Djursholms Ösby station 18/4-1952 Till vänster elmotorvagn 14 ombyggd till 1500 volt 1946, släpvagn sedan 1953 Till höger tåg med motorvagn av 120-klass Släpvagnnar 12 ( f.d motorvagn ) och 43 Längst till höger motorvagn 18
Från 299 kr
Blattnicksele nåddes av inlandsbanan under den andra halvan av 1920-talet, både 1927 och 1928 var det först provisorisk gods- och persontrafik, sedan fick Blattnicksele allmän trafik från den 1 december 1929.
Stationen anlades 1860. Den gamla stationen hette Södertelge från början. Från 1885 till 1888 fick namnet Södertelge övre, sedan Saltskog tills ny station Södertälje södra byggdes 1921. Då överflyttades trafiken från Saltskog till Södertälje.
Lokförare Johan Bengtsson i ångloket, nedanför står från vänster: Karl, Viding, Einar Pettersson och Oskar Andersson. På bufferten okänd rallare, därefter Gustav Johansson, fem okända sedan följer Bokvist, Höglund och Gustav Andersson.
Huvudverkstaden, Vagn- och snickarverkstaden. Verkstadsanledningen utvidgades flera gånger under tiden. Frön början 1884 fanns vagnverkstad, sedan 1906 kom nya verkstäder; snickeriverkstad, målarverkstad och ny vagnverkstad. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Kombinerad station/poststation sedan 1865. På smalspårstiden fanns inget egentligt stationhus. Första stationshuset togs i bruk 1876. Arkitekt Axel Kumlien. Nytt stationshus byggdes 1900. Samma år byggdes bangården ut till sju spår.
Jularbo - Månsbo Järnväg, JMJ. Loket köptes, 1948, från Malmö - Genarps Järnväg, MGJ, där det hade inventarienumret MGJ lok 1. Vid JMJ hade loket det inofficiella numret 4. Loket finns sedan 1976 på Kristianstads järnvägsmuseum.
Domnarvet, ett av Sveriges största järnverk sedan 1978. Med tiden försvann det gamla namnet Domnarvets Jernverk, produktionsenheten i Borlänge heter i dag SSAB Tunnplåt Borlänge. Lastning av plåt i järnvägsvagn.
Silverdalen station hette tidigare Råsta och öppnades som hållplats 1910. Station sedan 1932. Trafikplatsen 1995 omdöpt till Silverdalens Bruk. En- och en halv vånings stationshus, putsat. Elektrisk växelförregling. Järnvägen övertogs 1946 av SJ.
Visinge vändslinga 1951. Buss 10 med släpvagn, från Stockholms Läns Omnibuss aktiebolag SLO. I sidofönstren syns främst direktör N. E. Nerell, sedan Rolf Wahrenstedt. Vid sidan av bussen står Laila Sköld, Lasse Kling, och Harry Elsnert.
På bilden syns något av de tre ångloken MKontJ lok 2 - 4, byggdes av Nydqvist & Holm för Malmö- Kontinentens Järnväg, men övertogs sedan av SJ 1909 och fick då littera SJ MKb med numrering 1030-1032.
SNJ lok 5. Loket tillverkades 1875 av Nasmyth Wilson & Co Patricroft i Storbritannien. Första ägaren var Nora - Karlskogas Järnväg där loket fick namnet Nora. Sedan såldes 1899 till Stockholm - Nynäs Järnväg. Skrotades 1902.
NÖJ-tåg på stationen, ( Norra Östergötland Järnväg ) Stationshus av Gnestamodellen. Stationen anlades på 1870-talet. Stationshuset har sedan byggts ut i flera etapper. Stationen har elektrisk kran och travers (10 ton). NÖJ gick under SJ väster om stationen
Stationshus av Gnestamodellen. Stationen anlades på 1870-talet. Stationshuset har sedan byggts ut i flera etapper. Stationen har elektrisk kran och travers (10 ton). . NÖJ , ( Norra Östergötland Järnväg ) gick under SJ väster om stationen
Trafikplats anlagd 1879. En- och enhalvvånings putsat stationshus. Expeditionslokaler och bostadslägenhet moderniserade 1945 En hållplatskur flyttades hit, troligen från Ekenberg. Denna flyttades sedan vidare till Hjorted, varefter en kur helt i trä utan vägg mot banan sattes upp i Falerum
Flygfoto över stationen 11.1.1946 övertog SJ stationshuset från NKlJ sedan det gamla BJ-stationshuset brunnit. Stationen anlades 1879. Nuvarande stationshus uppfördes 1946-48. Den gamla stationen brann ned 1947. Tvåvånings putsat stationshus. (Nordmark - Klarälven Järnväg), (Bergslagernas Järnväg)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.