Kvarteret Eddan i Linköping har omgestaltats upprepade gånger under en relativt kort tidsrymd. Länge stadens bussterminal och därefter en lång tid som parkeringsplats. Under vårt sekel har ytan givit utrymme för ny bostadsbebyggelse. Före dessa omdaningar var kvarteret fyllt med främst träkåkar. Dåvarande Djurgårdsgatan 5 exemplifierar väl områdets karaktär.
Från 299 kr
Tvivelsutan motiv från Linköping där stadens domkyrka och slott bildar fond. Mer oklart vad sällskapet beträffar, men efter fotografiets gåvogivare är medlemmar av familjen Sandberg ett rimligt antagande. I vilket fall som helst samlades sällskapet för fotografering i slottsparken. Tiden uppskattas till omkring 1910.
Huset är ett av stadens äldsta trähus, troligen byggt i slutet av 1600-talet och samtida med stadsporten Kavaljeren. Högt valmtak, omändrat till nuvarande form cirka 1860-70. Huset har ändrats under 1800-talet. Enligt stadsfullmäktigebeslut i Kalmar skall byggnaden flyttas bort från sin hittillsvarande plats. Foto: Lagergren ATA.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
År 1881 blev trävaruhandlaren Johan August Samuelsson ägare till bildens fastighet i hörnet av Kungsgatan-Snickaregatan i Linköping. Huset var då nyligen färdigställt som ett i raden av liknande som vid tiden uppfördes utmed stadens nya paradgatan i norr. Hotellskylten skvallrar om den rörelse som makarna Bastenborg lät öppna i huset vid 1930-talet. Foto 1976.
Uteservering med gäster på fästningsterrassen, Varbergs fästning. Utsikt över havet där några båtar går. Bildtext i Hallandspostens artikel 1968-06-04: "Serveringen Fästningsterrassen var som tur på alerten och öppnade under pingsten till glädje för stadens många besökare som på andra håll möttes av stängda dörrar."
År 1924 bjöd på ett sällan skådat vårflöde. Fram mot april drabbades Mellansverige där inte minst Östergötland översvämmades. Händelsen gav upplag för landets vykortsproducenter, som här när Tinnerbäckens flöde genom Linköping nådde kritiska nivåer. Personerna står på spången som förband Tinnerbäckslyckorna med stadens centrala delar, något väster om dagens Hamngata.
Porträtt av Karl Erik Malm. Född i Norrköping 1849 som son till stadens stadsarkitekt Karl Teodor Malm och dennes maka Matilda Charlotta Ekman. Från 1874 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vidare följde en lång karriär vid regementet som kröntes med majors grad i armén vid hans avsked 1905. Även befälhavare för Norrköpings västra rullföringsområde under perioden 1902-16. Död i Norrköping som ogift 1922.
Vintervy mot miljön vid Gråbrödragatans möte med Ågatan i Linköping. I bildens centrum ses Domkyrkoförsamlingens sysslomansboställe. Från sommaren 1887 rymde gården även Jubergs Hyrkuskverk. Med lite ansträngning kan man ana företagets annonsering på fasaden. Från gården till höger drev den för stadens invånare så välbekanta målerifirman Stillströms sin verksamhet. Företagets skylt skymtar mellan träden.
Riksbankens kontor i Linköping 1911. Bankhuset ritades av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och hans skapelse förändrade stort karaktären av gatuavsnittet utmed S:t Larsgatan. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Vy från Tannefors sluss mot Linköpings stad. Till höger om slussen ses dammarna till stadens första vattenverk. Anm: Fotografen har själv daterat fotografiet till år 1901. Den observante kan emellertid se att, sedermera, Linnéskolan är under uppbyggnad. Skolan stod i själva verket klar 1898.
Den 3 maj 1901 spelades det för sista gången i Linköpings gamla teater som samma år revs. Lyckan var därför stor när stadens nya teater äntligen kunde invigas den 18 december 1903. Stockholmsarkitekten Axel Anderbergs skapelse gjorde heller ingen besviken med sitt anslående och festliga intryck. Här en vy mot sydost kort efter invigningen. Till vänster ses Brandstodsbolagets kontor.
Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå stadens magistrat att satsa på en brunnsrörelse i området. Verksamheten var igång till i början av 1800-talet. Huset är det enda som för eftervärlden minner om hälsokällans verksamhet.
Utsikt från Linköpings domkyrka mot öster. Året är 1930 och stadens rådande karaktärsbyggnader är sedan länge eller nyligen uppförda. Men ännu har några kvarter kvar sina hus som inte kommer att kunna möta tidens krav. Bland andra kvarteret Baggen i kyrknockens riktning och kvarteret Apoteket bortom domkyrkoparkens grönska.
Den från Gotland bördige Elof Widmark inflyttade tillsammans med sin hustru till Linköping år 1860. Skälet var en erbjuden lektortjänst vid stadens läroverk. Denna torde han utfört till belåtenhet, ty efter en tid utsågs han till lärosätets rektor. Efter tio år i Linköping kallade Stockholm och tjänsten som sekreterare vid Ecklesiastikdepartementet.
Ett år 1919 postgånget vykort som visar det då relativt nyligen uppförda Borgarhemmet utmed Apotekaregatan i Linköping. Hemmet som stått klart 1913 var initierat av stadens fabriks- och hantverksförening och erbjöd bostäder för föreningens äldre medlemmar och för bortgångna medlemmars familjer. I fastighetens hörn mot Trädgårdsgatan drevs en tid Café Bellevue med matsalar.
Motala rådhus, eller vad som skulle komma att bli stadens säte för styrande och dömande. Bildens tillkomst kan uppskattas till omkring 1910, den tid då anläggningen genom gåva övergick från att ha varit privatbostad till att brukas som beskrivits. Huvudbyggnaden med sina fyra flyglar uppfördes under åren 1895-1897 som bostad för väg- och vattenbyggnadsingenjören Carl Anton Ahlbom.
Under åren runt 1920 genomfördes ett av de större byggnadsprojekt som dittills realiserats i Linköping. Stadens bägge infanteriregementen behövde flyttas från det otillräckliga övningsområdet Malmen till ny och mer lämplig förläggning. Resultatet kom att bli det dubbla kasernområde som i förstone kom att tjäna I 4 och I 5. Bilden från 1921 visar del av I 4 kort före färdigställande.
Miljö som minner om ett äldre tiders stadsliv. Ännu fotoåret 1929 bestod Linköpings innerstad av ett anmärkningsvärt stort bestånd av äldre trähus, bostäder som ekonomibyggnader av skilda karaktärer. Dessa byggnader låg i hörnet mot Stora Badstugatans möte med Klostergatan men tillhörde en gård (mamsell Dufvas) med huvudbyggnad utmed Nygatan. Bortom längorna skymtar stadens saluhall och till höger baptistsamfundets fastighet. Vy från nordväst.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.