Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
Från 299 kr
Velamsund. Nämns första gången 1288 då konung Magnus donerade gården till Sankta Klara kloster i Stockholm. 1726 anlades en stenbyggnad av arvingar till bryggaren Anders Berg. 1821 köpte generalmajor Louis de Champs godset och uppförde bränneri med 2 brännvinspannor av 90 kannors rymd dvs. 235 liter. År 1828 inköptes Velamsund av Karl IV Johan och 1848 såde Oscar I till friherre von Höpken. 1880 såldes gården till grosshandlare Emil Egnell som gjorde gården till en mönstergård med 70 kor. Man odlade vin på berget öster om gården och hade ett rikt sommargästliv i långa raden längor av småstugor vid västra stranden. Gården hade egen ångbåt som gick på Stockholm. 1917 övergick gården till ingenjör Fritz Egnell. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Karl XV - 1859-1872
Gruppfoto på kaserngården Stamskolorna 1925-26 Se numrering på bild 2: 7. Evert Lund. Blev förvaltare vid I 13 8. Ulf Larsson. Fanjunkare i I 10 reserv. Chaufför vid Arméstaben 18. Furir Gustaf Eklöf. Fanjunkare vid Arméns underofficersskola -- AUS 19. Furir Ivar Borg. Fanjunkare vid I 18 20. Furir Ivar Michaelsson. Fanjunkare I 4 21. Sergeant Nilsson 22. Fänrik Per Kellin. General och Rikshemvärnschef 23. Löjtnant Alrek Sundström 24. Kapten Carl Ragnar Sterky. Kompanichef 25. Löjtnant Malcolm Frithz 26. Löjtnant Gösta Klettner 27. Fanjunkare Carl Johan Falk. Löjtnants avsked 28. Sergeant Knut Johansson. Förvaltare och kommunalpolitiker 29. Sergeant Aldor Leijon. Fanjunkare på I 14 30. Furir Axel Branting. Fanjunkare i I 10 reserv 31. Indelt soldat Ekström. Dagkorpral 38. Algot Öhlin. Telereparatör 41. Volontär Jonsson. Fanjunkare i reserven 43. Eric Nord. Förrådsförman 44. Jonas Ensjö. Signalfurir. Polis i Eskilstuna 47. "15-Pelle" Pettersson. Senare kapten Pernler, I 8 48. W Axelsson. Fanjunkare i reserven. Fjärdingsman i Gottröra 54. Bertil Lindblad. Fanjunkare i reserven på P 1. 56. Lindström. Fanjunkare i reserven. 59. Ernst Bergman. Förvaltare 62. O Nyberg. Löjtnant på I 13 63. L Ek 67. B Olsson. Chaufför vid IV. Milostaben 68. E Pettersson. Sjukvårdare 71. Hugo Landin. Vaktmästare i Försvarsstaben 73. Erik Jansson. Namnbyte till Järhammer. Fanjunkare i reserven. 75. Sandell 76. Hallberg. Järvägstjänsteman i Västerås 79. Hugo Karén. Fanjunkare i reserven. Byrådirektör i Försvarets anställningsbyrå.
Gustav III - 1771-1792
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.