Huset i Widebergska gården sett från söder. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Från 299 kr
En fontän i mittersta delen i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Vy över Övraby kyrkoruin sedd från nordost. En bod står vid ruinens bortre kant och där står en man och arbetar. Bilden är sannolikt tagen när ruinen grävdes ut av arkeologer i mitten av 1930-talet. Arbetet leddes av landsantikvarie Erik Salvén. 1978 utfördes en utgrävning av arkeolog Jan-Erik Augustsson. Platsen ligger ovanför forsen vid Slottsmöllan i Halmstad, nära stadsdelen Kärleken. Övraby var föregångaren till dagens Halmstad. Innanför kyrkoruinens stenmurarna hittades rester av gropar efter halvmetertjocka stolpar, vilket tyder på att här uppfördes en stavkyrka redan på 1000-talet. Dess namn ska då har varit Maria kyrka. Stenkyrkan byggdes alltså sedan exakt på samma plats som träkyrkan, senast år 1160. År 1320 anlades vid Nissans mynning, i ett sankområde på gården Broktorps mark, den bebyggelse som utvecklats till dagens Halmstad. Det "gamla Halmstad" kom då att kallas Övraby, den övre byn, och kyrkan där blev enligt katolsk sed moderkyrka för de nya kyrkor som kom att uppföras i den nya befästa staden Broktorp-Halmstad. År 1563 brändes Övraby och dess kyrka ner av Svenska armén, men kyrkklockan infördes till Nikolai kyrka i Halmstad. (Se även bildnr F9230)
Anderstorp i Lindome, ca 1900. Detta är den s k gamla "byggningen" som låg vid bron. Stolparna som syns t.v är en port som leder till gamla fabriken vilken ligger strax intill ån. "Byggningen" var i 3 vån. Det var 17 rum i varje våning. Från början var det meningen att de skulle upplåtas för flickor, men efter hand gifte de sig och hela familjen fick bo i detta enda rum. Köket måste delas av många och det fanns bara en öppen spis. Varje husmor måste ha sin egen brandring att laga mat på. Det kunde hända att upptill sju kvinnor åt gången måste samsas vid spisen och mestadels var sämjan god. De som hade en brandring längst in brände sig. Det blev påfrestande med trätor som följd. I huset fanns ett par 2-rumslägenheter med kök. Omkring 135 personer bodde i byggningen. Barnen fick börja arbeta på fabriken när de var 12 år. Dagen började kl. 6 och först kl. 18 upphörde arbetet. Det var hårt att stå instängda i så många timmar för liten lön. En fullgod arbetare, en karl, hade 7:50 kr i veckan.
Arbete i hyttan på Strömbergshyttan. "Göran Strömgren (t.v.), Claes Göran håller post". Hålla post innebär att forma mindre glasbubblor åt glasblåsarna, vilka de använder för att fånga an ytterligare glas på, exempelvis vid tillverkning av tumblers.
Fotot visar fr.v. Elsa Hendriksson, Anna-Stina Andersson, Ester Larsson och Astrid Johansson. I arbete vid Erico skofabrik, året är 1975. Fabriken upphörde sommaren 1975. Uppgifter fr. A-S Andersson.
Fotot visar Anna-Stina Andersson i arbete vid Sko AB Falken, året är 1978. Hon började arbeta på denna fabrik 1975 och slutade den 31 oktober 1991, då företaget upphörde med sin verksamhet i Falkenberg.
Del av matsalen vid Gävle Stads Arbetsstuga för barn Nr 2, på Södra Kungsgatan 31 i Gävle. Arbetsstugor inrättades för att håll främst fattigare barn sysselsatta med nyttigt arbete efter skoldagens slut.
Elevarbeten från Gävle Stads Arbetsstuga för barn Nr 2, på Södra Kungsgatan 31 i Gävle. Arbetsstugor inrättades för att håll främst fattigare barn sysselsatta med nyttigt arbete efter skoldagens slut.
Malfors kraftverk. Vattenväg. Arbete med fördämningen intill tegelbruket, i samband med kraftstationsbygget vid Malfors. I bakgrunden till vänster skymtar hörnet på disponentvillans bod vid Ljungs tegelbruk samt Ljungs kyrka.
Militäre flygaren Nils Olof Sefeldt (Svensson) vid flygplan Sk 11 märkt F 5 - 20 inför flygning den 24 augusti 1936. En flygtekniker i arbete med flygplanet. Text vid foto: "Före och efter katastrofen den 24 aug. 1936."
Del av ryggstycke till en bänk av ek; nederländskt arbete från 1500-talets förra hälft. Efter Ysendijck. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Västra skulpterat överstycke av sansten, trolingen del av en spisel i lusthusanläggningen på Vallen. Foto:N.L 1957. Troligen fransk arbete. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Interiör från Östergötlands museums konserveringsatelje 1964. Bilden visar far och son Bengtsson i arbete. I förgrunden Bertil Bengtsson som behandlar Madonnan med barnet från Järstad kyrka. I bakgrunden synar Jörgen Bengtsson altartavlan från Vikingstad kyrka.
Stenarbetaren med mera Karl Roos har stannat upp för en snabb bild av den fotointresserade sonen Holger. Med unikabox och matpaket i händerna var han antagligen på väg till arbete för en tid.
Porträtt av Augusta Pettersson, född Hagstedt. Gift med handlare Carl Leonard Pettersson. Efter att ha blivit änka 1899 titulerades hon modist vars arbete hon delade med sin dotter Signe Alfhild.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.