Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tre bilder tagna från samma punkt (från Slottsbacken mot Gustav Adolfs torg, Stockholm). Denna bild är tagen med optik med brännvidden 18 cm. Jämför SKC6355 och SKC6357. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Den övre figuren visar en tunn lins. Vid tunna linser sammanfaller båda huvudplanen. Den undre figuren visar två samansatta linser och detta ger två olika huvudplan. För mer teknisk förklaring se För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942.s. 51-57.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Dessa bilder avser att förklara uppkomsten av den hårdare gradationen vid förstoring med riktat ljus än med diffust ljus. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 646.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Genomskärning genom Simens' Tuto-skyddskappa med insatt Pantix-rör med roterande anod. Katoden till vänster samt den strålningskylda anoden till höger därom i rörets vidaste del. Längre till höger rotationsaxeln och slutligen kappans yttersta högra del drivmotorn. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 865.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Färgstickskorrektion vid färgbildskopiering (neg. - pos.)" För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 132 s 992 och följande. "Direkta substraktiva metoder med material enligt treskiktsprincipen. Negativ-positiv-förfaranden."
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. Trapphus. På bilden står skrivet: direkt guldtoning (för mer text se bilden). För mer info: Se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Av olika metoder för att erhålla färgade kopplingar, innebär den enklaste tillsättningen av en normal koppling till en grupp som ger färg. Gruppen är i ett sådant läge att den drivs ut när kopplingsreaktionen inträffar. Detta illustreras av de typiska reaktionerna, A, med en normal kopplare, och B, med en färgad kopplare.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ultraviolettmikroskopi och dess tillämpning inom biologi och medicin. Jättekromosomer från fruktfluga fotograferade vid 2600 Å. De genbärande delarna av kromosomerna synasom mörka tvärskivor på grund av sin höga halt ava nukleinsyror. Förstoring 2400 ggr. För mer info se: Nordisk Tidsskrift för Fotografi. 1944. s. 114.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Stilleben. Bilden visar negativ för användning i Chromoskop för direkt betraktande av tre-färgsdiapositiv enligt additiv metod. Använd av professor Helmer Bäckström (och dessförinnan) av docent John Hertzberg som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 129 Färgfotografiska metoder - en översikt (sid 965 och följande). (För användning i kromoskop liknande föremålet TM45560).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Principen för streckfokus och för rör med roterande anod, sedd i tvärsnitt resp. påsikt- Elektroner från glödkatoden (1) träffa anoden (2 a-b) på en yta, vars verkliga storlek anges av 3 eller 4 men vars optiskt verksamma, genom perspektivisk förkortning minskade storlek angives av 5. Den tillförda effekten fördelas över den ringformiga ytan 6 a-b. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 863.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Autoradiografiupptagning? Fotografi som visar radioaktiva substansers lokalisering på ett föremål. En fotografisk film läggs på föremålet. Filmen exponeras därvid för den radioaktiva strålningen, och efter framkallning framträder svarta fläckar på de områden som legat intill de radioaktiva substanserna. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1183.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.