Segelångfartyget[kallades inte så utan ångskonert] TELEGRAF[EN] som gick till Enånger på 1880- och 1890-talen. Byggt i Stockholm 1855. 22,5 nyläster. Redare Åkeson, Andersson & Co. för Ångfartygs AB Trafik. Enligt 1899-1900 års skeppslista övergått till Stockholm och fått namnet ARNE. Uppgifter om fartyget finns i "Stockholms Ångbtssjöfart" (1933). [Den boken innehåller mycket felaktigheter, se hellre Sjöhistorisk årsbok 1996-1997: Svensk Kustsjöfart 1840-1940]
Från 299 kr
Stationen öppnad 1877 för allmän trafik. 1902 flyttades stationshuset till sin nya plats, en bit närmare staden. Under förflyttningen byggdes ett provisoriskt stationshus, som syns på bilden. Expeditionen, telegraf och väntesalen fanns in i det primitiva skjulet. Utanför, på en telegrafstolpe, är upphängd en trätavla med stationsnamn.
Telegraf-och Ilgodsexpedition, Stins EJ Johansson, Stationsskrivare Karl Sandberg (sedermera Stins i Herrljunga) Kontorsbiträde C Björsten, Stationsskrivare Olof samuel Rogberg, Kontorsbiträde C Dahlberg (nu tillförordnad på IV distriktet), Stationsskrivare Manne Hellman (står vid väggen Stationskarl Grann den äldre (Synes i luckan)
Dammen vid Stallbacken i Hofors omkring 1920. Huset till vänster byggdes omkring 1890 där fick rasänkorna bostad efter det att taket rasat in i verket, vintern 1895. Sedan blev det bostäder och telegraf. Slaggstensbyggnaden till höger. Gjuteri sedan en mekanisk verkstad och plåtslager. På 1920-talet mejeri.
Kvarnbygatan 23 i Mölndal. Byggnaden rymmer bl a Eneborgs diversehandel. Framför affärens dörr ligger hunden Roy. Till höger om dörren står "moster" Lovisa Johnsson. Längst till höger John Johansson, privatchaufför hos Papyrus disponent. I våningen med balkong bodde fru Tisell som hade telegraf-och telefonstation i huset.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tyskland, 1952. Motiv av Ernst Werner von Siemens: 1819-1892. Grundade 1847 tillsammans med J. G. Halske den världsberömda firman Siemens & Halske i Berlin. Började med svagströmsteknik men gick över till starkströmsteknik. Adlad 1888.
Semafor 2 Semaforerna kom som dom ser ut idag på 1890-talet, dock visade dom kör som 45*nedåt istället för uppåt. Detta visade sig ju väldigt praktiskt om någonting gick sönder till en semafor och den trillade ned i läget "kör" även om det var felväxlat spårspärrar och mötande tåg på linjen... Därför började Sj det stora jobbet med att byta ut alla gamla semaforer som visade nedåt mot dom som visade uppåt istället. 1915 ska detta ha varit färdigt. Gissar att man i samma veva började måla mast och vingar gul/röd istället för vit/röd, även om det sistnämnda förekom ända tills semaforer togs ur bruk. Jag har hittat två olika datum på sista använda semaforen. Den ena säger Oktober 1980, Skahus, Småland. Den andra säger 1998, men inga datum eller platser En beskrivning, enligt Wikipedia vad en semafor är, se nedan: Ett optiskt signalmedel, avsett att synas på långt håll, se semafor (kommunikation) och optisk telegraf.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.