Miss Örebro 14 november 1966 En ung kvinna som blivit vald till Miss Örebro sitter på en säng med blommigt överkast. Kvinnan är klädd i en ljus, ärmlös blus, vit kjol med svart kant nedtill samt ett vit skärp runt midjan. Hon har svarta högklackade skor på fötterna. I öronen har hon örhängen i form av stora vita pärlor Hennes barn har på sig en vit pyjamas med figurer på. Barnet befinner sig i famnen på en kvinna som troligtvis är dess mormor. Den äldre kvinnan är klädd i vit, ärmlös klänning med förkläde över.
Från 299 kr
Luciafirandet 13 december 1966 En Lucia står tillsammans med ett antal tärnor vid ett bord i en skolmatsal. Lucian är klädd i vitt linne och har en Lucia- krona med ljus på huvudet. Runt halsen har hon ett halsband i form av ett hjärta med texten "Segrarinna i kampen om ljuskronan" på. Tärnorna är klädda i vita linnen med glitterkransar på huvudet och glitter runt liven. Lucian är i färd med att servera drycker i dricksglas till kvinnor som sitter ner vid borden. Män sitter också längre bort i bakgrunden.
'I förgrunden mindre träbåt invid berg. 1 man iklädd sydväst stående i båten bredvid masten. Uppe på berghällen 2 män iklädda hatt resp. mössa och 4 kvinnor varav 1 med sjalett och lång rock, 1 med hatt och lång klänning samt blombukett i handen. De övriga 2 med någon form av huvudbonad samt långa klänningar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder, en del ev. Kristineberg. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 8x8 cm står texten: ''Kristineberg negativ samt negativ av havsdjur.'
Ticka-kameran. Fickkamera, utförd som fickur med linsen placerad på uppdragsmekanismens plats, för 18 mm bred rullfilm i specialkassett. Bruksanvisning i förpackningen. Bildformat 15 x 22 mm, 25 exponeringar per kassett. Inställbar för moment och tid. Separat påstickssökare av brillianttyp. Objektivlocket skall vara påsatt när slutarfjädern spännes. En kassett oexponerad film isatt. Vidare medföljer en rulle framkallade negativ. Förnicklad kamera i form av ett fickur. Ur boken "Att se världen. Svensk fotografi under 175 år". Tekniska museets sista årsbok i serien Daedalus, 2016/2017. Årgång 84.
Två fyrsidiga stenkretsar, benämnda hussättningar, A10490 och A10484, som påträffades på gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Båda anläggningarna påminde till sin form av grundplanen till ett järnåldershus där stenarna var placerade ungefär som de takbärande stolparna i ett långhus. Båda hade varsitt brandlager motsvarande härdens placering i ett hus. Den större av dem var 12 meter lång och tre meter bred och bestod av sex par stenar. Den mindre var sex meter lång och drygt två meter bred och bestod av tre par stenar.
En skålgropshäll i sandsten som påträffades i kanten av en urnebrandgrop, A 30701, i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Hällen var 0,4 x 0,4 meter stor och hade en stor skålgrop mitt på. Skålgropen låg vänd neråt. Graven syntes som en rund mörkfärgning, ca 2 meter i diameter, där hällen låg mitt på. Under fanns två mindre hällar inkilade. Över hela graven fanns spridda brända ben men i den fanns även två bengömmor i form av en en bengrop och en urnebrandgrop. Ben från bengropen daterades till 430-570 e.Kr och ben från urnebrandgropen till 170-380 e.Kr. Dessa låg i en fragmentarisk kruka.
Flickskolans Konfirmander samt präst i Karlstad Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Konfirmander, samt präst i Karlstads Domkyrka. Fotografens ant: Holms Läroverkskonfirmander. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Konfirmander, samt Pastor Holm i Karlstad Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Förmodligen bryggeriets personal i någon form av avtackningsseremoni. Fotografens ant: Karlstads Bryggeri. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Pastor Nilsson med konfirmander i Karlstads Domkyrka. Under 400 år låg stadens kyrka där Stadshotellet nu ligger. Denna kyrka brann ner 1719 och en ny byggdes på Lagberget. Denna uppfördes av byggmästare Christian Haller från Sachsen och kunde invigas den 2 juli 1730. Ett kupoltorn byggdes till 1737. När nästan hela Karlstad brann 1865 drabbades också domkyrkan. Kyrkklockorna störtade ner och tornspiran föll på kyrktaket. Detta fattade eld och rasade in. Vid återuppbyggnaden fick Kyrktornet sin nuvarande form. Domkyrkan har renoverats senast 1998. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Föremålet till vänster är en samisk dosa i ben med ristad dekor föreställande band och en ren, oval form. Träbotten och ett lock som är förenat med dosan med ett flätat band av senor. Kan eventuellt ha använts för salt snarare än snus. Inköpt av Allan Jansson, Stockholm 1973. Föremålet till höger är en oval snusdosa av renhorn och läder med kupad botten och konkava sidor. Löst lock med tvinnad läderstropp. Zick-zack- och flätmönstrade bårder på lock och runt om, samt sydsamiskt flätmönster på lock och botten. Mönstren färgade med rödbrunt pulver från albark. Tillverkad av Sune Enoksson i Tärnaby 1974.
Kyrkan i Kånna uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredningen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes.
Kånna kyrka uppfördes troligen vid senare delen av 1100-talet. Den består av långhus med utbyggt vapenhus i väster och kor med absid i öster. Norr om koret finns en vidbyggd sakristia. Koret är daterat till 1174 och hörde troligen till en tidigare träkyrka på platsen. ´ Nyligen gjorda fynd pekar på att en stavkyrka har funnits på samma plats. Nuvarande långhus är daterat till 1180. Vid mitten av 1800-talet revs klockstapeln och kyrkan fick en tornhuv för klockorna. Kyrkan eldhärjades 1947. Vid restaureringsarbetet efter branden gjordes upptäckten att kyrkan ursprungligen varit dekorerad med kalkmålningar. Inredingen återställdes med delvis nya inventarier. 1964 revs tornhuven och kyrkans ursprungliga form återställdes. En ny tjärad klockstapel uppfördes.
De så kallade Gerlachska stallarna som fungerade som stallar med foder- och selkammare samt bostäder åt Hugo Gerlachs tjänstefolk. Byggnaden uppfördes 1887 i U-form med en artikulerad gesims under brokiga takfall med många takkupor och vällingklocka, i hörnet av Bäck- och Slottsgatorna. Till höger om huset ses grindpartiet in till trädgården. Järnvägen fick ny sträckning söderut 1920 och på bilden ses järnvägsbommen för Bäckgatan. Stallarna inreddes till lägenheter som beboddes fram till 1980-talet, men 1985 brann byggnaden ned. Fotografiet ingick i Lions "Julfemma 1984"; ett vykort med lottsedel för lotteri inom Lions Club Varberg (därav rastreringen). Bilden tagen mot nordost, kv Trädgården 11.
Brevkort, "Oskarström" daterat den 19 juli 1902. Motivet visar en vy över Nissan mot Skandinaviska Jutefabriken som kom igång 1890. I förgrunden ett bostadhus och vägen därifrån till en villabebyggelse, där ett nybygge pågår. Fabriken drev utvecklingen av Oskarström och uppförde Maredsskolan 1891 och arbetarbostäder i form av låg- och högkaserner (troligen tvåvåningsbyggnaderna som ses bortom fabriken). Kompetensen fick till hälften hämtas från utlandet, främst Tyskland, Polen och Sudetenland i nuvarande Tjeckien. År 1896 utökades tillverkningen med Oskarströms Linnefabrik som då tillverkade alla slags blekta och oblekta lin- och blångarner, samt blekta och oblekta linnevävnader. Bild 2 visar kortet med sin hälsning. (Se även bildnr F9161, F9162)
Monarks gengasdrivna lastbil. Den vanligaste formen av gengaskonvertering var, som här, att aggregatet monterades bakpå bilen, i form av en hög tunna där ved eller kol omvandlades till gengas. Även frontomonterade aggregat fanns, liksom sådana som drogs på släp efter bilen. Först fyllde man ”tanken” med ved eller kol. Sedan tändes brasan med hjälp av en fläkt som skapade drag. Man väntade tills temperaturen blev hög nog för pyrolysen att komma igång, vilket krävdes för att starta motorn. Kolmonoxid är den aktiva delen av gengas och den är extremt giftig.
Pensionärslunchen, 3 mars 1966 På bilden centralt syns det en äldre dam och en äldre herre vid ett matbord på en restaurang. Damen har glasögon på sig och hon är klädd i klänning med en brosch i form av en blomma på. Herren bredvid henne är klädd i en mörk kostym, en ljus skjorta med slips. Han har en borstliknande mustasch. Ytterligare en herre sitter till höger i bild. I bakgrunden skymtar serveringsdisken med glas, koppar och fat i montrar. På bordet ligger en rutig duk. Där finns också tillbringare med mjölk, glas med mjölk i samt tallrikar fyllda med mat, knivar och gafflar. Pensionärerna är i full färd med att äta.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.