Rivningsarbete utmed Östgötagatan i Linköping där gatans nummer 3 och 5 demoleras. Foto 1959.
Från 299 kr
Hamnen vid Borghamn under restaurering 1977.
Vintern 1959 var tiden kommen för Östgötagatan 3 och 5 i Linköping. Den gamla resten av gatans tidiga bebyggelse var både uttjänt och hindrade en önskvärd breddning av vägstråket.
Påfallande länge fick det stå kvar, det djupt skjunkna huset i hörnet av Nygatan och Snickaregatan i Linköping. År 1951 var dess saga emellertid all.
För andra gången hålls det taklagsfest för Huitfeltska gården. Nu efter återuppbyggnaden på sin nya plats och som första hus i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Ett fruset ögonblick från Linköping 1903. Vy från det sedermera utlagda Vasatorget med blicken vänd rakt österut. Vid tiden var som synes ännu inte heller Vasavägen utlagd i området. En idé som snart skulle bli en verklighet var dock stadens nya teater. Här ser vi teaterbyggnaden till fullo rest men ännu i avsaknad av sin gulmenade puts. Från vänster ser vi för Linköpingsbor välbekanta byggnader i Miljonpalatset, i fonden Överstehuset med grannfastighet och invid teatern Brandstodsbolagets vid tiden helt nyligen färdigställda kontor. Övrigt att notera i bilden är att stadens sanitetsproblem nu tagits på allvar och att stora resurser nedlades på funktionella avloppssystem.
Äldre hus i kvarteret Baggen har rivits för att ge plats för nytt och modernt. Utmed Platensgatans västra sida har man gått före och bland annat uppfört Björn Hedvalls vackra Platensgatan 6.
Kraftverket till Cloettas nya anläggning i Ljungsbro under anläggning.
Cloettas nya fabrik i Ljungsbro under uppförande. Anläggningen stod klar 1902, vilket även får gälla för fototiden.
Utdömd bebyggelse rivs i kvarteret Daggkåpan i Linköping. Foto 1980.
Kavajerna har hängts åt sidan i sommarvärmen när byggnadskommittén synar och provar det utvalda fasadteglet till den nya museibyggnaden i Linköping. Teglet levererades av Kaniks tegelbruk i Skåne men enligt arkitekterna kom försändelserna slumpvis vilket väckte visst tvivel. I sammanhanget kan lyftas den ornering som upprepande stenar visar i den färdiga fasaden. En viss mytbildning har uppstått men enligt samma arkitekters egna ord var det en av deras fruar som med en tillskuren pinne och på ett improviserat manér lät rista krumelurerna i det ännu våta teglet. I bilden ser vi från vänster en skymt av major Erland Nordenfalk följd av arkitekterna Helge Zimdal och Nils Carlgren samt borgmästare Bertel Hallberg.
Eleganta murare stretar på i värmen i ett hörn av museitomten. Sanningen är att byggnadskommittén synar det utvalda fasadteglet till den nya museibyggnaden i Linköping. Från vänster ser vi följande vikarierande murare i kamrer John Thorstenson, borgmästare Bertel Hallberg, major Erland Nordenfalk samt arkitekterna Helge Zimdal och Nils Carlgren. Foto 1937.
Vid Nygatan 39 i Linköping ligger det vackra Nisbethska huset som genom sin prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under den genomgripande renoveringen 1980.
Våren 1938 rådde det stor aktivitet på höjden norr om Österbymo. Hembygdsområdet Ydregården skulle komma att invigas till hösten av landshövding Karl Tiselius, men uppenbart kvarstod mycket arbete. Vid ett platsbesök och på en i sammanhanget väl vald bänk samspråkade initiativtagaren Axel Leonard Rääf och Ellen Tiselius.
Det 1939 invigda Östergötlands museum var för tiden en påfallande modern fastighet som inbegrep en rad tekniska lösningar. För museets konstavdelning byggdes en fullskalig tavelsal för att pröva lamellernas inställning och olika glaskvaliteter. Bildens experimenthus uppfördes i Nykvarn. Foto 1938.
Den så kallade Lindeska gården i Linköping under rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926.
Den lilla kyrkan i Rönö uppfördes i början av 1640-talet efter att området brutits ur Östra Ny socken och bildat egen kapell- och vidare annexförsamling. En större restaurering av kyrkobyggnaden ägde rum 1922 och vid tiden för bilden lades taket om.
Dokumentation från bygget av den nya museifastigheten i Linköping. På bilden läggs taket över vad som kom att bli museets konstavdelning. Vy mot söder 1938.
Den 4 december 1937 hölls det taklagsfest vid museibygget i Linköping.
Exponering ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där tiden dessvärre påverkat resultatet i negativ riktning. Särskilt olyckligt då den var avsedd att tydligt spegla ett viktigt skede vid ett av Sveriges mer välkända företag. På krönet stod i ögonblicket Cloettas nya fabrik i det närmaste klar. Produktionen kom igång 1902 och ur företagets behov växte orten Ljungsbro fram. Resten är historia.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.