Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Parkmotiv från Katrineholm med människor på promenad. Förl. Hilma Dahlborg. Text på framsidan: " d 13/7 1904. Jag är nu i Katrineholm som du nu ser och mår utmärkt bra. Jag undrar hur du nu mår, om du har mycket arbete nu. Många hälsningar medföljer från Lydia".
Från 299 kr
Reprokopia. Okänd dam framför fästningen sedd från söder. Notera sorgbandet på hennes vänstra arm. Av klädedräkten att döma är bilden från 1910-talet. På södra fästningsmurarna ser det ut som någon typ av byggnadsställningar kommit upp. Renorveringen av fästningen drevs som s k AK-arbete mellan åren 1922-1924. Möjligen är bilden från denna tid.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Antagligen tjänstemän på banken Södra Sverige, före detta Kalmar Enskilda Bank. Under andra halvan av 1800-talet kunde kvinnor ta plats i affärer och på kontor. Detta var inte okontroversiellt då de oftast arbetade för betydligt lägre lön än män. se t ex Ulla Wikanders text http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/historik/
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Brudkista med snidad och inlagd dekorerring, daterad 1576. Sydtyskt arbete. Foto Bayer Nationalmuseum, München. Bridel chest decorated with carvings and inlay, dated 1576. South German work. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Gävle Galvan. Arbete med en vägtrumma Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1954 sålde Galvaniseringsfabriken
Gävle Galvan, 27 november 1952. Arbete i verkstaden Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. År 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. År 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
De två kvinnorna längst t v räkar rumpu, räfsar ut höet från kanterna. De två intill skjuter ihop höet till en famn. Kvinnorna t h har burit fram höet till en öppen plats i änget och börjat lägga ett braide. Det är festligt arbete och man är finklädda.
Slåtterkarlarna har utfört sitt arbete, nu skall höet räkes, räfsas, ihop till braidar, ett 10-20 cm tjockt lager i olika vidlyftiga plättar för att torka. Både kvinnor och män deltar här. Askängsdöien låg troligen ungefär där parkeringen till badplatsen är idag.
Otendagen är eftermiddagskaffet som dricks när merparten av dagens arbete är avklarat. Här intar Snausarve Lars Hanssons familj m fl kaffet vid gårdens slåttermarker nere på stranden söder om det nya fiskeläget Masarbod vid udden Tuten. Strax intill håller grannparten också otendag.
Finklädda kvinnor med barn har räfsat ihop höet i Körkänge, troligen skall de små högarna bredas till braidar för torkning. Sådana här atingar var ofta välkomna även om det kunde vara hårt arbete. Nu fick man tillfälle att träffas och prata och god mat fick man också.
En arrangerad bild av Masse där gubbarna låtsas dra valkan, vilken har lyfts fram ur snåret. Det här var ett tungt arbete som helst krävde 4 personer. Hemmor Lars Löfgren är en av karlarna, hans gamla manbyggning syns i bakgrunden, den revs 1921.
Linet skall ryckas upp ur jorden, ett mödosamt arbete. Här rycker Botels kvinnor lin. Kvinnorna kan vara Josefina Hansson gift Thomsson, 42 år, och svägerska till Olivia Hansson, 44 år, i mitten med dottern Elinda 17 år t h. Kvinnorna har vanliga arbetskläder och duk på huvudet. Bilden är tagen några hundra meter väster om gården, husen som skymtar ligger på Anderse kväiar.
Här har Masse gått ut i åkern för att få en bild på hela den stora ladugården. Bulbyggnaden med påbyggt foderloft är nog en rest efter en äldre ladugård, här med okänd funktion. Det måste ha gått åt enorma mängder halm till taket och vilket arbete att knyta fast alla halmkärvar jämnt och tätt!
Masse har bett Fie Elisabet Jakobsdotter Lauvall, 76 år, att ta ut smörkärnan och stå vid väggen, så både hon och kärnan syns tydligt. Smörkärning var ett viktigt arbete och smör var något man också kunde sälja och få in lite pengar på. Gotland har tidvis exporterat smör. Lisa har arbetskläder med grovt förkläde och huvudduk, riktigt genuin arbetsklädsel.
M/F Kind passerar Linköpings först uppförda förort, Johannelund. Området planlades enligt den så kallade ABCD-modellen, där A står för arbete, B för bostad, C för centrum och D för demokrati. Tanken var att man skulle kunna bo, arbeta, och ha tillgång till service i samma område, men även känna sig delaktig i sitt bostadsområde. Förebilden var Vällingby i Stockholm.
Porträtt av Theodor Årsén, bördig från Östra Tollstad. Från år 1888 i tjänst som lärare och kantor i Rinna. Året efter sitt påbörjade arbete i Rinna gifte han sig med Ida Lindblom, bördig från Ulrika församling. Makarna bodde kvar i Rinna till maj månad 1923, för att i den tiden flytta till Linköping.
Våren 1938 rådde det stor aktivitet på höjden norr om Österbymo. Hembygdsområdet Ydregården skulle komma att invigas till hösten av landshövding Karl Tiselius, men uppenbart kvarstod mycket arbete. Vid ett platsbesök och på en i sammanhanget väl vald bänk samspråkade initiativtagaren Axel Leonard Rääf och Ellen Tiselius.
Under 1926 dubblerades som planerat husraden utmed Vasatorgets södra sida, Vasavägen 12 och 14. Vid fototillfället var fastigheten Vasavägen 14 färdigställd medans arbete kvarstod på Vasavägen 12. Bägge husen gjordes lika och gavs stilenliga element hämtade från klassicismens formspråk. För ritningarna stod Axel Brunskog.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.