Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1850-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bildade Linköpings norra gräns. Vid tiden för bilden låg det varken i stadens utkant eller bedömdes vara särskilt imponerande.
Från 299 kr
Interiör från domkyrkoförsamlingens församlingshem i Linköping. Byggnaden är i delar starkt präglad av att frimurarna från 1810 ägde och brukade huset för sin verksamhet i över 100 år. Före frimurarna fungerade bygganden som skolan (1230-1804) och gymnasium (1627-1804). Bilden visar den så kallade Högtidssalen efter konserveringsarbete utfört av Östergötlands museum 1965.
Sydöstra infartsvägen till Linköping i höjd med Risbrinken. Motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. Huset till höger är Kristineberg, uppfört 1866 för att existera i omkring 100 år. Vid tiden för bilden beboddes stugan av trädgårdsmästare Klas Johan Johansson med familj.
Studentporträtt av Einar Sundström. Son till ingenjör Karl Albert Sundström och dennes hustru Anna, född Göransson. Fadern drev Elektriska Centralaffären på adressen Nygatan 29 i Linköping. Upplysningsvis är familjens hem, Sundströmska huset, flyttat från Nygatan 52 i Linköping till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Familjen Andersson framför hemmet Ekenäs i Sund. Huset står på fri grund i Ukreda och är rimligtvis uppfört av familjefadern, byggmästare Karl Johan Andersson. På bilden ses även makan Clara Charlotta Rehn och hela deras barnaskara. Den äldre kvinnans identitet har inte kunnat styrkas.
Ryggåsstugan Borgholm -lokalt även kallad Gropa- i Vreta kloster hyste sannolikt ännu någorlunda fast boende när stugan dokumenterades 1950. Det vaga antagandet har sin grund i de fabriksarbetare som ofta kortare tid nyttjade huset som bostad vid tjänst i det närliggande Ljungs tegelbruk. Stugan var rimligtvis uppförd under 1840-talet, då det först nämns i källorna som nybygge. Här en vy från söder.
Vy mot de pampiga husen mot Järnvägsparken i Linköping. De uppfördes 1889-90 och gavs en rik fasadutsmyckning ämnad att imponera på tågresenärerna. Huset närmast betraktaren kom i folkmun att ges namnet Överstehuset efter hyresgästerna, tillika överstarna Hemming Gadd och Wilhelm Reuterswärd. Husens byggmästare var den mycket produktive Johan August Johansson, "Veranda-Johansson".
"Klostret" på Rhyzeliusgårdens tomt i Linköping. Den medeltida byggnaden som oegentligt fått sin folkliga benämning har troligen varit ett bostadshus, möjligen prästgård. Byggnadens äldre öden är annars höljda i dunkel. Klart är att huset år 1737 genomgick en reparation under ledning av domprosten Andreas Rhyzelius och fick därefter tjäna som magasin. Det restaurerades senast år 1964.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri åt öster. Vindsvåning med två fönster bred frontespis. Huset ägdes 1878 av skolläraren i Sjögestad, August Palmgren. En ritning till ombyggnad detta år är signerad byggmästarna August Påhlman och Oskar Göransson. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Vy från stadens vattentorn i nordostlig riktning över Linköping. I förgrunden kvarteret Elefanten med bland annan bebyggelse det pampiga Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan-Storgatan. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Detta kan avfärdas bland annat av seminarielärare Gustaf Olssons villa i förgrunden, som denne erhöll bygglov för först 1926.
Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för honom så typisk empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod klart 1911. Foto omkring förra sekelskiftet.
Gamla skjutsstationen eller "Pinnebo" i hörnet av Murgatan och Mjölbygatan i Skänninge. Det folkliga namnet ska huset fått efter att det länge ska stått ofärdigt med naken timmerstomme, dock förberedd med islagna träpligg innan putsen kom på. Gårdsanläggningen revs 1952, främst för det utgjorde hinder för den ökade trafiken. Före bilismens tid låg här stadens skjutsstation. Här en dokumentation kort före rivningen.
Hospitalstorget i Linköping. Torget har in i modern tid upplåtits för bilparkering men den var redan vid mitten av 1950-talet reglerad. Mot torgets västra sida har Portlösa bildat fond sedan byggnaden fick sin karaktär vid mitten av 1850-talet. Sitt folkliga namn fick huset eftersom den långa fasaden mot torget länge saknade dörr.
Omkring 1916 byggdes kantorsbostaden Bellevue i Lönsås ut för att skapa en butiksdel. Vem som drev rörelsen vid tiden för bilden har inte kunnat klargöras men från 1921 hette handlaren Birger Isaksson och möjligtvis är det honom vi ser bland personerna framför huset.
Linköpingsmotiv från 1929 som inte självfallet låter sig lokaliseras. Närmast Klostergatan 15 följd av nummer 17 bortom grenverket och vidare gaveln till nummer 19. Det sistnämnda huset, Wetterbergska gården, inrymde i än äldre tider stadens första folkskola för flickskola. Bakom skrädderiet som annonseras invid grindstolpen till nummer 15 finner vi sannolikt Klas Klasén.
Fotoåret 1943 hade bebyggelsen utmed Vasavägens norra sida nått gatunummer 53. Invid husets brandgavel stod ännu fastigheten S:t Per 83, en rest av en liten husgrupp som låg så långt ut Hunnebergsgatan i äldre tid kunde anses nå. Kort efter bilden revs huset för att ge plats för Vasavägen 55.
Vid sekelskiftet 1900 lades nuvarande kvarteret Ekoxen ut med fyra tomter mellan Trädgårdsföreningen och Klostergatan. De fyra tomterna delades i åtta som i hast bebyggdes med pampiga hus. Utmed Klostergatan lät disponent Johan Alfred Källström uppföra Klostergatan 60. Huset till höger, Linnégatan 14, gavs ett mer jugend-inspirerat uttryck.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
I slutet av 1950-talet önskade man bredda Västgötegatans nedre del där byggnader inom kvarteret Vårdtorent skapade en flaskhals. Bilden visar Norra Bryggaregatan, nuvarande Mäster Påvels gränd, sedd från korsningen med Västgötagatan, där huset närmast till höger kommer att rivas för att nå den önskade breddningen. Vy mot norr.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Här en vy från Järnvägsparken. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.