En keramikskärva med stämpelintryck påträffad vid en arkeologisk undersökning i Rökinge på Visingsö. Tillsammans hittades 33 bitar från samma kärl. Färgen var rödbrun till gulbrun och den hade glättad utsida. Leran var magrad med granit. Bland fynden fanns två bitar som hade dekor varav den ena, biten på bilden, var en mynningsbit. Keramiken daterades till senneolitikum.
Från 299 kr
Fiskafänget har uppenbarligen varit lyckat! Hallsarve Thomas Nilsson, 75 år, sitter till synes ganska obekvämt och skär till fisken på en lös bräda liggande i knäet. Riktigt vad han gör med fisken är svårt att se. Troligen flår han av det hårda skinnet och tar ur inälvorna, för att sedan steka dem hela. Bredvid sig har han både moderna spann, ett äldre laggat kärl och längst t v en strandkorg.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 04 korridor 0421 rum 0429. Kärl för P96 T2. Ingår i uppsamlingssystem för spillvatten. Installlationer: P88, P90, P91, P92, P96, P200, P205, P248, samt P250. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Bilden visar delar av en tjärtunna som huggits itu (man ser tydligt spåren efter yxans hugg i överkant) och därefter använts som en tjärbytta. Det fanns spår av tjära i botten. Har ursprungligen utgjort en hel tunna, som man tydligt kunde se hade delats grovt med en yxa. Antagligen en tjärtunna som återanvänts som ett kärl att använda vid krängningsbron för påstrykning av tjära. Det fanns även spår av att tunnan var lite bränd i toppen. Sannolikt har man använt uppvärmd tjära.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB. Större kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Interiör från Karlstads Bryggeri AB med stora kärl. Karlstads Bryggeri AB var ett av de äldsta industriföretagen i staden. Under 1840-talet flyttade en färgare, E. C. Francke, till staden och anlade ett mindre bryggeri för svensköl. Detta bryggeri kom att bilda grundvalen till industrianläggningen. Det dröjde dock till 1896, då direktör Albert Egnell inträtt som bolagets bryggmästare som rörelsen utvecklades till ett företag av större betydenhet. Bryggeriet tillverkade på 1940-talet malt, maltdrycker, vatten och läskedrycker. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Torsk skulle man traditionellt bara fiska i månader med "r" i, men här har man fiskat dem mitt i sommaren! Fie Anna Catarina Andersdotter Laurin, 71 år, sitter med brickan i knäet och skär huvudena, fenorna och inälvorna ur torsken. Huvudena togs till vara och fylldes med levrarna och kokades till nationalrätten "tåskbåddar". Även kroppen koktes ofta, småtorsk stekes, liksom filéer, men det var inte lika vanligt. Det ser lite vådligt ut med porslinsskålen balanserande på kanten, men i den la Ann-Kaisä säkerligen levrarna. Hon har många kärl omkring sig, så fångsten har nog varit god. Ann-Kaisä har vanliga arbetskläder och den sedvanliga duken på huvudet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.