Våren 1958 inleddes arbetet med att dra fram ledningar för fjärrvärme i Linköpings centrala delar. På bilden ser man Storgatan, sträckan mellan Klostergatan och St:Larsgatan stängdes av för trafik. Man ser många klassiska Linköpingsbutiker på bilden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Linköpings sporthall under uppförande. Arbetet med anläggningen inleddes 1953, men stod stilla sommar/höst 1954 eftersom man fick vänta på tillstånd från arbetsmarknadsstyrelsen. Bilden visar hur byggarbetsplatsen såg ut i oktober 1954. Byggarbetsplats. Sporthallen. Idrott. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gösta Lindstén framför sitt sjumiljonersbygge på Ågatan 39, Lindsténhuset. Huset innehöll 55 lägenheter, i bottenvåningen affärslokaler samt biografen China med 705 sittplatser. Vid fototillfället pågick arbetet med den 12 meter höga reklampelare som kröner byggnaden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sterner och Blomquist AB, Malmö, 1944. Ett viktigt led i arbetet var den gamla motorns befriande från smuts, färg och olja. Sedan demontering verkställts nedsänktes motordelarna i rengöringstankar, där de genom kokning befriades från alla dessa föroreningar, var efter delarna gick till kontrollen. Där uppmättes slitaget för varje del med nogranna instrument och antecknadess på en undersökningsrapport, vilken sedan låg till till grund för renoveringens utförande.
En gaffeltruck med last av paketpåsar på vanlig standardpall - fixerad på pallen med sadelgjordsband - är på väg in i en godsvagn där pallarna lastas på varandra. Nyheten har prövats mellan Stockholm Ban och Ånge. Genom gaffeltrucken slipper man det tunga och ryggpåfrestande arbetet att lyfta säckarna ovan axelhöjd. Utrymmesförlusten blir inte stor och för de lösgående paketen blir behandlingen skonsam - med eller utan fixeringsband. För paketsäckar måste användas stöd som tillåter stapling, har försöken visat. Ragnar Ottosson, en av SJ:s instruktionsförare, demonstrerar.
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
Wetterbergska gården (Klostergatan 19) stod ännu 1970 på sin ursprungliga plats. Det då starkt rivningshotade huset kom lyckligtvis att få ny hemvist i Gamla Linköping, dit det flyttades nämnda år. Vid sidan av sina arkitektoniska värden bär byggnaden en intressant historia som skola, Linköpings första sådan som folkskola för flickor. Från 1908 hade även stadens första barnkrubba (daghem) sin verksamhet i byggnaden. Här en dokumentaion under det förberedande arbetet inför husets förflyttning.
'Montering av varg: :: Arbetet med gipsnegativet påbörjat, lermodellen för monteringen av vargen delvis klädd med gips. Sedd från sidan. I bakgrunden dragskåp och skåp med glasdörrar. I bakgrunden även skissen synlig. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6926:1-11: Konservator Åke Melin monterar den s.k. Mölndalsvargen, en ung varghane, som inkom till Göteborgs Naturhistoriska museum 1992-05-28. Coll.an: 14836. Montaget finns (06-06-21) i däggdjurssalen på Göteborgs Naturhistoriska museum.'
'Flytt av sjökomodellen från ateljén i källaren upp till Valsalen, dragen på en kärra. Till vänster om drar Ulf Larsson och till höger om går Lars Peterson. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
'Hilmer Skoog i konservatorsateljen, under arbetet med monteringen av jaken. Apan Monjet, sittande utanför sin bur i högra hörnet. 2 st hjortsvin ännu ej färdigmonterade. Även skelett av hjortsvin på en pall. :: :: Ingår i serie med fotonr. 921-923. :: :: Monjet, ca 22 år gammal hona död 1938 (Gen.kat.nr. 1938-7467), levde på Göteborgs Naturhistoriska museum under större delen av sitt liv. finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. Monterad av David Sjölander.'
'Näbbvalen ''Valder'' i havet, vy med segelbåtar och land med hus. :: :: Skelettet till näbbvalen är monterat och hänger i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Då näbbvalen sågs utmed kusten kom den att kallas Valder i media. Fynddatum: 2004-09-04. Näbbvalen uppmärksammades ca 2 veckor innan den avled. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7106 med bilder på näbbvalen som levande och under arbetet med att montera skelettet.'
'Sjökomodellen täckt av lager av papier-maché som färgats med pigment och blandats med trälim och krita. Ögonen påsatta. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
'Sjökomodellen under arbete. Cellplastmodellen delvis täckt med lager av papier-maché som färgats med pigment och blandats med trälim och krita. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
'Monteringsarbetet med näbbvalen, hane, Valders skelett: :: Närbild på bröstben och brosk, det färdiga montaget utställt utanför lektionssalen en trappa upp från entréplan. :: :: Skelettet till näbbvalen är monterat och hänger i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Då näbbvalen sågs utmed kusten kom den att kallas Valder i media. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7106 med bilder på näbbvalen som levande och under arbetet med att montera skelettet.'
'Närbild på huvudet till modellen av Stellers sjöko, känselhår av svanfjädrar fastsatta. Cellplastmodellen delvis täckt med papier-maché som färgats med pigment och blandats med trälim och krita. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
Utvändig fasadrenovering av Ekenäs slott 1972. Det gamla slottets yttre skrud hade över tid lappats och lagats och gav ett förslummat intryck. Bitvis hade puts helt släppt och lämnat delar av grundmuren bar. Ingenjör Ture Jangvik, som planlagt arbetet, hade lyckligtvis kommit till slutsatsen att slottet inte behövde omputsas i sin helhet. I stor utsträckning ansågs den ursprungliga putsen vara i gott skick, varför det togs beslut att endast blästra bort skadade partier.
Under 1700-talets slut togs frågan om kyrkbygge upp i Tjureda församling. Den gamla stenkyrkan uppförd under 1100-talet var alltför liten och trång. Det skulle dröja till 1860 innan arbetet med byggande av en ny kyrka påbörjades. Minst 12000 dagsverken och lika många riksdaler i kontanta bidrag blev de sammanlagda insatserna för den nya kyrkan, som invigdes den 28 september 1862 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Övraby kyrkoruin, korets inre sett från väster. I mitten ses altarets fundament och nere till vänster ligger ett par av arkeologernas verktyg. Bilden är sannolikt tagen när ruinen grävdes ut av arkeologer i mitten av 1930-talet. Arbetet leddes av landsantikvarie Erik Salvén. 1978 utfördes en utgrävning av arkeolog Jan-Erik Augustsson. Platsen ligger ovanför forsen vid Slottsmöllan i Halmstad, nära stadsdelen Kärleken. Övraby var föregångaren till dagens Halmstad. (Se även bildnr F9229)
Fyra män i arbete vid ramverkstaden på Papyrus. Arbetet sker med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson (1909-2004) arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.