Drottninggatan 19 var ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Från 299 kr
Till synes i farten ställda cyklar och en trehjuling på trappan, antyder att det ännu rådde liv i 37:an vid fotografens besök våren 1945. Men tiden för fortsatt boende hade runnit ut. Kort efter fototillfället revs huset för att ge plats för nytt. Vy från norr.
Vy mot Linköpings stadshus 1930. Byggnaden uppfördes ursprungligen att inrymma stadens läroverk. För ritningarna stod Johan Fredrik Åbom som skapade en byggnad i tydlig nygotisk stil. Huset var lärosäte under perioden 1864-1915. Efter interiöra ombyggnadsarbeten kom byggnaden från 1921 att tjäna som stadshus.
Den gamla trähuslängan utmed Trädgårdstorget i Linköping töms inför rivning 1926. Här gårdssidan mot det nordligast belägna huset invid korsningen Nygatan-Tanneforsgatan. Till vänster skymtar fastigheten Nygatan 25, som ännu består men mot torget med en förenklad fasad. På platsen för trähusen kom det så kallade Delfinpalatset att uppföras och i sammanhanget vidgades Trädgårdstorget till sin nuvarande rektangulära form.
Drottninggatan 32 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från nordväst.
Djurgårdsgatan 39 i Linköping ansågs ha tjänat ut vid 1970-talets slut. Huset kom att ersättas med en ny byggnad som förutom bostäder skulle inrymma Adventkyrkan. Det lilla timmerhuset invid är Vattenåkaregården, som kort efter att bilden tagits kom att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Parti av Repslagaregatan i Linköping. Fotografens intresse gäller bebyggelsen närmast till höger. Trots att huset ligger långt in Repslagaregatan har de adressen Ågatan 17 med anledning av gårdens entré mot den sistnämnda gatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
En del av Linköping från en position som får anses exceptionell. Utsikt med panorama mot öster från det vid tiden nyligen uppförda Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan-Storgatan. I förgrunden bebyggelse i kvarteret Enbusken med mamsell Agardhs skola (Barnhemsgatan 1) närmast betraktaren.
Under åren 1914-1915 uppfördes den pampiga Kanikegården utmed Kungsvägen i Mjölby. För komplexets ritningar stod linköpingsarkitekten Axel Brunskog. Huset sägs ha kostat en miljon kronor att bygga och har därför i folkmun fått namnet "Miljonhuset". Här en odaterad vy från söder omkring år 1930. Notera portlidret under burspråket som tills det byggdes igen utgjorde en av två passager till den bakomliggande kvarnen.
Viby Källgård en sommardag vid förra seklets början. Mangårdsbyggnaden uppfördes år 1880 sedan makarna Per Albert och Matilda Nilsson blivit ägare till gården. Möjligtvis är det Per Albert som skymtar på verandan till huset. Upplysningsvis var hustrun avliden vid fototillfället, varför hon inte kan vara aktuell. Fotografiet togs av handlare Carl Sundström som under åren 1903-08 hyrde lägenhet för sin rörelse på gården.
Fredrik Lovén och Elisabet af Ugglas med dottern Louise. Fotografiet kan dateras genom dotterns födelse i juli månad 1916 och bakom kameran stod sannolikt den fotointresserade farfadern Fritz Lovén. Året före bildens tillkomst hade Fredrik Lovén inflyttat till Linköping som kapten vid Andra livgrenadjärregementet. Samma år hade paret gift sig och bosatt i Lorichska huset vid Barnhemsgatan.
Sankt Larsgatan 5 i Linköping. Adressens orginella nyrenässansbyggnaden uppfördes 1892-95 av byggmästare Frans August Påhlman. Fotoåret 1902 var byggnaden ännu privatägd. Påföljande år skulle Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) hyra in sig i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Det sistnämnda bolaget kom att inköpa fastigheten 1920.
Utmed Repslagaregatan i Linköping låg tills det revs denna rejäla fastighet. Det jugend-inspirerade huset uppfördes av byggmästare Oscar Nylander i början av 1900-talet och kom att bestå i omkring 75 år. Vid tiden för bilden, 1978, förberedda Parakitas Zoo och husets tobaksaffär för flytt till mer bestående affärslägen.
Från familjen Reuterswärds våning i Linköping 1893 eller möjligtvis 1894. Husfadern, överste Wilhelm Reuterswärd, var vid tiden för bilden chef över Första livgrenadjärregementet. Bostaden låg i det så kallade Överstehuset snett mot stadens järnvägsstation. Sitt folkliga namn hade huset fått efter att även överste Hemming Gadd hyrde våning i byggnaden.
Del av Storgatan i Söderköping. Bokhandeln på gatunummer 7 är Sveriges äldsta på samma adress. Huset uppfördes 1815 av Sven Cederborg som förutom bokhandlare även var stadens borgmästare. Storgatan 9 som följer kallades allmänt för Kondisgården efter den konditoriverksamhet som från 1895 bedrivits på gården.
Ögonblicksbild från Storgatan i Linköping. 1929 var året och ännu en tid skulle gatans husrad spegla det föregående århundradet. Det närmaste huset, som vid tiden inrymde Bohlins guldsmedsaffär, kom att bli det enda hus som räddades när gatan senare breddades. Dock flyttades det ett tiotal meter söderut för att klara Storgatans nya bredd.
Vy mot Repslagaregatan 2 i Linköping. Byggnaden uppfördes 1882 av byggmästare Frans August Påhlsson som även kom att flytta in i huset. Byggnadens pampiga yttre bidrog medvetet till att göra området intill den relativt nyuppförda järnvägsstationen mer ståndsmässigt. I husets bottenvåning låg länge konditoriet Scandia-terrassen, en populär servering och musikestrad.
Vy från Ljungstedtska skolans övre våning mot nordväst. De bägge större byggnaderna i fonden är kanske inte självklara ens för den som är förtrogen med Linköping. Bakom det nakna grenverket skymtar stadens vid tiden nya teater. Den massiva huset till höger är Brandstodsbolagets kontor med huvudfasad mot Vasavägen. I förgrunden Klostergatan.
Axel Sparrs speceriaffär i bostadsområdet Lindhem omkring 1915. Fotografen hade för bilden ställt sig på vad som kom att bli Duvgatan och vänt sig mot affären utmed Blomgatan, där affären bar gatunummer 8, vilket idag motsvarar Vretagatan 1 A. Huset i bakgrunden hade adress Blomgatan 10.
Bakom trädlinjen skymtar Tingslund i Gistad. Namnet härrör från tiden då byggnaden var tingshus för Åkerbo och Skärkinds härader. År 1884 ombyggdes huset så genomgripande att den närmast kan betecknas som en nybyggnation. I samband med denna inrymdes en affärslokal i markplanet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.