Alnö kyrka. Kyrkan invigdes 1896 och ersatte då en kyrka av trä som brunnit ner efter 25 år. Detta är en nygotisk tegelkyrka, ritad av arkitekt Ferdinand Boberg. Kyrkan består av klocktorn, långhus med utbyggnader i väster för trappor till läktarna samt ett polygont kor med sakristia och arkivrum på ömse sidor. Ingången är förlagd i väster genom vapenhuset i tornet. Långhuset har trätak med öppen takstol och koret har tegelvalv.
Från 299 kr
1911 eller 1912. Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Njurunda kyrka. Kyrkan ligger strax intill Medelpads näst största gravfält. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman. Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakristia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Njurunda kyrka. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman. Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakristia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Långsunda. Under 1500-talet fanns två gårdar och av dessa var ett hemman kronohemman och ett skattehemman. Mellan 1640-1712 hade Farsta gården genom Oxenstierna. 1917 köptes Långsunda av Valentin Larka. 1920 blev direktör Th. Schager Raaschov ägare till Långsunda. På Långsunda finns än idag djur såsom kor och grisar. Ägorna är mycket vackra med stränder och ängar och bildar en fin enhet med Gustavsberg. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Långsunda. Under 1500-talet fanns två gårdar och av dessa var ett hemman kronohemman och ett skattehemman. Mellan 1640-1712 hade Farsta gården genom Oxenstierna. 1917 köptes Långsunda av Valentin Larka. 1920 blev direktör Th. Schager Raaschov ägare till Långsunda. På Långsunda finns än idag djur såsom kor och grisar. Ägorna är mycket vackra med stränder och ängar och bildar en fin enhet med Gustavsberg, /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Bölemosse. Detta torp brukades längst i gammal stil omedelbart intill Gustavsberg. Viktor Ohlsson avled omkring 1950. Torpet födde ca 5 kor, kalvar, gris, höns och 2 hästar. Det var en fröjd att se Viktor och sonen Hans komma körande från Velamsund med timmerkälken slängande efter dagsverke på Velamsund. Ohlsson erhöll Patriotiska Sällskapets medalj på sin 80-årsdag. Ohlsson bodde på torpet från 1921. I tjänst på Velamsund i ca 75 år. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Ångermanland, Nordingrå sn. Bebyggelsen i Barsta fiskeläge. De flesta i Barsta äger ett småbruk "torp", som kan föda 2-3 kor. Torpet drev man vid sidan av fisket. Numera har de flesta gjort sig av med sina djur, fisket bedrivs endast som fritidsfiske och man har förvärvsarbete på annat håll. Huset i mitten i förgrunden är en snickerifabrik, som drevs av två bröder fram tills dess att den lades ned i början av 1970-talet. Jfr Fo41774AB - 777AB.
Livsmedels avd 15 inbjöd pensionärer på kaffe, Korna har konst på väggen 22 februari 1967 Inne i en ladugård står två kor i ett bås. Framför den ena kon står en kvinna klädd i ljus blus, ljusrutigt förkläde och mörk tröja. Hon är i färd med att klappa kon på mulen. Vid sidan om korna på väggen har någon målat ett konstverk. Den föreställer Kalle Anka och en av knattarna.
Två kor och mjölkande kvinnor. Enligt de första uppgifterna är personerna på bilden, från vänster: Lars, Astrid L., Olof, moster Rut, Knut Pettersson från Gotö. Kossorna heter Oyva och Busna. Bilden troligen tagen 1918-1919. Enligt kompletterande uppgifter från Marianne Kindgren, givarens släkting, är personerna: Lars, Astrid, Helga Larsson, Olle, Rut och Knut Pettersson från Gotö. Bilden är tagen 1916. Lars är 2 år och Olle 4. Mjölkningen ägde rum i norra hagen vid Karlshem, Västerås-Barkarö.
Kyrkan i Kånna uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredningen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes.
Vittaryds kyrka. Kyrkan i Vittaryd uppfördes någon gång under medeltiden och ersatte en stavkyrka vars rester har påträffats ett stycke österut. Kyrkan som är uppförd i sten består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet kor. En timrad sakristia vid norra sidan tillkom troligen 1787. År 1827 lät man mura igen dörren på södra sidan och rev vapenhuset. Nuvarande ingång togs upp vid västra sidan och ett nytt vapenhus uppfördes. Samma år revs det platta innertaket som byttes ut mot ett tunnvalv av trä. Rester av det ursprungliga innertaket finns bevarade i sakristians panel.
Kånna kyrka uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. ´ Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredingen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes. En ny tjärad klockstapel uppfördes.
Foto från Maggie Wiboms ateljé och lägenhet på Lerviks gård där hon bodde hos sin syster Helfrid Joachimsson med man under 1930-talet. Skiss i gips till skulptur av Sankt Staffan av skulptör och formgivare Maggie Wibom. 1934 fick Wibom i uppdrag att göra ett förslag till den nya Staffanskyrkan i Gävle. Även andra konstnärer lämnade in förslag. Efter ett antal ändringar står sedan 1934 Wiboms staty av S:t Staffan, gjuten i brons, i en tornnisch i kyrkans kor. Motivet är munken Staffan som enligt legenden led martyrdöden i Hälsingland.
Torsåkers kyrka tillkom sannolikt på 1200-talet och bestod av långhus och ett lägre rakslutet kor. Under 1400-talet slopades koret och kyrkan förlängdes. I samband med detta gjordes valvslagning med stjärnvalv. Vid en stor restaurering 1793 sänktes yttertaket och efter en brand 1815 fick spetsgavlarna en svängd kontur. Kyrkan har haft flera klockstaplar. En byggdes 1693, den nuvarande är från 1956. Kyrkans väggar och valv dekorerades med målningar under slutet av 1400-talet i den s k Tierpskolans stil. De har varit överkalkade sedan slutet av 1700-talet, men framtogs 1930. Målningarna är ovanligt rika motivmässigt. Övrig fast inredning präglas av 1700-talet.
Skogs kyrka i Ångermanland vid E4 ca 1 mil norr om Sandöbron är medeltida med rektangulär grundplan och rakslutet kor. Experter hävdar att uppförandet påbörjades vid slutet av 1200-talet. Klockstapeln är av s.k. bottnisk typ, uppförd under1700-talet. Den mindre är daterad 1350-1400-talet. Inredningen bär vittnesbörd om traktens verksamma konsthantverkare. Predikstolen i senbarock, skuren av Christian Kramm. Altaruppsatsen i kraftig rokoko utförd 1783 av Jon Göransson/Westman. Målad och förgylld 1786 av mäster Wagenius från Sundsvall. Korfönstret signerat Bengt Hamrén insatt vid restaureringen 1935. Triumfkrucifix från 1300-talet. Dopfunten i kalksten är från 1300-talet medan ljusstaken därintill är från 1400-talet.
Njurunda kyrka ligger strax intill Medelpads näst största gravfält. Upp till kyrkan leder två vägar kantade av kyrkstallar. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman.; Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakrestia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.