Viadukten för Västkustbane- och Boråsjärnvägarna med Skansen Lejonet i bakgrunden. Persontåg draget av ett Statens Järnvägar, SJ B.
Från 299 kr
Från vänster: SJ DF020 4258, före detta BJ DF04 294, tillverkad år 1928 av AB Svenska Maskinfabriken. SJ D052 2634, tillverkad år 1922 av SJ Huvudverkstad, Örebro. SJ WLB012 2764 tillverkad år 1929 och SJ WLA02b 2808, tillverkad år 1930. Tillverkare Waggonfabriken, Arlöf. Vagnarna ingick i den så kallade Fyrbåksexpressen i Göteborgs hamn i slutet av 1960-talet. Fyrbåksexpressen lades ned 1971.
Göteborg. Viadukt för Västkustbane- och Boråsjärnvägarna. BroprovningsvagnI bakgrunden tronar Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal Skansen Lejonet eller äldsta benämning Gullberg Skantz. Den ligger på Gullberget vid Gullbergsvass i Göteborg. Uppfördes av Erik Dahlbergh och stod klar år 1694. Den var en viktig del av Göteborgs försvar fram till 1822. Därefter blev den förråd för den kruttillverkning som då bedrevs på Lejongatan, nuvarande Kruthusgatan. Då man borrade vid Gullbergsvass, cirka 400 meter från Skansen Lejonet, upptäcktes en hälsokälla som innehöll ämnen som klornatrium, jod och bromsalter. Källan hade uppmärksammats redan av Carl von Linné vid hans Västgötaresa 1746. Skansen gick ur militär tjänst 1942, renoverades på 1970-talet och blev förbundsborg för Götiska Förbundet 1974
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar, färjeläge för pråmar i Göteborg.
Göteborg. Västergötland-Göteborgs Järnvägar, VGJ, rangerbangård vid Marieholm, bortom VGJ lokstallar och verkstäder.
Göteborg. VGJ, Västergötland-Göteborg Järnvägar viadukt nära gasverket över Mölndalsån och Sävån mellan VGJ och BJ, Bergslagernas Järnvägar, hamnbroar och VGJ rangerbangård vid Marieholm.
Vagnpråmar försedda med räls. Användes för transport av smalspåriga godsvagnar till och från industrier och fartyg i hamnen.
Göteborgs hamn. Pråmar försedda med räls för transport av smalspåriga godsvagnar till och från fartyg och industrier vid Göteborgs hamn.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. SJ Gsh Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. SJ G Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråmar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. SJ G. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. SJ Gsh. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
Göteborgs hamn. Pråmar försedda med räls användes för transport av smalspåriga godsvagnar till och från fartyg och industrier vid Göteborgs hamn.
Tun station. Invigning Lidköping-Kållands järnväg.
Tun station.
Tumleberg station.
Mölnlycke station
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.