På Masses tid var Laubackar alldeles kala. Men just utanför hans stuga på andra sidan Backvägen nära kilen där andra vägen gick upp till Söderlunds stod den här vackra oxeln. Masse tyckte säkerligen om trädet och tog två bilder av det, se också Bild 1399. Det ser ut som oxeln blommar, i så fall är datumet fel. Rester av oxeln finns ännu kvar i det snår som nu har tagit över platsen. T h syns den stuga Masse köpte 1907 av vännen Hallsarve Hans Karlsson, men längre tillbaka låg nog den här marken under Kauparve. T v skymtar Bogs backe (Bogsens backe), där nedanför Smiss åkrar och änge och längst bort Lasusviken.
Från 299 kr
Jämfört med Bild 1396 har Masse troligen gått ett par hundra meter åt När till, vänt sig om och tagit en bild mot Lau, där bygden skymtar bortom vägen mellan träden. Dikesrenarna verkar här vara slagna för en tid sedan. Skogsdungen t v finns än idag, medan hagen t h är uppodlad.
Här är ett par lite märkliga bilder av Masse, se även Bild 1397. De berättar inte om nåt särskilt tydligt. Det borde finnas intressantare vägbitar mellan Lau och När än den här! Vi ser en ovanligt bred väg med spår efter vagnar och hovar. Dikena är ganska breda och med frodig gräsväxt, den högra har ännu inte slagits eller betats, den vänstra dikesrenen är det svårare att se om den varit slagen eller inte. Bandtunar löper längs med dikesrenarna. Det verkar vara rätt tätvuxen hagmark på båda sidorna, där björk dominerar. Möjligen är bilden tagen mot När ungefär där Ljunggrens åkeri ligger idag på gränsen mot När. Precis där vägen försvinner i bild står en person!
Läil-a är ån som rinner från Garde väster om landsvägen nära Bönde. Stället i bakgrunden var Johan Bergströms på Masses tid och låg då under Botvide, sedan Bönde, se Bild 670-672. Masse hade nog tankar på att ta fler bilder av broar, men det blev inte något mer.
Tydligen drog ett osedvanligt stort oväder över Lau i början av spetember 1913 med mycket regn, se Bild 1127. Vid Läil-a spolades bron bort och man lagade provisoriskt genom att lägga en stege med en bräda på över ån. På bilden har vattnet sjunkit betydligt.
Denna boplats bebyggdes (återbebyggdes?) omkring 1870 av Olof Jakob Jakobsson född 1841 från Domerave i Rone, gift 1867 med Maria Dorotea Andersdotter född 1842 från Hemmor. De bodde några år vid Hemmor, men flyttade sedan hit upp och byggde huset vi ser. Det är en ofullständig parstuga bestående av två små rum på var sida om skorstensstocken och med en liten farstu hitåt och ett minimalt kök mitt på baksidan. Huset är välbyggt i tidens stil och klätt med papptak. Jakobssons fick hela 7 barn, men redan när de var små stack han till Amerika. Tre av barnen gav sig också iväg till Amerika, som så många andra Laubor. Några barn flyttade till Stockholm. Maria Jakobsson kallades både "änkan" och "madam", kan det sistnämnda namnet ha någon parallell till "Madam" Söderlund på Gotska Sandön? När hon dog övertog dottern Johanna Jakobsson född 1875 stället. Hon sålde det 1946 till Masses dotter Maja Klintberg, som i sin tur sålde det 1947 till Martin Klint i Visby. Sedan tog sonen Lars Klint och hans hustru Birgitta över. Efter deras död ärvdes stället av dottern Lise-Lott Klint och hennes man Berni Gumauskas från f d Öbergs lilla gård alldeles bredvid. På bilden ser vi sannolikt "madam" Maria Jakobsson 70 år och möjligen dottern Johanna 37 år.
Manbyggnaden är en parstuga med sal t v, kammare i mitten och vardagsstuga t h bakom köksbakbygget. Det yttre bakbygget ser ut som att man flyttat dit ett litet hus och ställt emot. Stället kom till genom att skolmästare Ahlströms son, se Bild 583-585, Lars Ahlström först arrenderade lite jord och sedan köpte denna tomt 1905 och byggde upp det här stället på äldre dar. Lars Ahlström född 1843 från Bjärges var gift med Anna Catarina Persdotter från Bönde. Deras dotter Maria Ahlström tog över stället efter faderns död. Hon gifte sig 1932 med Reinhold Jakobsson från granngården Botels, men hade redan 1929 sålt fastigheten till Hjalmar Jakobsson från Hallsarve. Han i sin tur sålde den 1933 till Karl-Johan Smedberg, som 1935 sålde den till Albert Hallgren från Hallbjäns, som 1940 sålde den till sin bror Lennart Hallgren född 1912. Han gifte sig 1940 med Edit Larsson född 1918 från Botvide och de fick sonen Bernt Hallgren 1941. Bernt gifte med Sonja Nilsson född 1939 från Visby och de fick två barn. Bernt och Sonja sålde fastigheten 2005 (?) till Evert Jakobsson från Hallsarve, som efter något år sålde den till en fastlandsfamilj för fritidsboende.
Här ser vi bostadshuset från trädgården. Huset har ett bakbygge i trä innehållande kök och ett bakbygge på bakbygget innehållande brygghus (?). Man har klätt huset och köksbakbygget med papp, medan det yttersta bakbygget ännu har spåntak.
Denna fastighet ligger inte uppe vid Sunnkörke, utan nere i hörnet där myrvägen går ut. Tomten köptes in 1905 och bebyggdes med det här stenhuset med spåntak och modern snickarglädjeveranda, man byggde också en liten ladugård.
Här ser vi den stora ladugården sedd från norr. Den har stenväggar till fähusdelen och träväggar till foderloftet och är försedd med mängder av fönster på jämna avstånd så som brukligt var vid denna tid. Papptaket är särskilt imponerande, alldeles jämnt och slätt. Bara kostnaden för pappen måste ha varit betydande. Det finns tre ventilationstrummor, en stor nymodighet, sådana blev annars inte vanliga förrän under mellankrigstiden.
Här ser vi ladugårdslängan samt tröskhuset till grannparten. T v i den nya delen var det nog gris/lammhus, det är en hoimdlucka på baksidan, men ingen gödseldörr, det brukade gris/lammhus inte ha. Sedan var det portlider och därefter troligen stall. Sedan kom ytterligare ett portlider och sist fönsterlös lada, se bild 1112, 1113. Vilka flickorna på bilden var är inte känt.
Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
De båda sammanbyggda ladugårdslängorna på båda Sunnkörkeparterna låg förr framför manbyggnaderna ut mot vägen. Här på södra parten hade troligen Vilhelms far Karl Larsson förnyat ladugårdens södra del, osäkert om det var helt nybyggt eller bara ombyggt med foderloft och krysspröjsade fönster i 1880-90-talsstil. Från vänster ser vi den gamla delen med agtak med troligen gårdspartens infart skymtade längst tv och sedan en hoimd, hörum med fönster istället för lucka i väggen, och därefter ett kohus. Den nya delen med spåntak innehöll en hoimd, sedan troligen stall, portlider och gris/lammhus. Alla ladugårdsbyggnader revs och man byggde en ny mindre ladugård söder om gårdstomten 1924.
Tröskhusen låg nästan alltid som en vinkelbyggnad till ladugårdslängan och ofta låg laddelen åt vänster sett från gården, som här. Den här sortens tröskhus med 4 st trekantspelare som bar ett stort sadeltak var i regel tillagda i senare tid till ladan. De äldre tröskhusen var runda eller flerkantiga med toppiga agtak likt det som finns på Bottarve i Vamlingbo och de var fristående med endast en axel gående in i ladan. Dessa nyare tröskhus hade väldigt ofta faltak likt det här på Sunnkörke. Det är skarvat som faltak över 4 m i höjd alltid är och falarnas ändar är inte justerade till samma längd, det brydde man sig inte om på uthus. Vandringshjulet är här bortrivet och tröskhuset fungerar som vagnbod och redskapsbod. Bodlängan t v har innehållet många funktioner, men okänt vilka. Någon bod var säkert dass, något lammhus eller grishus. Smedja var det inte, den låg som fristående byggnad väster om gården, den finns kvar ombyggd till sommarstuga!
Den här är en av Masses tidigaste bilder. Det visar att han redan från början hade ett dokumentationssyfte med sitt fotograferande. Många av hans äldsta bilder visar byggnader eller företeelser som han visste var hotade och att det var bråttom med att ta en bild. Flistaksbyggnaden på Sunnkörke blev dock kvar, men inte med flisen i behåll, se Bild 1109. Men 2008 fick huset tillbaka sitt flistak efter en grundlig restaurering av hela takkonstruktionen. Så nu har Sunnkörke "varaktige Torsburgsflis" på taket! Det är obetydlig skillnad på huset idag jämfört med bilden. Luckan uppe på gaveln har dock bytts ut mot ett större fönster och vädringsluckorna har försetts med glasrutor. I bakgrunden skymtar brygghuset i sitt äldre utseende med bla faltak, se Bild 1110.
Förste kände ägaren var 1570 Henrick Suderkirkie. 1648 ägde Oluf Sunnankirkia gården. Hans son Jacob Olufsson var ägare 1653 och han var ännu ägare 1870. Dottern (?) Catarina Olofsdotter 1669-1705 var gift med Hans Mårtensson, se nedan. 1681 var gården delad mellan Anders gift med ?, mågen Michel gift med Gustava Jacobsdotter 1660-1694 och Peer Mårtensson gift 1694 med Margareta Persdotter. 1694 var Sunnkörke 2 parter ägda av Peer Mårtensson som hade 4 döttrar och Staffan Larsson som var gift med Margareta Mårtensdotter och hade två söner. 1706 gifte Hans Mårtensson om sig med Gertrud Jacobsdotter från Lye. Deras son Mårten Hansson född 1699 var 1719 ägare av ena parten och Per Mårtensson av den andra. Det verkar som de gick i konkurs 1713, då kronan köpte in gården. På 1730-talet ägde hela gården av Mattias Michelsson. 1740 delades gården mellan sönerna Olof och Lars Mattisson och Olof fick denna part, men den togs snart över av systern Catarina, gift 1756 med Lars Christensson född 1731 från Kattlunds i Grötlingbo. Catarina dog och Lars gifte om sig 1776 med Maria Christina Johansdotter född 1753 från Lyrungs i Lye och de löste in gårdsparten från kronan. De fick sonen Lars Larsson 1777 innan fadern Lars dog och Maria Christina gifte om sig 1778 med Hans Hansson född 1752 från från Botels och de brukade gårdsparten till 1822. Det var de som uppförde den stora manbyggnaden. Hans och Maria Christina fick hela 8 barn och äldste sonen från andra äktenskapet Hans Hansson född 1780 blev näste ägare. Han gifte sig 1813 med Catarina Larsdotter född 1789 från Goks och de brukade parten mellan 1820 och 1850. De fick två barn, varav dottern Anna Christina Hansdotter 1820-1900 tog över. Hon var gift 1840 med Hans Hansson Lauström född 1817 från Gumbalde och de fick 5 barn. Dottern Cajsa Stina Hansdotter 1848-1940 ärvde parten, gift 1873 med Karl Larsson född 1845 från Juves i Garde. De brukade parten mellan omkring 1875-1912. Av deras två barn blev det sonen Vilhelm Karlsson född 1875 som blev näste ägare 1912 och då rev ner flistaket. Han blev gift med med Hilma Maria Katarina Jakobsson född 1880 från Rone. De byggde helt ny ladugård vid sidan av gårdstomten 1924. De brukade parten till 1942, då enda barnet Henning Karlsson född 1921 tog över. Han sålde gårdsparten 1949 till Albert och Elsa Nyström på Gumbalde, som sammanförde marken med sin gård. Nyströms sålde manbyggnaden och flygeln med tomt till grosshandlaren Ture Ferhnkvist från Stockholm som fritidsbostad. Han sålde fastigheten till familjen Estrabaut, där dottern Lisa Yanez Estrabaut är ägare. Här ser vi en bild av det stora flistakshuset med flisen ännu liggande kvar på taket. Till höger är flygeln före moderniseringen och på byggnaden, se Bild 1109. Eftersom den står framme på huset, bör den vara byggd före 1810, för så här byggd man normalt inte. Brygghusedelen var t v och det ser ut som en källardörr t h. Personerna är Karl Larsson 59 år, hustrun Cajsa Stina Hansdotter 56 år och sonen Vilhelm Karlsson 29 år.
Sjömannen Carl Daniel Hansson Norrby född 1820 från Gumbalde gifte sig 1844 med Christina Hansdotter från Snausarves ursprungspart. Tydligen var Carl Daniel ihop med Christina långt innan de gifte sig, för redan 1838 lär han ha byggt bostadshuset på mark tillhörigt hennes föräldrahem. De fick 4 barn, varav yngsta dottern Margareta Carlsdotter född 1855 tog över, gift 1881 med Carl Oskar Pettersson född 1852 från Hallsarve och de fick också 4 barn. Sonen Edvin Pettersson född 1885, tog sig namnet Norrby efter morfar, köpte stället av sin mor 1916 och byggde smedja där redan 1910. Han var gift 1912 med Olga Pettersson född 1889 från Garde. Även de fick 4 barn och det blev sonen smeden Evert Norrby som tog över, gift med Margit från När (?). På bilden ser vi bostadshuset som Carl Norrby byggde 1838, ett välbevarat bulhus under faltak. Det huset utgör ännu stommen i dagens hus, som mera har karaktären av snickarglädjehus. T h ser vi ett brygghus och sedan en liten bulladugård med en bod på borte gaveln. Smedjan är ännu inte byggd, uppfördes den på hösten?
Anders Hansson 1806-1852 kom från Snausarve ursprungsgård nere mot sjön. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig upp vid stora vägen mot Alskog, alldeles söder om Snausarves andra part på östra sidan av vägen, se Bild 1105, 1106. Han gifte sig med Anna Greta Nilsdotter född 1809 från Lye och de fick 3 söner. Äldste sonen Hans Niklas Andersson född 1838 tog över stället. Han gifte sig 1859 med Anna Elisabet Jakobsdotter från Hägvide i Stånga och de fick 6 barn. Yngste sonen Reinhold Hansson född 1870 blev näste ägare, gift 1892 med Johanna Olsson född 1866 på När och de fick sonen Reinhold Hansson född 1892. Fadern Reinhold stack till Amerika och försvann där? Sonen Reinhold Hansson gifte sig 1929 med änkan Linda Margareta Kristina Olsson född 1891 och de fick två barn. Troligen köpte Göran Berlén fastigheten. Han byggde om ladugården till ett litet bostadshus, styckade av och sålde det. 1979 sålde han manbyggnaden med mark till Elsa och Sigvard Lundin från Snausarves andra part iom att dotter Birgit Lundin med man Rolf Ebbesson tog över gårdsparten, Bild 1092. Sigvard dog (?) och Elsa bodde kvar här till 2008, då hon flyttade till Åvallegården i Klintehamn, där hon dog 2010. Stället togs då över av Elsas och Sigvards dotterson Christer Olofsson och hans sambo Birgitta. Vid skiftet blev stället ålagt att flytta snett över vägen väster om Snausarves andra part. Där byggde man ett nytt bostadshus i resvirke med liggande panel och spåntak, det som syns på bilden. Man byggde också en liten ladugård i sten med halmtak, den syns i bakgrunden. Några småbodar uppfördes också, bl a dass, vilka skymtar t v om ladugården. 1914 flyttade man dit ett bulhus, t v på bilden, och byggde om det till brygghus och tvättstuga.
Vi ser baksidan på samma brygghus som på Bild 1095. Bakdörren här går till brygghuset. Det ruckliga bakbygget i trä med en grov skorsten innehöll säkerligen en smedja.
Den förste kände ägaren av gården var Jacob Snouollsarve 1523. 1570 ägde Mickell Sneuoldzarve gården. 1648 var Oluf Snosarffwe ägare och 1653 Joen Peersson. Någon gång därefter delades Snausarve i två parter mellan Jacob Olofsson 1604-1699, troligen son till Oluf, och Anders Hansson 1610-1690, de stog som ägare både 1670 och 1681. Denna part ägdes fram till omkring 1690 av Jacob Olofsson, vars son Olof Jacobsson stod som ägare 1694, då han gifte sig med Margareta Christesdotter från Fie. De fick 5 barn, varav äldste sonen Jacob Olofsson född 1696 tog över parten. Han gifte sig första gången 1724 med Annika Jacobsdotter från Sjonhem, men hon dog efter två år. 1727 gifte Jacob om sig Maria Nilsdotter från Kauparve och de fick 7 barn. Dottern Beata Jacobsdotter född 1736 blev näste ägare, gift 1751 med Olof Andersson född 1728 från grannparten. Av deras 3 barn blev det ende sonen Anders Olofsson född 1764 som kom att bli ägare. Han gifte sig 1791 med Anna Lena Johansdotter född 1769 från Bosarve på När och de fick 6 barn. Deras äldste son Olof Andersson född 1793 tog över och gifte sig 1820 med Christina Rasmidotter född 1797 från Mattsarve. De fick 5 barn, men inget tog över och parten såldes till Lars Larsson på granngården Goks. Lars Larssons dotter Catarina Christina Larsdotter född 1849 fick denna Snausarvepart i arv 1873 av sin far. Catarina gifte sig 1866 med Lars Hansson Lauström född 1843 från Sunnkörke. Av deras 3 barn blev det dottern Amanda Larsdotter född 1868 som tog över parten, gift 1894 med Elias Hansson 1863-1908 från Bofride i Alskog. De fick två barn och det blev sonen Ernst Hansson född 1896 som blev näste ägare. Han gifte sig 1920 med Olivia Paulin 1898-1844 från Linde och de fick 3 barn, varav dottern Elsa Hansson 1921-2010 blev näste ägare. Hon gifte sig 1939 med Sigvard Lundin 1915-1995 (?) från Flenvike i Hangvar och de fick 3 barn. Yngsta dottern Birgit Lundin född 1944 tog 1979 över parten, gift med Rolf Ebbesson född 1943 från Kristianstad och de är ännu ägare. På bilden finns familjen Elias och Amanda Hansson med barnen Ernst och Annie, men vilka de är av dessa personer har ännu inte gått att bestämma. Manbyggnaden höjdes nog och byggdes om till detta utseende 1883. Papptaket och veranda är nog nya på bilden. T v skymtar brygghuset.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.