Stånga 157
Från 299 kr
Jokkmokk 460:1-2
Jokkmokk 446:1
Åby
Ryggåsstugan jämte utbyggnader revs 1923. Den har varit belägen i nuvarande kvarteret Ryggåsen inom tomterna 1 och 12* och inom ett område som 1918 benämdes "Planterlyckan n:o 2". *Alternativ 1. inom tomterna 1-2 och 11-12 " 2. " " 1, 2, 11 och 12 " 3. huvudsakligen inom tomt. 1 o. 12 (C.E.) Se även post 00637, 01416 Fotona finns i ett "blått album"
Fem foton av ryggåsstuga på Herting tagna vid Nordiska Museets "byundersökningsexpition i Halland 1918". Ryggåsstugan jämte utbyggnader revs 1923. Den har varit belägen i nuvarande kvarteret Ryggåsen inom tomterna 1 och 12 och inom ett område som 1918 benämdes "Planterlyckan n:o 2". Se även post 00637, 01406.
I Linköpings östra utkant låg det till namn närmast bortglömda Tomteboda. Ett område utmed järnvägen som med tiden kommit att utplånas som boplats. Stadsägan på bilden kom en tid att bära adressen Tomtebogatan 8. Närmast uthusen som enligt uppgift revs fotoåret 1952.
I skrivande stund fortgår nyproduktion i bildens bebyggda område. Markområdet har länge utgjort, vad man välvilligt kan benämna som parkmark, men som dessförinnan gav plats för bildens husrad. Husen bildade bostadsområdet Stolplyckans gräns mot Djurgårdsgatan. Närmast, i hörnet mot Skyttegatan, Djurgårdsgatan 67. December 1973.
Kring verandan med särdeles snickarglädje har familjen samlats för fotografering. Dessvärre följer ingen information kring bilden utöver fotografen A C Hultgren. Bygdefotografen var främst verksam i östgötska Ydre och i delar av norra Småland, således ett stort område att spåra. I väntan på närmare besked får bilden bära sina egna värden. Vi daterar den till omkring 1910.
Stadsdelen Hejdegårdens norra område började bebyggas vid det sena 1800-talet. Linköpings stad hade tills då bebyggelsemässigt gjort halt mot Tinnebäckens flöde men det ökade befolkningstrycket gjorde en expansion söderut nödvändig. Bildens husrader utmed Gripgatan uppfördes på det gamla jordbruksområdet Tinnerbäckslyckorna. I stadens randområden var bostadsstandarden generellt enkel men gav husrum och då främst för den egendomslösa samhällsklassen.
Vägstation Y14, Ramsele. Vägstationens huvudbyggnad med garage i souterrängvåning, kontor och förråd i markplanen. Ingång på gaveln till kontoret. Bensinpumpar (bränslepumpar) en av märket Ljungmans, modell Vici. Brevlåda på en av pumparna. Invid väg med vägmärket "Tättbebyggt område" med ortnamnsmärke "Ramsele". Personbil Volvo PV på övre garageplan.
Av den tidigare bebyggelsen i Mjärdevi återstår endast fotografier. Byns mark har sedan 1980-talet utnyttjats för bostadsproduktion och inte minst Linköpings område för innovativa teknik. Här en av byns mangårdar, Mjärdevi krongård, som bär namn efter sin tid som militärt boställe.
Östgötagatan i Linköping som vi känner den idag. En tid före bildens tillkomst 1929 hade miljön dock sett annorlunda ut. Östgötagatan blev aktuell och föreslogs först en bit in i 1900-talet. I bildens område fanns tidigare den korta Kattbrunnsgatan med den synliga husraden utmed stråkets östra sida. Närmast dåvarande Östgötagatan 3 följd av nummer 5 och så vidare.
Någon kilometer söder om Björkfors utefter en den smala och krokiga vägen mot Hycklinge ligger Hagla gravfält. Ett 30 x 50 meter stort område med bland annat elva resta stenar. Sommaren 1904 fick platsen fotograf Didrik von Essen att stanna till för denna vy.
Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Linköpings biodlarförening bildades 1882 under namnet Östergötlands biskötareförening. Först vid föreningens årsmöte 1920 fastställdes dagens namn. Tillkomsten blev möjlig genom att ett område inom Linköpings trädgårdsförening hade upplåtits för en bigård. Bilden visar den så kallade Bigårdspaviljongen som inrymmer förvaringsutrymme, pentry och en samlingssal som rymmer ett 30-tal personer.
Järnvägsbro vid Svärdälven. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Järnvägsbro över Stenträskbäcken. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Kulvert över södraTjålmejokk. Järnvägen som går genom Jokkmokks område sträcker sig över många vattendrag, bäckar, åar och älvar. Broarna som byggdes över de anpassades till terrängen. De var framförallt funktionella men, deras utseende gick från väldigt enkla, grovhuggna till sublima, estetiskt utformade valvbroar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.