Före färdigställandet av Braskens bro 1965, förbands stadens delar vid Tannefors med denna till synes skrangliga bro. Överfarten, som var belägen söder om Stallgården, mäktade inte med dubbla körfält varför trafiken fick passera växelvis. På bägge sidor om körbanan fanns gångbanor.
Från 299 kr
Borgmästaregatan i Linköping kan trots att den löper från stadens stora torg upplevas som något av en sidogata. Kanske för att stråkets mer förnäma byggnader inte vänder sina entréer mot gatan. Oavsett presenterar vi gärna denna vy daterad 1958. I blickfånget Borgmästaregatan 3 och i bakgrunden skymtar Sankt Larskyrkan under restaurering.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad åt byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Porträtt av greve kapten Casimir Lewenhaupt. Född 1874 på Malma gård i Badelunda, Västmanland. Från 1901 gift med Louise, född Hamilton. Sin militära karriär påbörjade Lewenhaupt 1892 som volontär vid Första livregnadjärregementet i Linköping. Från 1894 var han knuten till stadens Andra livgrenadjärregemente följt av placeringar vid både Norra skånska infanteriregementet och Jämtlands fältjägarregemente, varifrån han erhöll överstes avsked 1929.
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Vykort med motiv över Gamla torget i Norrköping. Tiden är omkring 1895. Stadens äldsta torg, med Gamle bros (Järnbron) passage över strömmen, det gamla rådhuset och landskyrkan Sankt Johannes i den omedelbara omgivningen tros platsen varit central mötes och handelsplats redan under medeltiden. Själva namnet är belagt tidigast 1728.
Under åren runt 1920 genomfördes ett av de större byggnadsprojekt som dittills realiserats i Linköping. Stadens bägge infanteriregementen behövde flyttas från det otillräckliga övningsområdet Malmen till ny och mer lämplig förläggning. Resultatet kom att bli det dubbla kasernområde som i förstone kom att tjäna I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Bilden från 1921 visar del av I 5 kort före färdigställande.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Montern på bilden får trots beskuren information anses tillhört möbelfirma Alb. Jacobsson & Co, med fabrik i Ladugårdsbacke. Tidningen Östgöten meddelar att firman deltog med en "läcker utställning av lyxmöbler" och att man vunnit 2:a pris.
En sällsynt miljöbeskrivning från Linköpings brandstation. Anläggningen hade stått klar vid mitten av 1910-talet och var vid tiden hyllad och blev väl dokumenterad av stadens fotografer. Amatörfotografen Fritz Lovén var säkert imponerad för egen del, men såg även andra värden än de rent arkitektoniska.
Från familjen Reuterswärds våning i Linköping 1893 eller möjligtvis 1894. Husfadern, överste Wilhelm Reuterswärd, var vid tiden för bilden chef över Första livgrenadjärregementet. Bostaden låg i det så kallade Överstehuset snett mot stadens järnvägsstation. Sitt folkliga namn hade huset fått efter att även överste Hemming Gadd hyrde våning i byggnaden.
Inblick mot Westmanska gården vid Stora Torgets sydvästra del. Efter stadsbranden år 1700 avsåg man att förlänga Platensgatan genom gårdens bebyggelse. Dåvarande ägare Anders Lenström byggde emellertid över den tänkta gatusträckningen. År 1707 togs det visade valvet upp som en kompromiss mellan gårdsägaren och stadens myndigheter.
Nedströms Stångebro i Linköping har det tvättats i långliga tider. Här låg stadens klapphus och en bit in på förra seklet startades ett kommersiellt tvätteri på platsen, under namnet Stångebro Tvätt. År 1965 är det emellertid färdigtvättat och byggnaden kommer inom kort att rivas.
Del av Storgatan i Söderköping. Bokhandeln på gatunummer 7 är Sveriges äldsta på samma adress. Huset uppfördes 1815 av Sven Cederborg som förutom bokhandlare även var stadens borgmästare. Storgatan 9 som följer kallades allmänt för Kondisgården efter den konditoriverksamhet som från 1895 bedrivits på gården.
Vy från Ljungstedtska skolans övre våning mot nordväst. De bägge större byggnaderna i fonden är kanske inte självklara ens för den som är förtrogen med Linköping. Bakom det nakna grenverket skymtar stadens vid tiden nya teater. Den massiva huset till höger är Brandstodsbolagets kontor med huvudfasad mot Vasavägen. I förgrunden Klostergatan.
Delar av området Sandbäcken i Linköping. Kameran var riktad närmast rakt österut från lasarettsområdet. Notera stadens äldre idrottsplats i bildens mellangrund. Fotoåret 1910 hade den utvecklats från en öppen yta utan några vidare faciliteter till en anläggning med tydlig idrottsprofil. Innan decenniet var till ända kom behovet av en mer anpassad arena att mynna ut i förverkligandet av Folkungavallen.
Utblick över Kanbergsområdet i Linköping. Bilden är sedan tidigare daterad till 1910, vilket kan äga riktighet med avseende på byggnaderna i motivet. Stadens vattentorn till vänster invigdes just 1910 och Westmanska BB till höger 1908. Epidemisjukhuset däremellan uppfördes ytterligare några år dessförinnan.
Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till större delen visar bilden bostadsbebyggelsen i stadens södra delar. Två karaktärsbyggnader framträder i Sankt Larskyrkan till vänster och den vid tiden nyuppförda Linnéskolan till höger. Stadsbilden ger en datering till omkring 1910. Vy mot nordost från Kjettilberget.
Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till vänster reser sig stadens första vattentorn, driftsatt 1910, vilket ger en bortre datering. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsförening. Husraden bortom odlingen löper längs Djurgårdsgatan. Vy mot norr från Kjettilberget.
Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad för byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.
Kolorerat vykort föreställande Tyska torget i Norrköping. Torgets namn härrör till Hedvigs kyrka som i folkmun kallas Tyska kyrkan och vars tillkomst bekostats av stadens tyska församling. I fonden syns Enskilda banks bankpalats i jugendstil uppförd 1899-1902 efter Gustaf Wickmans ritningar. Vy mot sydväst.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.