Det stod överraskande länge, det alltmer bedagade gatuhuset till fastigheten Platensgatan 5 i Linköping. En gång i tiden var stadens arbetsförmedling inrymd i huset. Därefter har en rad affärsidgare dragit nytta av husets relativt centrala läget och som synes även följt med i tiden. Foto 1987.
Från 299 kr
Fotoåret 1986 stod Edlunds kvarn i Mjölby under ett visst förfall och hade en tid varit rivningshotad. Ett par år före fototillfället hade dock "Föreningen för Edlundska kvarnens bevarande" bildats och lyckats genomverka en räddning. Innan decenniet var till ända skulle den då 100-åriga kvarnen stå nyrenoverad och minna om den näring som utgjort stadens historiska grundval.
Museiparken i Linköping i en tid av förändring. Ytan har börjat röjas för etableringen av bygget som ska uppföra stadens nya konserthus. Vy mot öster från en position utmed Konsistoriegatan nära korsningen av Östgötagatan. I bildens vänsterkant ses en skymt av Östergötlands museum och i fonden husraden längs Gråbrödragatan. December 1984.
Den så kallade Rotundan under uppförande i Linköping 1927. Den runda byggnaden skulle tjäna Linköpings stadsbibliotek i förening med stadens Stifts- och landsbibliotek. För ritningar stod arkitekt Erik Hahr. Intressant även att lyfta blicken och konstatera läget för utbyggnaden av stadsdelen Vasastaden vid tiden. Repro efter original.
Blott knädjupa men oerhört populära var de palskdammar som anlades lite varstans i svenska städer under 1900-talet. Spegeldammen vid Östergötlands museum i Linköping är ett tidigt anlagt exempel. Den är för övrigt ännu i funktion, även om stadens hälsomyndighet har synpunkter på lämpligheten att bada däri. Foto 1948.
Dåvarande Drottninggatans möte med Barnhemsgatan i Linköping och att gatubeläggningen var sliten i detta stillsamma gautuhörn har sin förklaring. Fotoåret 1960 hade stråket tills nyligen utgjort del i lösningen av stadens genomfartstrafik. Nu var emellertid den intilliggande Bredgatan (Drottninggatebacken) invigd och lugnet åter sänkts sig i grannskapet. I bilden exemplifieras närområdet av den så kallade Sotaregården, Barnhemsgatan 6.
Stadsdelen Hejdegårdens norra område började bebyggas vid det sena 1800-talet. Linköpings stad hade tills då bebyggelsemässigt gjort halt mot Tinnebäckens flöde men det ökade befolkningstrycket gjorde en expansion söderut nödvändig. Bildens husrader utmed Gripgatan uppfördes på det gamla jordbruksområdet Tinnerbäckslyckorna. I stadens randområden var bostadsstandarden generellt enkel men gav husrum och då främst för den egendomslösa samhällsklassen.
Huset är ett av stadens äldsta trähus, troligen byggt i slutet av 1600-talet och samtida med stadsporten Kavaljeren. Högt valmtak, omändrat till nuvarande form cirka 1860-70. Huset har ändrats under 1800-talet. Enligt stadsfullmäktigebeslut i Kalmar skall byggnaden flyttas bort från sin hittillsvarande plats. Foto: Lagergren ATA.
Ett exempel på oföränderlighet i Linköping. Domkyrkoförsamlingens expeditionsbyggnad i Linköping har en lång och komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på men ofrånkomligt att nämna är byggnadens historia som gymnasium och vidare säte för stadens frimurarloge. Här byggnadens norra fasad vid början av 1900-talet, sannolikt förevigad av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Kvarteret Eddan i Linköping har omgestaltats upprepade gånger under en relativt kort tidsrymd. Länge stadens bussterminal och därefter en lång tid som parkeringsplats. Under vårt sekel har ytan givit utrymme för ny bostadsbebyggelse. Före dessa omdaningar var kvarteret fyllt med främst träkåkar. Dåvarande Djurgårdsgatan 5 exemplifierar väl områdets karaktär.
Tvivelsutan motiv från Linköping där stadens domkyrka och slott bildar fond. Mer oklart vad sällskapet beträffar, men efter fotografiets gåvogivare är medlemmar av familjen Sandberg ett rimligt antagande. I vilket fall som helst samlades sällskapet för fotografering i slottsparken. Tiden uppskattas till omkring 1910.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
År 1881 blev trävaruhandlaren Johan August Samuelsson ägare till bildens fastighet i hörnet av Kungsgatan-Snickaregatan i Linköping. Huset var då nyligen färdigställt som ett i raden av liknande som vid tiden uppfördes utmed stadens nya paradgatan i norr. Hotellskylten skvallrar om den rörelse som makarna Bastenborg lät öppna i huset vid 1930-talet. Foto 1976.
Uteservering med gäster på fästningsterrassen, Varbergs fästning. Utsikt över havet där några båtar går. Bildtext i Hallandspostens artikel 1968-06-04: "Serveringen Fästningsterrassen var som tur på alerten och öppnade under pingsten till glädje för stadens många besökare som på andra håll möttes av stängda dörrar."
År 1924 bjöd på ett sällan skådat vårflöde. Fram mot april drabbades Mellansverige där inte minst Östergötland översvämmades. Händelsen gav upplag för landets vykortsproducenter, som här när Tinnerbäckens flöde genom Linköping nådde kritiska nivåer. Personerna står på spången som förband Tinnerbäckslyckorna med stadens centrala delar, något väster om dagens Hamngata.
Porträtt av Karl Erik Malm. Född i Norrköping 1849 som son till stadens stadsarkitekt Karl Teodor Malm och dennes maka Matilda Charlotta Ekman. Från 1874 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vidare följde en lång karriär vid regementet som kröntes med majors grad i armén vid hans avsked 1905. Även befälhavare för Norrköpings västra rullföringsområde under perioden 1902-16. Död i Norrköping som ogift 1922.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.