I förgrunden Norra Vägen, anlagd 1933-34 av Skånska Cementgjuteriet. Betongen är täckt med halm för långsammare bränning. Det lilla huset till vänster är "Stigans". Vägen till höger är Norra Landsvägen.
Från 299 kr
Fornminnen åt Järnsidas ägor, åt åsen längs östra sidan av stora landsvägen till Tång i norr och avtagsvägen till Järnsida i söder Röse längst i norr, med färsk åverkan Åverkan anmäld till RA 1930
Den gamla grinen in mot borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna. Grinden fanns längs med gamla landsvägen på den västra sidan av borgkullen. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid Rumlaborg sommaren 1939.
Kortege på landsvägen med lövad vagn och dragspelare. Kusken heter Ingemar Sjögren och enligt uppgift tilldrar sig händelsen "vid flytt av Sjuttas vid Strängbetong". Många cyklar och i bakgrunden syns även några bilar.
En man med en vagn lastad med korgar. Korgmakaren Pehr Jönsson från Rävatorp i Kärrabod på besök i Svennevad. Bilden är tagen på landsvägen utanför Norra Hyddan, 1913. (Uppgifterna erhållna av Gunnar Larsson, Pålsboda.)
Utsikt från våra fönster. Vägen som syns är landsvägen från Uppsala. Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik på 1910-talet. Förmodligen var han även anställd hos föregångaren, Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, bildtexterna är också hans egna.
Lisa, Bertil, Erik och Nils på landsvägen. Hemlingby Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik 1910-talet Förmodligen var han även anställd på föregångaren, Gefle kakelfabrik Bilderna har han själ identifierat, bildtexterna är också hans egna.
Väghållningsstenar markerade de vägsträckor bönderna hade att underhålla. Bråtadals sten, gnejs, 0,6 m hög och 0,35 m bred, står vid landsvägen i Vasared. Se Tvärred förr och nu sid 247. Foto: Bertil Gardell 1980.
Till vänster Hagalund. Mitt emot Sigvardstorp. Här bodde Linus Edberg 1919 - 1931. Han var svåger till Karl Flod i Berntstorp. Till höger Sigvardstorp (Sefasttorp). Låg på ena sidan av landsvägen mot Broddetorp.
Bjärklunda kyrka = Härlunda kyrka. Bjärka och Härlunda sn sammanslagna fr.o.m. 1989 till Bjärkelunda församling. Kyrkan är belägen i Härlunda sn. Vid landsvägen Skara-Falköping, vintern 1893. Plåten spräckt i ena hörnet.
Markiehage, På Stora Markie invid Landsvägen och väster om Anderslöv har kungar, drottningar, riddare och annat besuttet folk härskat sedan 1300-talet. Nu regerar ätten Stiernblad på Stora Markie och i godsets ”sommarstuga” Markiehage, som ligger idylliskt vid Börringesjöns sydspets.
Gränssten (Anno 1691) mellan Tiveden och Fägremoo och Hovabron. Gränsstenen finns söder om gamla landsvägen, omedelbart nordöst om gamla landsvägsbron, ca 1 km nordöst om Hova. Stenens sydvästra sida. Gården bredvid heter Tivedsbrona. 10 mars 1945.
Vy från Lindome över Kyrkängen och Lindome kyrka, 1930-40-tal. Landsvägen i förgrunden är en del av den nordsydliga huvudvägen genom Halland, även kallad Pilgrimsvägen. Kyrkan låg vid denna väg. Idag breder bostadsområdet Kyrkängen ut sig på gärdena.
Livered 1:10 "Målarns" år 1980. Gård bildad som avstyckning från Livered 1:15 "Majas" på 1880-90-tal. Riven tidigt 2000-tal. Ladugården ses till vänster och boningshuset till höger. Landsvägen som ses nederst är Streteredsvägen. Relaterat motiv: A0953.
Landsvägen i Livered (nuvarande Streteredsvägen) år 1980. Gamla sträckningen vid "Majas" (Streteredsvägen 36). Där vägen går nu, låg tidigare en gammal lada som tillhörde gården "Livered 1:15". Vägen lades om på 1930-talet.
Sagered år 1980. Gamla Landsvägen vid nerfarten till Sagered, nu Streteredsvägen. Vägen går mot Lindome och omlades under 1930 - 40-talen. Muren till vänster hör till torpet "Fulltorp". Relaterat motiv: A1714.
Vy över Lugnet längs Statsbanan Malung-Vansbro, till vänster om järnvägsspåret går landsvägen mellan Vanbro och Malung. Vattendraget i bild är Västerdalälven och i bakgrunden längs med denna syns Lugnets grusgrop. På linjen mellan Nordanåker och Grimsåker.
Gammal järnvägsbro. Vid tullinge station går stora landsvägen på den gamla järnvägsbanken. Mitt för stationen finns en viadukt och i två av dess massiva stenar finns inhugget dels årtalet 1859, dels en kunglig krona.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.