Gårdsinteriör från Westmanska gården i Linköping. Den hade ett medeltida ursprung som tidigt gav plats för ett helgeandshus. Under 1800-talet kom gården i etapper gå över i familjen Westmans ägo, vilkas anförvanter skapade en mycket framgångsrik handelsgård. Byggnaderna revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset. Tiden för bilden är omkring förra sekelskiftet.
Från 299 kr
Mangårdsbyggnaden till Herrberga Västergård, eller Västersödergård som den även benämns, uppfördes i början av 1800-talet under den period gården var ett rusthåll. Vid tiden för bilden, 1952, var den militära epoken sedan länge förbi och det ståtliga bostadshuset hade moderniserats i samband med att ny ägare tillträtt 1946.
Södra långhusportalen till Linköpings domkyrka, med svenska mått ovanligt rikt prydd med skulpturala element. Vad man kan behöva bära med sig är att stora delar av portalen togs ned och höggs om i mitten av 1800-talet. Innan bruket att träda in i kyrkor från väster utgjorde portalen domkyrkans huvudingång. Här en dokumentation från 1898.
Utsikt över Linköpings norra delar omkring 1935. Byggnationen längs Vasavägen påbörjades i slutet av 1800-talet i vägens östra ände med det så kallade Miljonpalatset. Vid tiden för bilden hade utvecklingen precis nått förbi skärningen med Gråbrödragatan. Tomten i förgrunden tillhörde Biskopsgården. Vy från domkyrkotornet.
Nordvästra folkskolan var det smått krassa namn man gav stadarkitekt Karl Flodins ståtliga bidrag till skolväsendet i Norrköping, när staden utvidgades mot angivet håll från det sena 1800-talet. Sedan länge bär skolan det mer värdiga namnet Matteusskolan. Kolorerat brevkort postgånget 1904.
Kv. Plåtslagaren, Granska huset "Grahns", Nygatan 7, förr Rödestensgatan. Troligen uppfört i början av 1800-talet och rivet 1923. Det var uppkallat efter en skomakare och polis Grahn på 1850-talet. Falköping hade här för cirka 100 år sedan en tändsticksfabrik. Denna påstås ha varit inrymd i andra våningen.
Översta huset vid Nygatan i anslutning med Östertullsgatan. "Vätters". Kortet är taget troligen år 1897. Stenfoten är poppad med lervälling från "Skogsliden", nuvarande Ållebergsvägen. Staden körde på makadam som med tiden kördes sönder till fint damm. När det regnade tog stadsborna den bildade lervällingen till att laga med, det band som murbruk. Ållebergsvägen hette Skogsliden på 1800-talet.
Nårungabygdens missionshistoriska museum. Exteriör. Ljur. Museet invigdes 1935 och var då det första i sitt slag i landet. Museets samling består bland annat av olika arkivalier där man kan följa missionsarbetets framväxt i trakten på 1800-talet. Se Hembygden 1971, s. 212-213.
Hospitalet i Jönköping var både fattigvårdsinrättning och sinnessjukhus. Träbyggnaden till höger var själva hospitalet. På andra sidan om sysslomannens bostad, stenhuset i mitten, låg viktualieboden där spannmål och andra livsmedel förvarades. Det fjärde huset, som liksom dessa byggnader ännu finns kvar, var det så kallade Kurhuset, byggt i mitten av 1800-talet.
F T H Nordbergs bokhandel i korsningen Kontinentgatan-Östergatan, kv Österbro. Nordberg var den första bokhandlaren i huset. 1906 överlät han verksamheten på bokhandlare B G Lundgren. Bild från slutet av 1800-talet. Östergatan-Algatan är ännu belagd med kullersten och Kontinentgatan är en enkel grusväg.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från USA, 1940. Motiv av Eli Whitney 1765-1825. Amerikansk ingeniör. Konstruerade 1794 den första egrenérmaskinen för mekanisk rensning av bomull från frön och andra föroreningar. Införde som vapenfabrikant i början av 1800-talet principen för tillverkning av utbytbara delar vid skjutvapen.
Enligt noteringar: "Åtorps herrgård. Huvudbyggnaden uppförd i början på 1800-talet. Gården har haft många ägare, bland annat släkten Schiller och direktör Meier. Den köptes 1932 av byggmästare Axel Sohlberg, i början av 1950-talet av källarmästare Tore Andersson och blev hotell och restaurang. Rörelsen drivs idag av sonen Jörgen Andersson. Se även 'Gods och gårdar', sidan 293." (BJ)
Bildtext till kopian i fotoalbumet: "Vadkast vid Släggö slutet av 1800-talet. Vid kassen: Axel Russberg f. 1857. Vid masten: Henning Abrahamnsson f. 1876. Övriga bl.a. Johannes Adersson f. 1869, Amandus Svensson f. 1862, Karl Olsson" (Olle Hinrikes Karl) f. 1885, Henrik Östensson f. 1844 Övrig okända".
Interiör från huvudbyggnaden på en gård i Tribäck. Ett skåp med brunmarmorerat ramverk med rosor på speglarna, som står ii förstugan, . Väggtapet med jaktcener från 1800-talet mitt. Dörrens speglar är björkmamorerade med bruna prick-klungor och insänkningar kring speglarna i grönt. Inanverk marmorerat i ek.
Stolen inköpt på en auktion i Kristdala i början av 1930-talet. Stolen är tillverkad i slutet av 1700 - början av 1800-talet. En mycket sittriktig och stabil stol fogad med tappar och dymlingar. Har drag av rokoko, men torde vara ett bondesnickeri. Förg: svart med gulddekoration. Rygg-och sittklädsel broderad. Stolen var 1982 placerad i sommarstugan Paradiset, Mörtfors badanstalt.
Falkenberg. Vy med små hus och en kvarn i bakgrunden. Människor på tunet. Kvarnen flyttades till Falkenberg i slutet av 1800-talet från Tågarp i Vinberg. Mjölnare Larsson kallad "Mig". Stugan till höger kallades "Far på Måsens stuga". Till vänster ligger polisman Berntssons stuga. Fotot är en förlaga till en målning. På den är dock endast kon och fyra människor medtagna.
Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.
Gävle-Fredriksskans Fästning 1716-1717 anlades en skans som skydd för staden. Det byggdes en hög fästningsvall som på insidan hade tre bastioner för tio kanoner. Där fanns krutkällare, lavettskjul och en barack för besättning på 40 man. På 1800-talet förlorade befästningen sin betydelse och bestyckningen togs bort 1863.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.