Västgöta regemente, IÂ 6. f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Från 299 kr
Hovby församling i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland (Västra Götalands län). Ca 35 fornlämningar är bevarade. Förutom två stenåldersboplatser (och talrika lösfynd) ligger de på ett höggravfält från yngre järn- åldern nära ån vid Västby. Vid Östby finns en ödekyrkogård och grund efter ännu en medeltidskyrka Se vidare artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=205469.
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet Västgöta regemente. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Nu i Västergötlands museums samlingar. Donationen instiftades av makarna von Hall (Kapten Hjalmar von Hall och Elisabeth, född Gullstrand) att efter deras bortgång fövaltas av Västergötlands fornminnesförening (Västergötlands Museum). Denna förvaltning inleddes efter bouppteckningen av makarnas dödsbo i september 1945. Se vidare information Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift Femte delen, fjärde och femte häftet, 1948.
Dokumentation av Falu rödfärg. Tappningslinje för Falu Rödfärg, fyllning görs på våg och transporteras vidare för lockpåsättning. Burkarna lastas på pall. Anläggningen byggd 1982, används även idag. Blankt plåtrör i mitten av bilden, påfyllning rör/station för Rödfärg i torrblandning. Lufthjälp (vacuumsug), lockförslutare. T h varuhiss, lager och färdig färg.
S/S Nyland, byggdes på södra varvet i Stockholm år 1875. I svensk skeppslista av år 1897 står F N Nätterqvist Ångbåts AB som ägare. År 1906 ägdes fartyget av E Sångberg och trafikerade leden mellan Sundsvall och Härnösand, samt vidare till Nyland. 1930 togs hon ur trafik och såldes 1932 till Danmark.
Utställningstext: Germandö fyr Germandö är en stor, flack, barrskogsbevuxen ö i Luleå skärgård, Den gamla segelleden löper efter öns östra sida upp mot Tjuvholmssundet och vidare mot Luleå. Angöringen sker vid Rödkallen där en fyr uppfördes 1851. 30 år senare tillkom fyrbelysning i leden in till Luleå. Dessa ledfyrar var bland de första i Sverige.
'Brugd: Strl. H 128, B 445, D 40. :: Avgjutning från Malmö museum. Denna kom först till Bohusläns museum och sedan vidare till Universeum 2002. Med på bilden även svärdfisk, klumpfisk och glansfisk. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6063:1-7 med bilder på avgjutningar gjorda av Olof Gylling och E. Einfeldt (gråhaj). Göteborgs Naturhistoriska museum har fått dessa avgjutningar som gåva från Malmö museum 1994-09-27.'
Bilden visar den stora salen på första våningen (rum 112) i varvschefsbostället åren 1908-1912. Rummet är inred med klassicistisk interiör. Golvet består fortfarande av lackade bräder som byttes mot ekparkett 1913. Den är täckt med en stor matta. På mattan har arrangerats en soffa, soffbord och stolarna framför en kakelugn. Dörrarna står öppen och leder blicken vidare till salongen (rum 114) och till trapphuset.
Bilden visar salongen (rum 114) i varvschefsbostället åren 1908-1912. Rummet är inred med klassicistisk interiör. Golvet är täckt med en stor matta och möblerna har arrangerats längs väggarna. Dörren står öppen och leder blicken vidare till den stora salen i första våningen (rum 112).
Mannekäng, troligen Ulla-Britt Enzell senare gift Gregemark (1953), visar festplagg i provrummet. Hellång aftonklänning med bara axlar, drapering framtill och midja markerad med smalt skärp. Kjolen åtsmitande över höft och lår, från knäet vidare. Över ena axeln en draperad pälsstola. NK:s Franska damskrädderi.
Auktion på gården Nyamålen i Säby socken, Jönköpings län, den 27 maj 1972. På bilden syns en ladugårdsfasad framför vilken en grupp människor står, och i förgrunden en man hållandes en häst. En auktionsutropare till vänster i bild. Dåvarande ägare av gården Nyamålen upphörde vid denna tid med jordbruket (syskonen Gustafsson), men det drevs vidare av andra lantbrukare.
Porträtt av Elisabeth Westerberg. Dotter till brukspatronen vid Gusums bruk, Frans Edward Teodor Westerberg och dennes maka Dorothea Amalia Fredrika Ekerman. Bilden är tagen vid ett besök hos familjen Lundqvist på prästgården Korsnäs i Skällvik socken. Bakom kameran stod den fotointresserade kyrkoherden Gustaf Leonard Lundqvist. Vidare i livet kom fröken Westrerberg att gifta sig med kamreren Karl Johan Spjuth.
Ungdomsporträtt av Claes Sandberg. Född 1842 i Linköping som son till auktionsvaktmästare Per Gustaf Sandberg och Anna Helena Wigholm. I ungdomsåren bodgosse hos tobakshandlaren Christoffer Fredrik von Nackreij i Linköping. Från 1861 anställd vid tobaksbutiken Tjäder & son på Hamngatan 2 i Stockholm, vilken han vidare kom att bli delägare i.
Porträtt av Carl Metzén. Född i Törnevalla 1796 avlade han doktorsexamen i Uppsala 1824 och kom vidare att tjäntgöra vid både Uppsala universitetsbibliotek och Linköpings stiftsbibliotek. Efter prästvigning 1845 kom han från 1851 att inneha kyrkoherdeämbetet i Klockrike och Brunneby församlingar till sin död 1869. Från 1835 gift med Sally Röhl.
Porträtt av Charlotta Egnell. Änka efter Bengt Ekbom, komminster i Borg och Löt. Efter makens bortgång 1876 flyttade Charlotta till sin dotter och måg i Vreta kloster. När dessa vidare valde att arrendera Jacobslund i Ljung socken flytta Charlotta med och där kom hon att somna in i januari månad 1896.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.