I Östergötlands museums uppgift att dokumentera förändringar i länets fysiska miljö besökte antikvarien denna höstdag 1970 området Tornby norr om Linköping. Här planerades för stadens nya handelsområde och merparten av den befintliga bebyggelsen var beslutad att rivas. Bland dessa ladugården till Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård).
Från 299 kr
Norra delarna av området Råberga ger ännu ett oreglerat intryck med ytor som rimligtvis inte förbises av stadens planerare. Råtorpsgatan är ett exempel på stråk där tomt efter tomt lämnats utan hus. Bilden visar Råtorpsgatan 12 (Hagalund) som fotoåret 1970 var rivningsbeslutat. Fastigheten kom vidare att ge namn till Hagalundsgatan i området.
Utkantsområdet Tomteboda i Linköping var framvuxet på vardera sida om stambanans sträckning i stadens östra sida. Ytan norr om järnvägen utraderades vid 1960-talet för att ge plats för Ljungstedtska skolan. Området söder därom bestod i ytterligare tiotalet år. Här miljön vid Tomtegränd 6. Foto 1970.
Följande text från Förslag till bevarandeplan 2. På stg. 886, f.d. del av inäga 196 på s.k. Sumpalycken, uppfördes 1865 "Stadens Folkskole- Byggnad" (brf) som användes för skol- ändamål till 1925, då den uppläts " för drätselkammarens behov" (sfme). Byggnaden revs juli 1971 i samband med nybyggnaden av flerbostadshuset. På skolhustomten har även funnits ett uthus av trä, som 1898 ersattes med ett nytt (bnd).
Bokhandlare Assar Ekström inflyttade till Linköping från Lund 1882 för att ta över stadens mest välrenommerade bokhandel. Sahlströms hade varit i välmåga funktion sedan 1839 och grundaren Peter Mathias varit död sedan 1863, men namnet bar ännu värde och skulle så göra in i vår egen tid. Till en början drev Ekström bokhandeln i kompanjonskap med Robert Wilhelm Stahre. Foto 1891.
Gåsatorget i förgrunden av bilden utgör den södra och mindre delen av stadens äldsta torg. Detta redovisas på den äldsta kända kartan över Falkenberg från omkring 1650 som en öppen plats söder om S:t Laurentii kyrka, vilken i en "Eijendomss beskriffuellsse" 1668 benämns "thorffued".
Rådhustorget tillkom 1760 i samband med uppförande av ett nytt rådhus av trä på "den så kallade Tolfwers plats.... hvarest äfwen är tillfälle få ett wackert Torg". Torgplatsen utökades efter 1841 års brand ("Stadens Nya Torg"). Rådhuset byggdes år 1826, om- och tillbyggnad 1913. Byggherre var Falkenbergs stad.
Falkenbergsrevyn vid nyår är en institution i stadens nöjesliv. Man har vunnit flera priser i Revy-SM, både nummermässigt och för bäst regi. År 2006 var titeln på den nionde revyn Blåsningen. Rekord med 58 föreställningar och 23 000 besökare. När den sändes i SVT1 hade den 1,2 miljoner tittare.
Kakelugnen bild 2-4 finns idag på Hembygdsmuseet. Enligt Ernst Walerius, Pottmakare...... har kakelugnsmakare Gustav Stenberg själv satt upp den i sin fastighet S:t Lars kyrkogata 4. Gården brann omkring 1935, ugnen räddades till stadens museum. Skafferingarna är utförd av Julius Stehn (1875-1908), sedemera kustroddare i Falkenberg. Se även Kakelugnar, Kulturen 1951.
Tegnérfesten 7 september 1926, i samband med avtäckandet av Tegnérstoden vid dåv. stifts- och landsbiblioteket (numera Karolinerhuset). Landshövding August Beskow i talarstolen. Till vänster syns en del av stadens honoratiores, i dörröppningen syns arkitekten m.m. Paul Boberg. Till höger skymtar en fanborg med studenter, tillsammans med några nyfikna skolpojkar.
Jordan Andersson i Linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé omkring år 1885. Från 1871 i tjänst som adjunkt och sedermera lektor i modersmål och historia vid stadens läroverk. Enligt uppgift även i befattning som folkskoleinspektör. Avliden som ogift sommaren 1887 under vistelse i sin födelsebygd Blomskog i Värmland. Efter tillstånd begraven där den sista juli.
När Västmanlandsbördige Frans Ivar Bohnsack porträtterades omkring 1865 var han sedan en tid stationerad som läkare i Motala. Från 1861 som distriktläkare och från 1863 och dryga 20 år framledes som stadens stadsläkare. Vid mitten av 1880-talet även parallellt i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1872 gift med Sofia Lovisa Lundberg.
Av 159 registrerade avlidna i Linköpings domkyrkoförsamling år 1871 diagnostiserades drygt var tredje med någon form av lungsjukdom. Magnus Gottfrid Davidssons korta liv ändades i början av november orsakat av lungsot i kombination med tarmsår. Som son till stadens skomakaremästare hade han tills dess fått studera och hade vid sin död precis erbjudits en tjänst som vice läroverksadjunkt. Här porträtterad 1869.
Falkenbergs järnvägsstation. Stationen tillkom i samband med Mellersta Hallands järnväg som invigdes 1886 och gick mellan Varberg-Halmstad. På perrongen står sex män som ser ut att vara uniformerade såsom stationspersonal. I modern tid har järnvägen dragits öster om stadens centrum och sträckan med ny station invigdes 15 juni 2008.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.