Hemsö kyrka från nordlig riktning. Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Från 299 kr
Hemsö kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Flerbostadshus uppfört 1914 i två våningar på Slottsgatan 12 i kv Matrosen, sammanbyggt med grannhuset. Plåttaket ser skinande nytt ut och har en något ovanlig utformning: plant brutet med branta takfall (se även byggmästarens hus på Slottsgatan 15 bildnr VMA11716 D33). Det medger största möjliga rumsyta med god takhöjd även på vindsvåningen, som förses med ljus från runda takfönster (lukarner) och två frontespiser. Över entrén sitter en balkong med elektrisk fasadbelysing, trots att lyktstolpen står precis intill. Intill flaggstångsfästet angör elledningarna huset.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö.; Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Interiörbild av Rydöbruks kapell som ligger på en höjd ovanför Nissan, lite utanför samhället. Korparti med altare, altartavla av Erik Olson och predikstol med fyra evangelister tillverkad av Walter Bengtsson. Rydöbruks kapell är uppfört 1957-1958 efter att kapellet från 1922 på platsen brann ner till grunden den 10 april 1957. Endast klockstapeln från 1925 klarade sig undan elden. Exteriören byggdes upp exakt som den gamla utifrån originalritningarna av Karl Martin Westerberg. För den nya interiören fanns redan ritningar, som upprättats 1954 inför en tilltänkt renovering.
Interiör från Varbergs Ångkraftverk med manövertavlan för kraftstationen i bakgrunden. På skrivbordet finns två fasningsdon, avsedda att pluggas in i uttag på kontrolltavlan när kraftverket ska kopplas in på nätet. Detta kraftverk byggdes i Varbergs hamn 1908 för att säkerställa energitillgången även vid lågt vattenflöde i Ätran, där Yngeredsfors Kraft AB uppfört en kraftstation året innan. De fyra männen i kubb är fr v: herr Lundgren från AB de Lavals Ångturbin, herr Lundberg från Yngeredsfros Kraft AB vid telegrafen, en okänd man samt herr Östlund från ASEA. (Se även bildnr MR2_980)
Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 .Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda . Sträckan Liljeholmen - Nyboda till kom sedan stambanans nya sträckning över Årstabron tagits i bruk 1929.11.06
Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 (SJ 1931), sid 325. Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda . Sträckan Liljeholmen - Nyboda till kom sedan stambanans nya sträckning över Årstabron tagits i bruk 1929.11.06
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. I "vär´t", det hus som förut stod där det här synliga övre ljusa huset är uppfört, bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Vy från Vartofta med Ålleberg skymtande i bakgrunden. Till vänster den ännu inte helt iordningställda nya skolbyggnaden. De andra husen som syns går under beteckningen "Sandtorp" och längst till höger kan man ana gaveln av den gamla småskolan, ett s.k. "Gjutehus". Mannen som skördar är Karl Svensson Nolgården. Vid denna sida av landsvägen (norra) fanns från infarten från Slöta räknat endast en liten röd stuga "Mariannelund", nu också då skolan. Skolan invigdes februari 1927. Lite längre fram på samma sida 50-talet meter från landsvägen fanns Karl Bergmans mejeri uppfört i början av 20-talet. Fotot är med all sannolikhet taget hösten 1926.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.