Tinnerbäcken i vinterskrud. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Den exakta platsen har inte lokaliserats.
Från 299 kr
Tinnerbäcken en vårdag omkring förra sekelskiftet. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bakgrunden. Således vy mot väster från läget av nuvarandet Sankt Larsbron.
Vinterbild från Djurgårdsgatan i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet. Pojken på bilden står framför ingången till den så kallade Wallenbergska trädgården, namngiven efter landssekreterare Adolf Wallenberg som från 1867 till sin död 1895 bodde där med sin familj.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Ystads Gjuteri, Rottneros och Öfverums Bruk och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Ystads Gjuteri, Rottneros Bruk och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Sydöstra infartsvägen till Linköping i höjd med Risbrinken. Motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden. Huset till höger är Kristineberg, uppfört 1866 för att existera i omkring 100 år. Vid tiden för bilden beboddes stugan av trädgårdsmästare Klas Johan Johansson med familj.
Ett par gossar släcker törsten ur källan intill vägskälet vid Risbrinken i Linköping. Vägen i förgrunden är den sydöstra infartsvägen till Linköping, vilken i stora drag motsvarar dagens Brokindsleden. Skylten bredvid källan talar om att stigen över berget leder till Ekholmen. Landerydsvägen mot Ekholmen.
Vy från Magistratshagen i Linköping. I bakgrunden panorama mot staden med domkyrkan i blickfånget. Till höger utsiktstornet Belvederen.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Enligt påskrift interiör från köket till Åttingstugan under Brokind. Bostället är svår att följa i källorna men uppenbarligen var stugan ännu bebodd eller åtminstone i någon mån brukad när fotografen passerade en sommardag 1904. På den öppna spishällen har någon lagt sin stickning och kaffekoppen tycks inte stått där så länge. I övrigt ger bilden ett ålderdomligt intryck. Närmast till vänster hänger ett redan vid tiden gammaldags besman med svarvad motvikt. Då aldrig någon järnspis blivit installerad står samtliga kokkärl på ben.
Sommarpromenad i Järnvägsparken, Linköping. I bakgrunden skymtar Linköpings järnvägsstation.
Parti av linköping, Storgatan västerut. Till höger Östergötlands Enskilda Bank. Bankhuset uppfördes år 1879 efter ritningar av Fredrik Olaus Lindström.
I Linköping likt övriga större städer i Sverige växte med 1800-talets industralisering nya stadsplaneideal fram. En gatubild med ett tätare och mer monumentalt uttryck blev eftersträvansvärt. Omoderna och brandfarliga timmerhus revs för att ge plats åt höga stenhus, ofta karaktärsfulla och med rik putsdekor mot gatan. Många av dessa stadsmässiga byggnader kom att kvarstå en påfallande kort tid. Under 1900-talet växte raskt önskan om bättre bostadsstandard och lämpligare funktionalitet, något som ansågs problematiskt att nå med dessa robust byggda hus som i en mångfald därav revs. Huset som fram till det revs 1973 hade adressen Kungsgatan 32 och var ett typiskt exempel. Den moriskt inspirerade jugendbyggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av den för Linköpings stadsbild så betydelsefulla arkitekten Janne Lundin. Här en vy från 1903, således kort efter att huset färdigställts.
År 1897 fick riksbanken monopol på sedelutgivning i Sverige. Detta skapade ett behov av bankkontor på olika platser runt om i landet. År 1901 beslöt riksdagen att ett dylikt skulle uppföras i Linköping. Arkitektuppdraget gick till den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström. Hans skapelse stod klar för bruk hösten 1903.
Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för gymnatik, bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Skolan kom under 1940-talet ges nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
Utflykt i gröna, närmare bestämt Vallaskogen väster om Linköping. Vilket sällskapet var är dessvärre okänt.
Stämningsfull studie av Trollsjön (även Tarmgölen) i Vårdnäs.
Genom lummig grönska anas ruinerna efter klostret i Vreta kloster.
Gårdsinteriör från Borgmästaregatan 13 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Vy längs Sankt Korsgatan i Linköping. Tiden är år 1900 och bebyggelsen speglar väl den enkelhet som länge var dominerande runt stadens omedelbara centrum. Närmast till vänster ses Gelbgjutaregården och till höger Bryggaregården, som oaktat sitt namn inrymt skiftande verksamheter över åren. Upplysningsvis är båda husen flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.