Gävle Stads Gasverk, 20 mars 1946. Gasmästare Simpson. Det första gasverket byggdes 1861 för att förse Gävle med gatubelysning och innerbelysning i offentliga lokaler. Gasljus användes sällan i hemmen, där fotogenlampan användes till att elektriciteten slog igenom på 1900-talet. Gävle använde gaslyktor för gatubelysning ända fram till andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns det drygt 1100 gaslyktor i Gävle. Gasverket leverrerade gas fram till 1966 då produktionen lades ned på grund av dålig lönsamhet.
Från 299 kr
Flygfoto över Egnahemsområdet, Olshammar, Aspabruk. Bilden tagen för vykort. Förlag: Aspa Konsumtionsförening, Aspabruk. Kompletterande uppgifter: I övre kanten på bilden, något till höger, finns i skogskanten en ljus byggnad. Det är ett bussgarage. Framför garaget ligger ett mörkare bostadshus (rödmålat) med två skorstenar. Framför, uppåt på bilden, något till höger, ligger en lägre, ljus byggnad med två fönster och mörkt tak. Det är ett garage som försvaret byggde under andra världskriget.
'Bildtext: ''Kyrkostallarna i Rättvik.'' :: Vy med ett antal små timrade stugor på rad, de så kallade kyrkostallarna. :: :: (Kyrkostallar är små stallbyggnader där man ställde in sina hästar när man var på gudstjänst. Dessa finns kvar på denna platsen än idag men färre eftersom många revs under andra världskriget./ Lennart Edvardsson, Bildarkivet, Rättvik. 2007-11-26) :: :: Ingår i serie med fotonr. 5232:1-8. Se även fotonr. 5223:1-13, 5231:1-12 och 5234:1-12.'
Fotoalbum innehållande bilder från den första tvååriga stridsvagnskursen vid Göta livgardes stridsvagnsbataljon år 1928-1930. I fotoalbumet förekommer följande fyra namngivna elever; kapten Gösta Bratt Hallands regemente I 16, löjtnant Erik de Mare Dalregementet I 13, löjtnant Per Kellin Södermanlands regemente I 10 och löjtnant Gunnar Asklin Bohusläns regemente I 17. Bland avbildare personer finns även ett antal besökande tysk officerare, därbland major Heinz Guderian som under andra världskriget var en av Tysklands främsta pansargeneraler.
Fartyget MS Gripsholm tillhörde Svenska Amerikalinjen och sjösattes 1925. Originalmaskineriet fanns kvar genom hela hennes användningstid. Hon var det första transatlantiska maskinfartyget. Hon gjorde den första resan i Svenska Amerikalinjens historia, från Göteborg till Medelhavet den första februari 1927. Under sin tid hos SAL bar hon totalt 321,213 transatlantiska passagerare och 23,551 kryssningspassagerare. Under andra världskriget tjänstgjorde Gripsholm som hemskickande skepp och gjorde 33 resor för att utbyta cirka 30000 krigsfångar, diplomater, kvinnor och barn mellan de krigande länderna.
Norska fullriggaren Christian Radich. Sjösattes 1937. Fick sitt namn efter Christian Radich, som testamenterade 90 000 norska kronor för byggandet av ett nytt skolskepp. Hon gjorde 1939 en resa till världsutställningen i New York. Under andra världskriget beslagtogs hon av den tyska krigsmakten och användes som depå för ubåtar. Hon sänktes i Kiel under krigets slutskede, men bärgades och återupprustades till ett värde av 70 000 engelska pund. 1947 seglade hon åter. Hemmahamn i Oslo Christian Radich
Platsen för gamla Lackarebäcks gård rakt fram till höger i bild. Bilden är tagen från Safjället över Lackarebäck småindustri och företagspark. Lackarebäcks gård hade en stor trädgård. Området blev platsen för flera trädgårdsmästerier som anlades vid 1900-talets början. Efter andra världskriget omvandlades området från jordbrukskaraktär till bebyggelse av småindustrier. Trädgårdarna är ett minne blott. Den enda kvarvarande äldre byggnaden är ett vitt bostadshus, det ligger idag bakom de moderna kontorsbyggnaderna.
Museifartyget Pommern 1903: Gick hon av stapeln vid varvet J. Reid & Co i Glasgow och fick namnet MNEME som är en förkortninga av Mnemosne, minnets gudinna i den grekiska mytologin. Beställare var rederiet B. Wencke & Söhne i Hamburg 1906: Bytte hon ägare två gånger. Först till Reederei -A.-G von 1896 och 10 månader senare till Reederei F. Laeisz, båda från Hamburg. Som brukligt var i det senare döptes hon om till ett P-namn, POMMERN, och seglade för detta rederi till första världskrigets slut. 1923: Efter första världskrigets slut delades den tyska handelsflottan mellan segermakterna varvid Grekland erhöll POMMERN som krigsskadestånd. Den åländske redaren Gustaf Erikson fick reda på att hon låg i Delfiz i Holland till salu. Han sände en kontrollant för att se på fartyget och ägarbytet var ett faktum. POMMERN hamnade under finsk flagg. 1939: POMMERN gör sin sista resa från Hull i England till Mariehamn och hinner hem innan andra världskriget bryter ut. I Mariehamn blir hon liggande nästan hela kriget. 1944: Hon bogseras till Stockholm för att bli spannmålsmagasin 1945: Efter freden mellan Finland och Ryssland bogserades hon till Åbo där lasten lossades varefter hon bogseras hem till Mariehamn igen. 1947: Gustaf Erikson avlider. POMMERN är till salu, men är gammal och sliten och kräver dyra repartioner för att kunna segla, dessutom börjar segelfartygens era vara förbi. 1952/ 1953: Edgar Erikson och systern Eva Hohentahl beslutar att donera fartyget till Mariehamns stad. 1984: Beslöts att gamla sk Cap Hornare skulle sy ett nytt segel till fartyget för att dokumentera segelsömmarhantverket. POMMERNS SEGELSÖMMARE var ett faktum. 1999: Ett segel blev flera. Ett komplett segelställ om 28 segel överlämnades till Mariehamns stad från stolta segelsömmare. 2003 POMMERN fyllde 100 år.
luftbevakning, kasern, stall, kontor, byggnad, tryckeri, smedja, garage, förråd, inventering, kulturmiljövård, restaurang
fartyg, hamn
Degerfors 848
Örebro
Örebro slott
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.