Arboga station vid Centrumleden. Resecentrum. Ett tåg kommer in på perrongen. Utanför järnvägsstationen ligger parkeringsplatser för bilar och hållplatser för bussar. Till vänster ses idrottsanläggningen Sturehallen och Sturevallen. På andra sidan järnvägen ligger äldreboendet Trädgården. Bakom de höga träden skymtar Högskolecentrum.
Från 299 kr
Handelsministern är på besök på Arboga Maskiner. Från vänster: Olle Göransson, Kjell-Olov Feldt (handelsminister) och Göte Wahlfeldt på Arboga Maskiner. I bakgrunden ses järnvägen och Albin Rapps Konfektionsfabrik.
Bostadshus på Lerbäcksängen bakom Kullagärde i Spannarp - järnvägen går emellan. Till vänster fanns även en banvaktstuga som beboddes av två gamla damer som var sömmerskor. De gick alltid längs järnvägen till Fastarp för att handla. Tågen var inga större problem - längs landsvägen vågade de inte gå. Troligen är det takhörnan till banvaktstugan som skymtar på bild E7580. Här finns en bro (stenvalv) över Lerbäcken - gamla landsvägen - i gott skick. Uppgiftslämnare Inge Svensson, Lövagård, Tvååker, 1999.
Bäckgatan mot öster, innan järnvägen 1920 fick sin rakare sträckning söderut. Första huset t v, var först hyreshus i början på 1900-talet och kallades Hedinska huset. Därefter hade en herr Silvander matservering där, som revs när järnvägen anlades där. Andra huset är Gerlachska stallarna och därefter bostadshuset från 1891 (revs 1977). Huset som skymtar t h är Missionskyrkan. I förgrunden ses trädgården till fastigheten Fästningsgatan 3 som togs ned på 1960-talet.
Män, hästar och vagnar på banvallen i Lindome, 1920-tal. Den första järnvägen gick väster om Sagsjön. När man anlade banvallen sjönk väldigt mycket makadam ner i sjön. Ett tåg stod på banvallen när denna började glida, men tåget gick aldrig ner i sjön utan kunde tuffa förbi. Banvallen var alltså på glid, men några tåg har aldrig försvunnit i vattnet. Efter det lades järnvägen över Sagsjön istället. Man bröt sten i Kållered där Makadambolaget nu ligger. På så sätt kom Makadambolaget till.
gruppbild, järnvägare
Gnesta
Nu uppställd vid SJ:s verkstad i Köping. Bilderna tagna i Köping den 8/9 1953. KUJ, står för Köping - Uttersbergs järnväg. Köping-Uttersbergs Järnväg, KUJ, kom till för att effektivisera transporterna från de många bruken i Hedströmsdalen och på angränsande orter till Köpings hamn - samma transporter som järnvägen användes till i ett drygt sekel fram till nedläggningen. Genom detta bygge kom trakten att också i jämförelse med det övriga landet få järnväg jämförelsevis tidigt, bara tio år efter att de första personförande banorna med lokdragna tåg öppnats. När järnvägen invigdes 1866 hade diskussionerna om den också pågått i mer än tio år och åtskilliga gånger komplicerats av uteblivna statslån och hänsyn till andra planerade järnvägar. De ursprungliga planerna gällde en normalspårig bana, men som det är bekant kom järnvägen sedermera att byggas med den udda spårvidden 1093 mm.
Vy vid Räcktjärv station. Håll- och mötesplats, öppnad 1910 12-01. Bispår till Räktjärvs hamn . Från Räktjärv station gick ursprungligen en ca kilometerlång sidobana åt norr till Räktjärvsänden vid sjön Räktjärv. Vid Räktjärvsänden fanns hamn och en mindre expeditionsbyggnad med godsbod och väntrum. Ångbåtstrafik var anordnad mellan Räktjärvsänden och Överkalix i samtrafik med järnvägen under den isfria tiden av året."Trafiken upphörde efter ett fåtal år i och med att landsväg byggdes till Överkalix. Räktjärv förlorade sin kontakt med järnvägen genom en linjeomläggning 1986. Med början vid km 1225,3 drogs den nya linjen i en rakare och 1300 m kortare sträckning söder om den gamla." Enligt www.banvakt.se
VINTERVY. Hamnkanalen grävdes på 1870-talet mellan Hamntorget och järrnvägen. Vid torget byggdes en brygga där man sålde fisk. Torget kom därför också att kallas Fisktorget. På Hamntorget såldes annars livsmedel, kreatur, hantverk, trädgårdsprodukter, ved m m. Kanalen lades igen på 1950-talet när järnvägen behövde bygga fler spår. I fonden Isaac Westergren & Co:s magasin. (Bilden fanns med på utställningen år 2000).
Stationen öppnad 1885 med ett större stationshus.Ett nytt stationshus byggdes 1956 som var ett envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan utan bostadslägenhet. 1957 revs det gamla stationshuset samtidigt som man rev godsmagasinet. Stationshuset från 1956 köpes 1975 när järnvägen försvann. I stationshuset finns numera affären "VillaGimle antik & nostalgi".
Ruda-Älghults järnväg var en smalspårig järnväg mellan Ruda i Kalmar län och Älghult i Kronobergs län. Den öppnades för trafik etappvis mellan 1922 och 1923 och den reguljära trafiken upphörde 1963, men järnvägen användes fram till 1967 för fordonstransporter mellan de kvarvarande smalspårsjärnvägarna i Småland.
"Hamnparti" från Varberg. Hamnmagasinet till vänster uppfördes 1874. Det större fartyget längst ute i hamnen t h är ångbåten Neptun från Halmstad, som även har segel, som fraktade sten, kol, koks och styckegods. Traden var Göteborg-Lübeck. På kajen ligger räls för godsvagnarna; Järnvägen Varberg-Borås ingivdes 1880.
Vy över Falkenberg med järnvägen från 1886 i förgrunden och den gamla stenbron i bildens mitt. Bilden ingick i den av Albert Sandklef på Museet i Varberg ordnade pristävlingen om gamla hallandsbilder. (En del publicerade i boken ""Från fars till farfars tid - en bokfilm om Halland"", Utgiven 1961). Se anm. 1800-tal.
Vykort där någon har antecknat "Rydö". En liten byggnad i nationalromantisk stil med med två takkupor, smått spröjsade fönster upptill och överkragande ovanvåning invid järnvägen. Möjligen är det en banvaktarstuga eftersom man ser en järnvägssemafor i bild. Till höger står en vattenpump. På höjden ovanför huset syns en liten gavel, eller del av ett hus, med ett spröjsat runt fönster upptill.
Utsikt från fästningen mot öster med del av Platsarna till höger i bild och i bakgrunden Agrells kvarn. I förgrunden går järnvägen söderut mot Falkenberg (ursprungligen Mellersta Hallands järnväg). Till vänster i bild syns Gerlachska huset och stallarna, med den breda Bäckgatan på högra sidan om fastigheten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.