Hamneda kyrka
Från 299 kr
Hamneda
Sunnemohyttan omkring år 1900. Till vänster masugnen, delvis raserad. Överst till höger herrgården. Sunnemohyttan byggdes av Munkfors grundläggare Johan Börjesson år 1640. Ett gjuteri som uppfördes vid hyttan bedrev en icke obetydlig verksamhet; gjutgods bestående av till exempel: grytor, pannor, spottlådor, mortlar, ringklockor, kugghjul, järnkakelugnar och hammarställningar. Tillverkningen fortsatte till in på 1860-talet. Sträckningen av järnvägarna gjorde att Sunnemo socken blev mycket isolerad. Sedan Uddeholmsbolaget förlagt sin huvudsakliga tackjärnsblåsning till Hagfors blev Sunnemohyttan överflödig och blåstes ner 13 maj 1887. Mekaniska verkstaden revs omkring år 1900.
En samling män med häst och vagn framför masugnen samt rostugnen i Nordmarkshyttan omkring år 1900. Nordmarkshyttan var under hela 1600-talet en av de mest produktiva hyttorna i Värmland. Blåsningen pågår från jul till långt fram på sommaren heter det år 1711. Nordmarkshyttan blev senare uppköpt av Uddeholmsbolaget och driften lades ner år 1905.
"Färjkarls" vid norra Sundet. "Färjhuset" till höger på bilden. Färjkarlsgården byggdes omkring 1900. Enligt f.d. färjvakten Lennart Lund 29 maj 1995. Sigrid Lindblom, Gävle, dotter till Fjärsman Henrik Åström, tror att det är han med fjärsmansmössan i båten. Han bar aldrig mössa om han inte var på uppdrag. Någon av männen kan vara färjkal Levander.
Blivande översten Oscar Fåhraeus poträtterad i hemstaden Stockholm omkring 1870. Från 1851 i tjänst som underlöjtnant vid Första livgrenadjärregemetet i Linköping, men ej återfunnen som någonsin boende i staden. Sedermera överste och chef för Skaraborgs regemente i Skövde. Från år 1900 gift med Hedvig Karolina Abelin.
Under gården Stora Yxhult i Tjällmo socken fanns Grindtorpet. Från 1893 bodde Carl Gustaf Karlén (d. 1905) och Anna Charlotta Viström (d. 1924) i torpet och de syns stående framför byggnaden. Deras son Oscar Karlén blev pianofabrikör i Linköping. Byggnaden finns kvar än idag på Yxhultsvägen 4. Odaterat foto från omkring 1900.
Enligt anteckning på fotots baksida: "Gunnarsgård, när det fanns kvar. Vallda." "Broa" är överstruket. På bilden står familjen på trappan utanför husets s k skunke (inbyggd farstukvist med bänkar på sidorna) och betraktar en hög med stockar/stolpar nedanför dem. Omkring sekelskiftet 1900.
Masse har avbildat manbyggnaden på den sydligaste parten i Hallsarvegrannlaget. Vi ser manbyggnaden från omkring 1870, modern med fönster i små nischer och de då så populära trekantsfönstren. Papptaket samt köksbakbygget med vardagsingång tillkom runt 1900. Till höger ses en bostadsflygel från omkring1890 och till vänster en ovanligt utformad smedja.
Den här byggnaden var från början med all säkerhet ett 1700-tals stort bulbostadshus, vilket på bilden ännu har kvar den branta takresningen. Det har troligen flyttats hit av Oskar Lindgren omkring 1900 och han använde det både till verkstad och till bostad för sina anställda i målerifirman, vilket dottersonen Ivar Lindgren fortsatte med. Huset finns kvar i ombyggt skick.
En plats och ett ögonblick fångat av linköpingsfotografen Didrik von Essen år 1900. Bilden visar området omkring den gamla bron över Motala ström vid Malfors. Kort efter fotograferingen kom Cloetta att etablera sin nya chokladfabrik på platsen vilket helt förändrade miljön.
Ritningarna till vad som kom att bli Linköpings läroverk är daterade år 1858. Bakom dem stod den produktive och från Stockholm verksamma arkitekten Johan Fredrik Åbom. För byggnadsarbetet ansvarade den mer lokalt verkande men väl så ansedda byggmästaren Jonas Jonsson. Byggnaden kunde invigas år 1864. Här ett något förbleknat fotografi som visar miljön omkring sekelskiftet 1900.
Linköpings länslasarett i en tid då anläggningen nyligen var invigd. Arkiektuppdraget hade naturligt gått till Axel Kumlien. Som knuten till Medicinalstyrelsen låg han bakom en rad sjukhusbyggnader och var således väl skickad för uppgiften. Här en vy från Magistratshagen omkring sekelskiftet 1900.
Motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som besväras av både rörelseoskärpa såsom emulsionsskador. Dessutom vet vi inte var bilden är tagen. Ändå en stilfull och sannolikt unik dokumentation som vore spännande om den kunde klarläggas. Vi undandrar oss spekulation förutom att sjön Roxens strand torde vara möjlig placering. Fototid omkring sekelskiftet 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.