Bredsätra 90
Från 299 kr
Kägelbanan flyttades till Gamla Linköping från Drabbisdal, Berg. Landssekreteraren Adolf Wallenberg (1827-1895) uppförde kägelbanan i trädgården på sin ägandes gård Djurgårdsgatan 17 vid Trädgårdsföreningen i Linköping för enskildt begagnande 1868. Den flyttades något av de sista åren av 1800-talet till Drabbisdal i Vreta klosters socken.
Över åren kom Ullevis bördiga jordar norr om Linköping att ge plats för ett flertal enskilda jordbruk. Vid mitten av 1800-talet markerades Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård) med ägans nyuppförda mangårdsbyggnad som skulle ge husrum för en lång rad ägare och brukare. Fotoåret 1970 var gårdens historia som lantbruk emellertid all och byggnaderna stod öde i väntan på en snar rivning.
Flygbild över Sannarps herrgård i Årstad. Vinkelbyggd mangårdsbyggnad omgiven av park. Längan vänd hitåt är den gamla manbyggnaden, troligen uppförd under 1800-talet med klädd korsvirkesstomme. I vinkel bakåt ses en tillbyggd flygel från 1902. Denna hade 18 rum och revs 1950 (jämför med bildnr FFF2161).
Kakelugnsmakare i arbetskläder framför kakelugn i Tornareds gård, Gällared. I nischen sitter en bebis. Notera kakelugnens fotställning - sådana förbjöds i början av 1800-talet då de ansågs brandfarliga. Kaklet har en snäckrelief, krönet pryds av akantusdekorer och ett manshuvud i centrum medan spiralstavar sitter längs sidorna
Tomten Tinnerbäckslyckan 9a i Linköping delades tidigt i en västra respektive östra del. Bildens fastigheten på östra delen uppfördes i slutet av 1800-talet, sannolikt på initiativ av ladugårdsföreståndaren Karl Johan Sköld. När området gatureglerades erhöll fastigheten adressen Tinnerbäcksgatan 3. Foto 1965.
Gården vid Styrmansgatan 7 i Linköping. Det präktiga bostadshuset uppfördes i slutet av 1800-talet på initiativ av ångbåtsbefälhavaren, sedermera vedhandlare, Wilhelm Robert Scherling. Tomten till höger i bilden inköpte Scherling i kompanjonskap med handlaren Anders Edvard Andersson för att låta utvidga huslängan med Styrmansgatan 5. Foto 1965 kort före rivning.
Efter att den gamla kyrkan i Åtvid dömts ut och den nya uppförts, tilltog förfallet av den äldre. Vid slutet av 1800-talet togs rent av beslut om att riva kyrkan men tiden gick utan åtgärd. Med det nya seklet kom andra tankar och istället kom kyrkoruinen att restaureras och återinvigdes som kyrkorum 1957. Här en dokumentation daterad 1947.
I hörnet av Kungsgatan-S:t Larsgatan i Linköping låg fram till tiden för fotografiet bildens fastighet, Kungsgatan 31. Huset hade uppförts i ett tidigt skede efter att gatan lagts ut vid mitten av 1800-talet. Vid Skinn-Metro och hos frisör Bengt Andersson beredde man sig på att flytta ur lokalerna.
Stadsdelen Hejdegårdens norra område började bebyggas vid det sena 1800-talet. Linköpings stad hade tills då bebyggelsemässigt gjort halt mot Tinnebäckens flöde men det ökade befolkningstrycket gjorde en expansion söderut nödvändig. Bildens husrader utmed Gripgatan uppfördes på det gamla jordbruksområdet Tinnerbäckslyckorna. I stadens randområden var bostadsstandarden generellt enkel men gav husrum och då främst för den egendomslösa samhällsklassen.
På tomten till dagens Teatergatan 3 (även Kapellgatan 4) i Linköping stod tidigare bildens trähus. Uppförd i slutet av 1800-talet som tjänstebostad för kyrkans personal. Bland dessa kan nämnas likvagnskarlen Johan Wilhelm Petersson. Hösten 1946 köptes fastigheten av industrimannen Malte Månson för sin personal och efter påföljande ägarbyten revs huset för att bereda plats för nuvarande huskomplex. Foto 1946.
Här har olyckan varit framme och för ett glasnegativ blir skadan fatal. Icke förty framgår motivet väl och visar en av flera byggnader som ingick i Linköpings gasverk efter att anläggningen flyttats till Tornby från slutet av 1800-talet. Odaterad bild vi placerar i 1910-talet.
Ett stycke söder om Haraldsbo på vägen mot Drögshult öppnar sig en glänta där byn Fågelkulla grupperar sina hus. Mellangårdens huvudbyggnad uppfördes i början av 1800-talet och visar på ett relativt välstånd trots en ganska ringa brukningsareal. En lustig detalj är lösningen kring köksingången som tillkommit i senare tid, liksom den snickarglada verandan. Foto sommaren 1952.
Antagligen tjänstemän på banken Södra Sverige, före detta Kalmar Enskilda Bank. Under andra halvan av 1800-talet kunde kvinnor ta plats i affärer och på kontor. Detta var inte okontroversiellt då de oftast arbetade för betydligt lägre lön än män. se t ex Ulla Wikanders text http://www2.ub.gu.se/kvinn/portaler/arbete/historik/
Sommarens lövverk döljer Petter Ahlbergs manbyggnad, en 1700-tals parstuga som fått fönstren moderniserade på 1800-talet och spåntaket pålagt vid sekelskiftet. Parten revs omkring 1930, den låg mellan Lars Johanssons part som revs 1904 och den östra parten som är kvar än idag.
Denna bulladugård är troligen byggd i slutet av 1800-talet. Den innehöll förmodligen två fähus längst bort, hoimd i mitten och lada hiterst. Den tillbyggda boden var sannolikt vagnbod och förråd. Ladugården finns kvar än idag, men boden är borta. Grindarna är säkert gjorda av grannen Lars Pettersson på Hemmor, se Bild 907!
Säden tröskades fram till 1800-talet med slaga, val eller tråskval på gotländska. Skupan sprättades upp och breddes ut på det släta ladgolvet och man slog med valen på axen så att sädeskornen trillade ur. Sedan räfsade man undan halmen och sopade upp säden, skal, boss och småstrån följde med. Valen bestod av två käppar sammanbundna med två korta läderremmar.
Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå stadens magistrat att satsa på en brunnsrörelse i området. Verksamheten var igång till i början av 1800-talet. Huset är det enda som för eftervärlden minner om hälsokällans verksamhet.
Drottninggatan 19 var ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.