Kyrkstallarna i Vissefjärda. Kyrkstallar kallas de byggnader som låg vid kyrkan och där besökare ställde in sina hästar. Tillsammans med kyrkstugor utgjorde de också en del av de byggnader i de kyrkstäder som växte upp när kyrkobesökarna kom så långt ifrån att de behövde övernatta i samband med kyrkobesök. Flera områden med kyrkstall finns bevarade, till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå och i Närpes i Österbotten, Finland, finns en stor samling, cirka 150 kyrkstall, bevarade. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Uppslag ur facsimil av Sveriges första inkunabel Dialogus Creaturarum Optime Moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal) som trycktes av Johann Snell 1483 i Stockholm. . De äldsta böckerna i det moderna boktryckeriets historia kallas inkunabler, från latinets incunabula, 'ursprung'. De trycktes i senare hälften av 1400-talet i små upplagor. Boktryckaren har för hand målat anfanger och särskilda "illuminatörer" anlitades för illustrationer. I Sverige finns det 15 inkunabler dokumenterade och endast två på svenska språket. Sammanlagt ett hundratal exemplar finns bevarade av dessa svenska inkunabler.
'Näbbvalen ''Valder'' i havet, vy med segelbåtar och land med hus. :: :: Skelettet till näbbvalen är monterat och hänger i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Då näbbvalen sågs utmed kusten kom den att kallas Valder i media. Fynddatum: 2004-09-04. Näbbvalen uppmärksammades ca 2 veckor innan den avled. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7106 med bilder på näbbvalen som levande och under arbetet med att montera skelettet.'
'Monteringsarbetet med näbbvalen, hane, Valders skelett: :: Närbild på bröstben och brosk, det färdiga montaget utställt utanför lektionssalen en trappa upp från entréplan. :: :: Skelettet till näbbvalen är monterat och hänger i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Då näbbvalen sågs utmed kusten kom den att kallas Valder i media. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7106 med bilder på näbbvalen som levande och under arbetet med att montera skelettet.'
Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Passande då det var han och hans hustru som lät bygga huset som stod klart 1862. Då i Linköpings östra utkant invid Magasinstorget. Byggnaden är ett gott exempel på de mer stadsmässiga flerfamiljshus som började uppföras under 1800-talets andra hälft. År 1980 hade det tjänat ut och i oktober månad flyttades huset i sin helhet till sin nuvarande placering. Bildserien visar dokumentationer kort före transporten.
Sommargrav. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar, uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Hampförrådet, byggnadens ursprungliga benämning är Tackelboden. På 1770-talet dyker benämningen Hampboden upp, men det är först under 1900-talet som byggnaden börjar kallas Hampförrådet. Byggnaden nyttjades sannolikt som förvaring av hampa som användes till tillverkning av tågvirke i Repslagarbanan. Byggnadens äldsta del utgörs av en länga i nord-sydlig riktning som uppfördes under åren 1724 - 1725. En flygel i ost-västlig riktning tillkom på 1760-talet. Byggnaden klassades 1995 som statligt byggnadsminne.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Hampförrådet, byggnadens ursprungliga benämning är Tackelboden. På 1770-talet dyker benämningen Hampboden upp, men det är först under 1900-talet som byggnaden börjar kallas Hampförrådet. Byggnaden nyttjades sannolikt som förvaring av hampa som användes till tillverkning av tågvirke i Repslagarbanan. Byggnadens äldsta del utgörs av en länga i nord-sydlig riktning som uppfördes under åren 1724 - 1725. En flygel i ost-västlig riktning tillkom på 1760-talet. Byggnaden klassades 1995 som statligt byggnadsminne.
Brudparet Pettersson, Sandsveden, Kilafors. Rad 1 från vänster. Anna Lind. Herr Lind. Okänd. Elin Forsberg (mor till bruden). Augusta Pettersson. Svea Kallas. Ivar Pettersson. Evert Pettersson. "Kersti" Pettersson (mor till brudgummen). Okänd. Okänd. Rad 2 från vänster (stämmer inte med antalet människor). Okänd. Greta West. Mia Lind. Okänd. Karin Bergström. Per Lönn. Maria Lönn. Lind. Anne Pettersson. Edvard Olsson. Okänd. Okänd. Okänd. Bricken Lind, August Lind. De två sittande i gräset är okända
Johan Alfred Elmier (1849-1938) var en av de stora jordägarna i Älmhult. Denne som inte var född i Älmhult utan i Älmeboda socken gjorde sig en förmögenhet i USA genom guldletning; återvände till Sverige och hamnade av någon okänd anledning i "Elmhult" på 1890-talet där han köpte den sydligaste gården i byn, som efter honom blev kallad Elmiersgården. Patron Elmier donerade även flera markområden till köpingen och medverkade till att tätorten växte och utvecklade sig. Idag kallas ett område i Älmhult för Elmiersområdet.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Fastigheten på Kungsgatan 18-Borgmästaregatan 8 i kv Prosten. Här stod tidigare en byggnad från 1700-talets mitt uppfört av Jacob Lagerbom. Eftersom släkten Reenstierna ägde fastigheten några decennier under 1800-talets första hälft kallas byggnaden Reenstiernas hus. Efter en brand 1889 fick huset detta utseende, då ägt av kronolänsman Emil Andersson. Ett skyltfönster vid Borgmästaregatan täcks av en skylt med reklam för Aug. Schüllerquists Manufakturlager med klädeshandel, damskrädderi, damkappor, herrekiperingsaffär, sybehör, mattor och gardiner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.