I den snöiga trädgården bland de bara äppelträden har ett ungt brudpar valt att föreviga sin bröllopsdag. Fästfolket heter Magda Svensson och Mats Olivio Axelsson och bröllopet har de fått skynda på för redan till våren väntar de sitt första barn. Bruden är fortfarande hemmaboende, brukardotter i Djursdala, medan brudgummen har tjänst som bodbiträde hos handlare Österman i Strömsdal. Fotot är taget vintern 1916 vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna, rimligtvis den 20 februari då vigseln ägde rum.
Från 299 kr
Jungfru Lovisas gård och Spegelmakaregården. Båda husen är flyttade från Ågatan i Linköping. Fotografiet är taget vintern 1954-55. Dateringen är baserad på att i september 1954 var det fortfarande ställningar runt Jungfru Lovisas och våren 1955 påbörjades uppsättning av Sundbergska längan, där presenningshögen är. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Lasarettsbacken strax ovanför Lasarettsgatan och Sandbäcksgatan i Linköping. Bilden är från våren 1953. Byggnaden i bildens vänstra del hade adressen Sandbäcksgatan 3, den revs vintern 1989. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Astrid Friborg, bilåkande lantbrevbärare med mjölnare Tore Karlsson vid kvarnen i Petane. Tore Karlsson kvitterar ut pengar. Postlinjen, Klintehamn - Västergarn-Klintehamn, som omfattar en sträcka på 60,8 km, är en utpräglad sommargästlinje. Antalet hushåll sommartid är 500 mot 200 på vintern. Fru Friborg var tidigare poststationsföreståndare i Västergarn. Efter det att poststationen drogs in 1961 omskolades fru Friborg till lantbrevbärare. Som ambulerande postanstalt betjänar hon nu i stort sett samma postkunder som tidigare. Foton 10 - 11 augusti 1964.
Albin Holm efterträdde sin far som lantbrevbärare 1939, på linjen Vrigstad - Horveryd - Hjärtetorp - Gettersryd - Bjällebo - Virestorp - Porsamålen - Trismålen - Åkaköp - Vrigstad. Han körde turen varje dag oftast med moped eller cykel, på vintern med häst och kärra. Han pensionerades 1961. På bilden från 1945, tagen på gårdsplanen till hans hus, är han redo för sin tur. Hyresgästens son, Lars-Åke, får ta en "låtsastur" med hästen.
Fiskekapell timrat, panelklätt och rödmålat. Fristående klockställning. Rektangulär byggnad. Mycket rika vägg och takmålningar invändigt från 1719 av Roland Öberg. Bänkinredning 1771. (Ångermanlands äldsta fiskekapell); ; Ovanför kapellet syns \"isboa\". Under vintern hämtade Dahlens is från Bysjön och lade in den runt om inne i isboden, så fungerade den som ett kylskåp till långt in på sommaren. Där förvarades lax som han köpte upp.; Uppgifterna har lämnats vid besök 2004-10-22 av Birgitta Wedin.
'Fjälluggla, hona, på stenblock, närbild. :: :: Text på baksidan av fotot ''Fjällugglan rätt vanlig här vintern 1926-1927. Efter många års frånvaro (i större antal). Även under 1927-1928 förekom fågeln. 192?-1928 iakttages endast ett ex på Sigilskär. Flyttningsriktningen de få gånger fågeln kunde observeras under sträcket NW-SO, SO-NW (övre Märkut? Fyr i Ålands hav). Ugglorna vintertid i vår yttre skärgård skulle alltså höra hemma i svenska lappmarken.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
Ett gäng pojkar och män letar efter fynd i uppgrävda massor från vallgravarna vid Rumlaborg i Huskvarna 1932. Vallgravarna hade grävts ur vintern 1931 och sommaren 1932 grävdes ytterligare i den innersta vallgraven. Massorna kördes i skottkärror till en plats vid sidan av borgen där de gicks igenom. Stående är fil. stud Anders Lindahl och strax till höger om honom, tittandes in i kameran är fil. stud. Walter Fredriksson.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Längst t. h. Slitaget, byggdes omkring 1850 användes som virkesskjul. De runda träpelare ska ha varit utrangerade mastträn. Byggnaden är ca: 96 meter. Mitten: Skjul för förvaring av ekvirke. Skjul 13, 14, 15, ritades av överstelöjtnant-mekanikus Jonas Lindströmer. Byggnaderna uppfördes omkring sekelskiftet 1800. Längst t. v. Inventariekammare 2, uppfördes för förvaring av örlogsfartygens lösa inventarie då fartygen var avrustade för vintern.
Vintervy i Kållered, år 1984. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering i Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Vinter i Kållered Så tycks då äntligen vintern ha kommit till våra trakter. Många passade på att under veckoslutet njuta av det vackra vädret. Visserligen var det på sina håll ganska kallt men det kompenserades säkert av de vackra scener som spelades upp i naturen efter snöfallet."
Hästskjuts med barn, troligen Stretered. "Slädparti anordnades vintertid med Stretereds hästar. Här med hästar för vagntransporter. Sista gången detta förekom var vintern 42-43 då slädar anspändes med ardennerhästarna i jordbruket. När de åkande suttit upp på slädarna blev någon häst, som alla trodde var lugnet själv, jag tror det var Vanja, skrämd av facklorna och skenade iväg. En släde välte men ingen kom till skada. Jag Sune såg detta från rättarstugans fönster mot personalbyggnaden". Uppgiftslämnare Sune Ivarson.
Karlslund har likt andra fastigheter i Hejdegårdens östra delar burit skilda gatuadresser. Det flesta orsakat av Ekholmsvägens utläggning i området men även av andra fysiska förändringar. Vid fototillfället 1961 angavs för Karlslund Forshemsgatan 8. Tidigare och senare kan för samma fastighet nämnas Risbrinksvägen 6 och 32 samt Ekholmsvägen 13. Huset uppfördes redan år 1867 och kom efterhand att disponeras som så kallad arbetsinrättning och senare fattigvårdsinrättning och rätt och slätt fattighus för nödställda i S:t Lars församling. Efter fattighusepoken ändrades verksamheten till ålderdomshem. Huset revs vintern 1968-1969.
En vy från Linköping som kan kräva sin förklaring även för den som är väl förtrogen med staden. Utsikt från fastigheten S:t Larsgatan 31 med kameran riktad rakt österut. Således visar området närmast betraktaren den bakgård i kvarteret Doppingen som till vänster begränsas av varuhuset Tempo (nuv. H&M) utmed Nygatan. I blickfånget pågick i stunden någon festlighet vi inte närmare kan redogöra för. Men väl kylslaget för en karuselltur kan konstateras. På platsen för marknaden kom något längre fram i tiden att resas varuhuset Domus (nuv. Gränden). Notera gärna Ebenezerkyrkan bortom karusellen, förvånansvärt sällan avbildad. Vintern 1963.
Här ses den stora ladugårdens norrsida en tidig morgon när ljuset ligger på. Det skall vara den 20:e maj, men på åkern växer gröda, vilken knappast kan ha stått kvar över vintern. Är det fel datum? Närmast ligger ladan med lucka och ladport, därefter ses två av gödseldörrarna till fähusen, halmstacken döljer troligen den tredje dörren. Mot ladans gavel står en mängd trolar till bandtunar och annat virke. Det är typiskt att man ställde upp virke som man inte kunde lagra under tak på det här sättet. I bildens kant står en grenvedshög.
Linköpingsvy som inte nämnvärt förändrats sedan fotograf Didrik von Essen frös den vintern 1902. I blickfånget låg då som nu läroverkets unika gymnastikhus, uppfört 1880-81 efter ritningar av linköpingsingenjören Rudolf Ström med viss bearbetning av den från Stockholm verksamme arkitekten Axel Fredrik Nyström. Resultatet blev en stolt byggnad i en slags tegelrenässans med höga fönster och rik putsdekor. Över portalen ses ett medaljongporträtt av den svenska gymnastikens fader, Pehr Henrik Ling. Till höger skymtar Konsistoriehuset som även det ännu står kvar i oförändrat skick.
Moholmsbygden nr. 20, 1991. Cirka 100 meter väster från Svens torp Fallet låg Lotta Johansdotters lilla stuga. Lotta var syster till Sven, och född 1842. Stugan lär brodern Sven ha byggt åt Lotta. Stugan innehöll ett rum och ett litet kök. Taket på stugan var av torv. På senare tid hade några personer hjälpt Lotta, så hon fått liten kokspis och också kunde baka. Lotta gick som hjälp på Boda med tvätt, slakt och bakning. På vintern fick hon spinna ull. Hon skall ha haft en dotter, Maria, som lär ha emigrerat till Amerika. Stugan är borta nu sen många år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.