Vommedal Västergård 3:3 "Hanses", Streteredsv. 7 ca. 1940. Till vänster Gurli Bengtsson f. 1902 d. 1993. I mitten Albert Bengtsson f. 1878 d. 1956, längst till höger Gustav Bengtsson f. 1893 d. 1979. Albert och Gustav bröder och lantbrukare och deras släkting Gurli var hushållerska. Ladugården till vänster.
Från 299 kr
Porträttserie av Gustav E Johansson, okänt årtal. Född 1886 i Fässbergs Mellangård och död 1977 på Vommedal Östergård 2:41 "Olas" (nu: Streteredsvägen 21B). Gustav var lantbrukare, smed söndagsskollärare i 50 år (Kållereds Missionsförsamling), politiker i Kållered 1940-50-talen, ordförande i: Fattigvårdsstyrelsen, Barnavårdsstyrelsen och Nykterhetsstyrelsen. Relaterat motiv: A1869.
Porträttserie av Gustav E Johansson, okänt årtal. Född 1886 i Fässbergs Mellangård och död 1977 på Vommedal Östergård 2:41 "Olas" (nu: Streteredsvägen 21B). Gustav var lantbrukare, smed söndagsskollärare i 50 år (Kållereds Missionsförsamling), politiker i Kållered 1940-50-talen, ordförande i: Fattigvårdsstyrelsen, Barnavårdsstyrelsen och Nykterhetsstyrelsen. Relaterat motiv: A1870.
Kommunalnämnd i Falköpings västra. Ledamöterna i Falköpings västra, sista kommunalnämnd 1934. Övre raden från vänster: trafikbiträdet Albin Åkerhage, inspektor Julius Rydell, lokförare Werner Persson, lokförare Eric Hansén, lantbrukare Rickard Blomgren. Nedre raden: reparatör Theodor Blomén, förrådsmannen Alfred Sjöblom, kontoristen Mårten Jacobsson (nämndens ordförande), nämndemannen Bernhard Gustafsson och kupémästare Robert Falkenskog. Falköpings västra kommun införlivades med Falköpings stad 1/1 1935.
Lantbrukare Gunnar Gustavsson från Sörby mellangård lägger vid valet 1950 en röst i Landeryds skola. Valförättare är Karl Lindvall, valdeputerades ordförande, och Hubert Granath. Rösta. Val. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vykort till Fru Kristin Gullberg Ahlgatan Trälleborg, hus på norregatan 35, kvarteret Nordpolen hus å tomt nummer 13 (196), foto från öst mot väst omkring år 1900, i förgrunden förgårdsträdgård åt Norregatan, på bilden ägaren lantbrukare Anders Olsson, förut ägare av gården nr. 1 Villie Lilla Slågarp. Dottern Lydia gift med byggnadsingenjör Ragnar Roslund i Trelleborg. Sonen Albert Otto Weige civilingenjör hos ASEA i Stockholm,9324
Motorplogstävling vid Hilleröd 1920. "Fordson"försäljes av Bülov & Co, Köpenhamn.22 hkr motor. 2 skärig. Väger 1200 kg.Pris i Danmark 7500 kr. Hastighet framåt 180,73 och 23 meter/minut. Back 67 meter HV =1000/minut. Förbrukar enligt trovärdiga personers utsago mycket både bränsle och smörjolja. Framstående lantbrukare ansåg att jorden sammanpackades för hårt på grund av den höga hastigheten. Sammanpackades för hårt på grund av den höga hastigheten.
Fotografi från Södra Billinge, Kils socken. Året är 1920. Hugo Hammarlund har inköpt en motorcykel Excelsior Chicago, 1000 cc, 1920 års modell för 3000:-. I sidovagnen sitter brodern Gustaf med sin dotter Ingrid, född år 1919. I bakgrunden deras föräldrahem i Södra Billinge by. Observera den vackra snickarglädjen på verandan. Motorcykeln är en Excelsior på 7-9 hk som registrerades den 12: augusti 1920 och ägdes av lantbrukare Hugo Hammarlund, Södra Billinge, Närkes Kil.
Besök vid Galtabäcksbåten i Tvååker vid utgrävningen 1928. Skeppet var ett fraktskepp, en knarr, och daterades senare till cirka år 1195. Det var lantbrukaren och före detta sjömannen Oswald Styrlander som fann båten, benämnt Galtabäck I, i en åker när han på våren 1928 grävde ett dike i närheten av Galtabäcken, vid havsviken Lerjan. Redan tidigare hade ett annat skepp hittats, ca 250 meter därifrån, kallat Galtabäck II, vilket man då också passade på att delvis gräva ut och undersöka, men lät ligga kvar. År 1998 gjordes ett nytt utgrävningsschakt av det skeppet. Lämningarna av Galtabäck I kan beskådas på Båtmuseet i Galtabäcks hamn. På bilden står direktör Alfred Wallberg i bildens mitt vid skjulet; nr 2 från vänster är ingenjör Gillis Olsson som sedan konserverade båten; nr 3 är byggmästare Adolf Tell; fr v vid skeppets högra sida står ingenjör ivan Pettersson, antikvarie G Hallström, intendent Albert Sandklef vid Varbergs museum, indentent Erik Sallvén vid Halmstads museum, okänd, kassör A. Lagergren samt längst till höger kyrkoherden och arkeologen Victor Ewald. (Se VMA6340:5)
En mängd olika slags ostar i förpackningar. Fotografens ant: Karlstadortens Mejeriförening. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Ostlager. Oparafinerad ost, nyss tagen ur saltlagen. Fotografens ant: Karlstadsortens Mejeriförening. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Mjölken har löpnat i ostkar, ostmassan skall brytas. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Ostkar med mjölk. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Fyra svarta separatorer, samt en stor pastör till vänster. Motor och remskiva som eventuellt driver smörkärna. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Två-våningshus i fasadtegel med källare vid gata, samt cyklar och sparkar uppställda på framsidan. Fotografens ant: Karlstadortens Mejeriförening. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Tre ostkar, det i mitten fyllt med mjölk. Karlstadsortens Mejeriförening grundades 1909 och drevs i början under namnet Karlstads Mjölkförening. Initiativtagarna var ett 60-tal lantbrukare boende runt omkring trakten. De utsåg att föreningens syfte och mål var att höja standarden på de producerade varorna, handha gemensam försäljning och genom rationalisering få ner kostnaderna. Till en början hade de sina lokaler i före detta Långs Mejeri på Västra Torggatan 29. 1915 flyttades rörelsen till Våxnäs Bryggeri AB:s lokaler på Våxnäsgatan 7. 1936 uppfördes en ny byggnad som inreddes till en glassfabrik. Källa: B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Stockholmaren Hjalmar Lindskog inflyttade till Linköping 1883 för tjänst som bokhållare vid Linköpings Ångsågs AB. Efter en tid ingick han äktenskap med Matilda Amalia Larsson. Parets första barn nedkom 1890. Ytterligare två barn och trettio år därefter avled makan i cancer. I avsaknad av hustrun anställdes skånskan Anna Eufemia Herbst som hushållerska. Hon inflyttade i december månad 1921 och efter ett år var hon gift med sin forne arbetsgivare. Då hade Hjalmar sedan en tid titulerat sig ömsom lantbrukare, gårdsägare och direktör, samt ägare till Steninge gård. Trots att hon var 34 år yngre än sin make förblev äktenskapet barnlöst.
Bilden med de tre personerna och två hästar är Fritz Svensson (till vänster), den unga damen är hans syster Lisa Svensson och mannen till höger är brodern Olof Svensson. Bilden är tagen på landsvägen utanför deras hem. Fritz Svensson föddes 1894 och blev Fåglaviks första (och enda) taxichaufför då han och fadern köpte sin första taxibil år 1921. Lisa var född år 1900 och är här 15 år. Hon övertog vid moderns död år 1920, ansvaret för Fåglaviks telegrafstation samt skötte om handelsboden som fadern startat, liksom en matbespisning i hemmet till ensamstående glasbruksarbetare. Olof född 1896, flyttade till Strömstad efter giftemål och blev lantbrukare.
Två öppna bilar, T 305, T 878. Bröllop. Brudpar och bröllopsgäster som passagerare. Carl Vallin. Den främsta bilen med reg.nr. T878 är en 35 hästkrafters Cleveland. Den registrerades den 28:e september 1920 och ägdes av lantbrukare August Evald Larsson, Hummelsta, Odensbacken, Stora Mellösa. Den bakre bilen med reg.nr. T305 är en 25 hästkrafters Overland. Den registrerades den 17:e september 1919 och ägdes då av grosshandlare Joh. Nylén, Örebro, men den 12:e juli 1921 bytte den ägare till handlande Karl Wallin, Stora Mellösa.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.