria Karolina och Elin Kristina. Året är omkring 1905 och Samuelsson har brukat gården sedan hösten 1882. Han börjar närma sig sjuttio, har varit änkling sedan ett tiotal år och med hänsyn till sitt sena äktenskap har barnen blivit stora. Äldsta dottern Maria Karolina är gift och brukar med sin man gården Klämmestorp, inte långt från Norget. Yngste sonen Karl Oskar har varit i Stockholm en tid men bor nu åter hemma likt sina bägge ogifta syskon. Med så mycket handkraft inom familjen behöver den gamle brukaren varken städsla piga eller dräng.
En kaffestund med stil hos familjen Hoff i Örebro. Makarna och dottern Isabella bor på adressen Storgatan 9 och i samma gård har sadelmakare Carl Johan Hoff sin verkstad. Han är knuten till Livregementets husarer och har därmed sin utkomst tryggad får vi förmoda. Hustrun Amalia Albertina är bördig från Normlösa i Östergötland och hon har varit gift med sadelmakaren sedan 1880. Makarna har dock äktenskapliga problem. Vid tiden omkring bilden har de blivit varnade för vad man då sade, oenighet i äktenskapet, och 1912 går de skilda vägar efter beslut av domkapitlet. Ett av fler möjliga skäl till skilsmässan finner vi i Lindesberg 1911. I oktober månad döps där det föräldralösa flickebarnet Ebba Signhild Lovisa. Efter en kortare tid i fosterhem erkänner Carl Johan Hoff faderskapet och när han i december månad 1912 gifter om sig har han inlemmat barnet i sitt nya äktenskap. Men då har vi gått händelserna i förväg.
Porträtt av Axel Österberg. Född och uppvuxen i Norrköping inflyttade han till Linköping 1856 för att ta tjänst som bokhållare vid sin bror Frans Wilhelms handelsrörelse i staden. Han tycks blivit egen 1863 i och med hans flytt från brodern till ny adress i Tannefors kvarter nr 60. År 1865 ingick han äktenskap med den tio år äldre Emelie Jansson, bördig från Furingstad. Vid giftemålet hade makarna redan fått två söner, likväl som Emelie fört med sig den oäkta dottern Emelie Axelina som fötts redan 1857 och som Axel rimligtvis inte var far till. Källorna anger även att Emelie nedkommit med oäkta barn före 1857 men att de dött. Trots makarnas osedvanliga livsföring förefaller Axel Österberg varit framgångsrik och respekterad. Tuberkulosen tog hans liv år 1900. Sista tiden hade hans hushåll bestått av honom själv och den oäkta dottern Emelie Axelina.
Stugan Karlshamn under gården Landsnäs i Malexander. En av oräkneliga enkla bostäder i landet för äldre tiders småfolk. Just denna dock bemärkt som Näta-Klaras stuga och notabel av det faktum att bostadens sista nära 100 år inte inhyste en enda mansperson. Från att Eva Persdotter blivit änka 1852 följde hennes dotter, dotterdotter och ännu en generation kvinnor på platsen. De tre förstnämnda utan att ha burit sina barn inom äktenskap. Dotterdottern var nämnda Näta-Klara. Sitt smeknamn bar hon för sin skicklighet att binda fiskenät. Född i stugan 1850 kom även Näta-Klara att följa familjens historia och vid fyllda 27 år nedkomma med egen (oäkta) dotter. Barnet skulle dock bryta raden av ensamhet och gifta sig med en skräddare på orten. Näta-Klaras egentliga namn var Klara Karlsdotter. Den lilla stugan revs en tid efter hennes frånfälle 1938.
Motiv på glasplåt som av svårförklariga skäl maskerats. Oavsett ser vi Karlshovs herrgård i Älvestad, där delar av ägarfamiljen Fredholm sökt skuggan i vänster bildkant. Bland identifierade personer ser vi godsägare August Fredholms maka Helga Cavallin sittande i mitten på bänken vänd mot fotografen. På sin vänstra sida har hon makarnas äldsta dotter Signe och i barnvagnen skymtar deras sistfödde son Nils. Parets övriga barn ses på rad till vänster i Einar, Jane och Hildur. Följande, ensamt sittande kvinna, är godsägarens dotter Ingrid från sitt tidigare äktenskap. Bilden kan för övrigt antas vara tagen i samband med hennes bröllop som stått på godset den 5 september 1896. Övriga personer i bilden har inte identifierats.
Hulda Svensdotter framför bostaden Näsastugan i Asby. Hennes stuga var enkel men omgivningarna vackra intill Rankhallssjön. När fotografen passerade 1937 var hon nära 80 år och hon skulle komma att leva på platsen till nära 90. Källorna beskriver ett hårt liv, ett typiskt för fattigsverige. Född i Rumskulla dagen före julafton 1858 tycks hennes tillvaro startat med goda förutsättningar. Fadern var rättare på gården Norrhult men något skedde i hast. I ett kommande steg tjänade han som statardräng i Lofta men lyfte sig något för att bli torpare i Sund socken. Hulda lämnade hemmet i 20-årsåldern för ett slitsamt liv som tjänstehjon och piga på gårdar i Ydre med omnejd. Utanför äktenskap födde hon två söner och det bidrog sannolikt till att hon från år 1895 blev erbjuden Näsastugan som inhysehjon.
Leopold III, 1901-83, kung av Belgien 1934-51, son till Albert I. Inrikespolitiskt ville L. minska spänningen mellan flamländare och valloner och utrikespolitiskt eftersträvade han belgiskt oberoende. Vid andra världskrigets utbrott blev L. överbefälhavare för de belgiska styrkorna, men kapitulerade 28 maj 1940 för det tyska angreppet. Kapitulationen liksom L:s beslut att stanna kvar i det tyskockuperade Belgien utsattes för skarp kritik och 1945-50 dominerades Belgiens politiska liv av frågan om L:s återinträde som monark. Trots att 58% av väljarna i en folkomröstning 1950 uttalade sig för L., abdikerade denne till förmån för sonen Baudouin, som tillträdde 1951. L. förmäldes 1926 med prinsessan Astrid av Sverige (död 1935), med vilken han hade barnen Joséphine-Charlotte (f. 1927), storhertiginna av Luxemburg, Baudouin I (1930-93) och Albert II (f. 1934), kung från 1993. År 1941 ingick L. morganatiskt äktenskap med Lilian Baels (1916-2002), som erhöll titeln prinsessa av Réthy. Paret fick tre barn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=239880
I huset till vänster drev Hedvig Maria Cecilia Wadell, född Wetter, pensionat. Hon var född 22/12 1845 i Tutaryd, Småland, död 21/12 1920 i Vrigstad. Hon var gift med handlanden Albert Wadell, född 14/6 1841 i Gränna, död 14/5 1902 i Vrigstad. Huset flyttades hit från byn Sunnerby i Vrigstad socken i slutet av 1870-talet. Wadell hade handelsbod i huset som låg, och fortfarande ligger, bakom fotografens rygg. Boden bakom gruppen var affärens lager. är numera rivet. Vid fototillfället drevs affären av annan innehavare. Jämsides med pensionatsrörelsen drev Hedvig Wadell hushållsskola i huset på somrarna. Albert och Hedvig ingick äktenskap den 24/6 1873. Hon var dotter till kyrkoherden i Vrigstad Lars Conrad Wetter. I och med fru Wadells bortgång var pensionatets saga all. Huset blev då bostadshus. År 1956 brann byggnade ned till grunden. Som framgår ovan dog Hedvig Wadell i december året då bilden togs.
Hilda* Charlotta Olsson, född 26/3 1902 i Fors (Jämtland), avliden 2/12 1997 Carlbergsgatan 27 i Örgryte. Gift med Viktor* Emanuel Olsson, född 11/1 1889 i Hjärterum, avliden 23/3 1959 Carlsbergsgatan 27 i Örgryte. De fick sonen Henry Olsson tillsammans. Viktor Olsson drev från cirka 1917 och framåt en porslinsaffär (bod) i Viktoriahallen, Göteborg (finns foto i arkivet på boden) som sålde sekunda porslin. Han köpte Rörstrands- och Gustafsbergsporslin. Viktor hade i många år ett förråd med glas och porslin i Vommedal Östergård "Olas" hos sin tidigare svåger Gustaf Johansson (från ett tidigare äktenskap med Rut Eriksson från Bölet, avliden 1919). Enligt uppgift byggde Viktor en brygga av krossat porslin utanför sommarhuset i Gottskär. Relaterat motiv: A1833.
Hilda* Charlotta Olsson, född 26/3 1902 i Fors (Jämtland), avliden 2/12 1997 Carlbergsgatan 27 i Örgryte och maken Viktor* Emanuel Olsson, född 11/1 1889 i Hjärterum, avliden 23/3 1959 Carlsbergsgatan 27 i Örgryte. De fick sonen Henry Olsson tillsammans. Viktor Olsson drev från cirka 1917 och framåt en porslinsaffär (bod) i Viktoriahallen, Göteborg (finns foto i arkivet på boden) som sålde sekunda porslin. Han köpte Rörstrands- och Gustafsbergsporslin. Viktor hade i många år ett förråd med glas och porslin i Vommedal Östergård "Olas" hos sin tidigare svåger Gustaf Johansson (från ett tidigare äktenskap med Rut Eriksson från Bölet, avliden 1919). Enligt uppgift byggde Viktor en brygga av krossat porslin utanför sommarhuset i Gottskär. Relaterat motiv: A1839.
Viktor* Emanuel Olsson, född 11/1 1889 i Hjärterum, avliden 23/3 1959 Carlsbergsgatan 27 i Örgryte. Gift med Hilda* Charlotta Olsson, född 26/3 1902 i Fors (Jämtland), avliden 2/12 1997 Carlbergsgatan 27 i Örgryte. De fick sonen Henry Olsson tillsammans. Viktor Olsson drev från cirka 1917 och framåt en porslinsaffär (bod) i Viktoriahallen, Göteborg (finns foto i arkivet på boden) som sålde sekunda porslin. Han köpte Rörstrands- och Gustafsbergsporslin. Viktor hade i många år ett förråd med glas och porslin i Vommedal Östergård "Olas" hos sin tidigare svåger Gustaf Johansson (från ett tidigare äktenskap med Rut Eriksson från Bölet, avliden 1919). Enligt uppgift byggde Viktor en brygga av krossat porslin utanför sommarhuset i Gottskär. Relaterat motiv: A1839.
Porträtt av damimitatör Charles Leidberg i scendräkt. Under flera år uppträdde Karl (Carl) Johan Lidberg (Liedberg/Leidberg) som så kallad "damimitatör" på varietéer och marknader.
Lovisa Sparres korta liv fick ett sorgligt slut när hon redan vid 26 års gammal dog i sviterna efter nedkomsten av hennes och makens första barn. Barnsängsfeber är att likna vid blodförgiftning och var före iakttagande av god hygien dessvärre ingen ovanlig dödsorsak av nyförlösta. Hennes liv hade under goda förutsättningar börjat i Växjö 1850, där hon föddes som dotter till friherre Ulf Carlsson Sparre och makan Kerstin von Steijern. Den åldrige fadern dog dock kort efter Lovisas 14-årsdag, men änkan fann nytt ståndsmässigt boställe för sig och sina hemmavarande barn hos släktingar till godset Lidboholm i Sjösås socken. Efter några till synes bekymmersfria år blev det tid för äktenskap. Hur Lovisa fann sin blivande make går utanför denna berättelse men i september månad 1876 stod hennes bröllop i Sjösås. Maken Oscar Segerdahl kom från Stockholm och hade kort före vigseln erbjudits tjänsten som andre stadsläkare i Linköping. Det nygifta paret bosatte sig i en våning på dåvarande adressen Storgatan 36. Inom ett år föddes dottern Louise och nedkomsten kom som tidigare skrivits att medföra moderns förgiftning och död.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.