Den första, i Gamleby byggda kapplöpningsbåten, av Knut Holm på vinden i ett uthus invid bostaden och uttagen genom väggen , då upphovsmannen tydligt glömt bort att båten skulle ut vattnet. Hamnkapten Knut Holm barnen Yngve Tore och Magda Albert Jansson, Axel Andersson från Stångeland år 1902.
Från 299 kr
Vy över tilläggningsplatsen precis söder om Amiralitetsskyrkan inne på varvsområdet. Längs kajkanten syns ett antal träbyggnader på rad, nu rivna. Vad som ser ut som en fiskeminsvepare med beteckningen H 713 ligger förtöjd närmst kameran. Längre bort syns även minsveparen ULVÖN med nummer 58 ligga förtöjd.
Finsk minnesmärke för slaget vid Torneå den 6/2 1918, uppfört 1938. Den ursprungliga texten togs bort 1946 efter ett beslut av den finska regeringen då den ansågs vara politiskt olämplig och ersattes av en ny. 1991 återställdes den gamla stenen till sitt ursprung.
Järnvägsstationen i Dalkarlsberg, invigdes 1873 och inrättades i det Dalkarlsbergs Gruvfälts gamla materialhus som stod färdigt 1828. 1940 upphörde persontrafiken från Dalkarlsberg och 1953 upphörde även godstrafiken, året därpå togs spåret bort. På spåret står en mindre godsvagn. BDJ F 12, tillhörandes Bredsjö-Degerfors Järnväg. På kortet står skrivet: Mor vid Dalskarlsberg 30/6 1933.
Vagnsurspårning vid Flen. Statens Järnvägars, SJ mätvagn Bo7 2249 byggd på Örebro huvudverkstad 1915. Efter olyckan byggdes vagnen om på Kalmar Verkstad då den fick ny stålkorg. Den användes som mätvagn fram till 1971 då mätutrustningen togs bort och skänktes till Tekniska Museet.
Tåg 18 passerar Lund. Lund med passerande snälltåg 18 troligen draget av Statens Järnvägar, SJ F-lok. Sammansättning är DFo1 (1360?), DRG Pw4ü 28a med swanenhalsdrehgestell, Bo4 med kupéer för 1-klassresenärer, Bo5 (en av 2677-79), Co8, restaurangvagn ABo3 och fler 3 klassvagnar. Foto kring 1930 då eldriften kom 1933 och KL togs bort fr.o.m. 1932. TT
FJ 5 FJ ,Falkenbergs Järnväg Station anlagd 1898, öppnad 25.11.1899, stationshus med en och en halv våning i trä. Nedklassad till hållplats och avbemannad 1.10.1934 och i samband med detta togs semaforen bort. 1955 återbemannades Mjöbäck och ljussignaler och växelförregling uppsattes. I maj 1959 blev Mjöbäck åter hållplats
Det avbildade tågsättet, YCo4p+UDFo5p+YCo4p trafikerade Kalmar-Berga två tågpar per dag med början 1 juni 1949 och över sommaren. Till följd av allvarliga problem med multipelkörningen kopplades aldrig fordonen isär och i augusti 1949 sändes de bort från Kalmar. Bilden kan ha tagits vid provtur med pressvisning den 1 juni 1949, finns även uppgift sept 1949. Fotoplats troligen Hornsö, spårplanen stämmer.
Station anlagd 1898, öppnad 25.11.1899, stationshus med en och en halv våning i trä. Nedklassad till hållplats och avbemannad 1.10.1934 och i samband med detta togs semaforen bort. 1955 återbemannades Mjöbäck och ljussignaler och växelförregling uppsattes. I maj 1959 blev Mjöbäck åter hållplats. Stationen anlagd 1900. 1949 reparerades tjänstelokal och bostad
Järnvägen. Elektrifieringen. Det första elektriska lokets ankomst till Falköping 1924. Den civile bredvid loket är Axel Teodor Lindgren. Bredvid står lokf. A.Th. Brandt i uniform. Bortom elektriska loket står ett av S.J:s torrpulverlokomotiv, som i samband med elektifieringen slopades. Längre bort står vattentornet, som snart blev rivet. Fotografiet är taget utanför lokstallarna i Falköping.
Scheelegatan 9. Foto före 1940. Träden togs bort och gatan anlades omkr. 1955. Förut var endast gångväg. Fastighetens ägare var 1940-1963 fru Anna Johansson. Målare Gösta Fågelberg köpte 1963 och sålde den 1971 till byggmästare Ragnar Sköld, Vartofta. Denne rev byggnaden och uppförde en ny, vilken han sedan sålde.
Risholmens mosse omkring 1935. Främre raden från vänster: Gustav Antonsson, Holger Antonsson, Erik Andersson och John Karlsson. Bakre raden från vänster: Werner Palmqvist och Gustav Lindgren. I vanliga fall var de 3 stycken som arbetade med torvupptagningen. Ibland behövdes extra arbetskraft, till exempel när det låg ett lager med strötorv över "torven", som skulle tas bort först.
Nykvarns industriområde. Utsikt mot norr. Längst bort i kanten av fotografiet ser man renhållningsverket. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Fortsättning av föregående artikel: Svenska Dagbladet, 128-08-1939: Vackra klängväxter trolla bort fula stationshus. Nya Dagligt Allehanda, 31-10-1939: Fruktodling ovanför barrskogsgränsen, rosor och vildvin i Norrbotten. Dagens Nyheter, 26-02-1940: Plantera ej blommor framför hus n:r 2.
Jordskredet vid Säveån. Den 17 oktober 1892 ägde ett omfattande jordskred rum vid Säveån, mittemot egendomen Kvibergsnäs. Raset hade en längd av cirka 500 meter och en bredd av cirka 100 meter. Hela strandsidan och bron på plats hade ryckts med av strömmen och förts bort.
Kraftstationen vid Abisko , som byggdes för att driva bergborren mm. vid tunnelns byggande. Vattnet i jokken var som synes mycket rikligt , men sinade fullständigt ut efter sommaren så att ån var fullständigt torr under större delen av året .Vattnet kom från den smältande snön på berget , kraftstationen var därför oandvändbar och togs snart bort.
Den häftiga vårfloden i Sidsjöbäcken, 600 meter väster om Sundsvall Västra, gjorde att trumman under järnvägen, kvällen den 5 maj 1919, spolades bort varvid även en stor del av banvallen förstördes och tågtrafiken stoppades. Vagnarna på bilden är från höger SJ D1 753, C3a 1410, C3d 2189 samt ABo1 och CFo1.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.