AB Svenska Rakklinga. Den 17 mars 1942. Swings rakblad tillverkades av Swing Ltd AB, grundat 1923 som AB Svensk Rakklinga. Emil Zeidlitz startade år 1914 rakbladsfabriken i Sandviken, Sveriges första, 1923 flyttade till Gävle. Swing var först med det rostfria rakbladet i Sverige, där tillverkades även rakapparater under namnet Swing. Firman hade cirka 100 anställda under 1940-talet. Kring årsskiftet 1952-1953 flyttade företaget tillbaka till Sandviken.
Från 299 kr
Uppslag ur facsimil av Sveriges första inkunabel Dialogus Creaturarum Optime Moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal) som trycktes av Johann Snell 1483 i Stockholm. . De äldsta böckerna i det moderna boktryckeriets historia kallas inkunabler, från latinets incunabula, 'ursprung'. De trycktes i senare hälften av 1400-talet i små upplagor. Boktryckaren har för hand målat anfanger och särskilda "illuminatörer" anlitades för illustrationer. I Sverige finns det 15 inkunabler dokumenterade och endast två på svenska språket. Sammanlagt ett hundratal exemplar finns bevarade av dessa svenska inkunabler.
Stationen öppnad 1928 med en- och enhalvvånings stationshus i trä, sammanbyggt med godsmagasinet. Nu för tiden är den säsongstation. Motorvagn SJ Y1 1343. Y1 är en dieseldriven motorvagn som byggdes enligt Italiensk- Fiat licens i Sverige av Kalmar Verkstad. Motorvagnen trafikerade på Inlandsbanan och är exteriört målad i inlandsbanans färgsättning. "Pizzaracer" finns kvar i originalutförande på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle. Den andra vagnen är SJ Y1 1305, den tillverkades i Italien av Fiat i slutet av 1970-talet.
Jubileumsutställningen. Kronprins Gustaf Adolf på väg nerför stora trappan i Smålands museum, tillsammans med landsantikvarie Jan Erik Anderbjörk. Bakom dem syns dåv. biskopen i Växjö, Yngve Brilioth. Kronprins Gustaf (VI) Adolf (1882-1973), reg. 1950-1973. Jan Erik Anderbjörk (1910-1991), landsantikvarie 1940-1975. Yngve Brilioth (1891-1959), biskop i Växjö 1938-1950, ärkebiskop 1950-1958. Källor: Sveriges Dödbok 1947-2003, m.m. (AB)
Sömmerskor arbetar i sömnadssalen på fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Sömmerska i sömnadssalen på fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Stickmaskiner i rad, kallas Kettenstolar stickar 1000 varv per min, nylonväv på 2 m, bredd. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Stickmaskiner i rad, kallas Kettenstolar stickar 1000 varv per min, nylonväv på 2 m, bredd. Med arbetare. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Rydal
Östra Torp 28:1
Smygehuk
Stora Kil 103:1
Stora Kil 51:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.